Populära tränare kan dölja allvarliga övergrepp

Tomas, vars riktiga namn är ett annat, var en mycket uppskattad ledare i sin boxningsförening. Han tränade unga, hjälpte personer som annars hade svårt att få råd att idrotta och hade ett starkt förtroende bland människor omkring sig. Senare framkom att han hade utsatt barn i verksamheten för sexuella övergrepp.

Två flickor fick höra av Tomas att de kunde bli svenska mästare. Han gav dem bland annat frukt och munkar, men köpte också sexleksaker och erbjöd sig att visa hur dessa användes. Den ena flickan var tolv år när han vid ett tillfälle lade sig på henne och våldtog henne med handen. Enligt förundersökningen började barnet blöda, samtidigt som han fortsatte trots hennes smärta. Efteråt tvingades flickan slicka blod från hans fingrar. Hon slutade därefter med den privata träningen och sade till sin mamma att hon ville lämna boxningen.

Flickan beskrev senare i förhör en komplicerad relation till Tomas. Trots övergreppen sade hon att hon hade svårt att hata honom eftersom han hade haft så stor betydelse för hennes idrottande och dessutom stod familjen nära. I augusti 2022 dömdes han av tingsrätten till fyra års fängelse för våldtäkt mot barn. Hovrätten sänkte i oktober samma år straffet till tre år och hänvisade bland annat till att hans höga ålder skulle vägas in i mildrande riktning.

Efter avslöjandet lämnade många medlemmar föreningen där Tomas hade varit drivande. Sonja, som även hon heter något annat i verkligheten, hade tidigare varit klubbkamrat med honom. Hon beskrev gärningarna som hemska och sorgliga och uttryckte samtidigt ilska över att själv ha haft så stort förtroende för mannen. Hon berättade att de hade rest tillsammans vid flera tillfällen och att han alltid hade behandlat henne respektfullt.

En genomgång av 15 års sexualbrott inom svensk idrott omfattar 82 fall och visar att gärningspersonerna finns inom flera olika idrotter, i olika delar av landet och i många åldrar. Förundersökningar beskriver återkommande hur personer som senare dömts eller utretts för övergrepp tidigare hade varit uppskattade, kunniga och engagerade tränare. De kunde erbjuda extra träning, skjuts, råd via meddelanden och följa med unga på tävlingsresor. Brotten hade ofta begåtts först efter flera år i föreningen, när relationen mellan ledare och barn hunnit bli nära.

Bland fallen finns en fotbollstränare i Västsverige som smekte ett barns könsorgan, en innebandytränare som krävde nakenbilder av unga spelare och en badmintontränare i Stockholm som förgrep sig på en pojke i en bastu. Malin Träff, talesperson för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet, framhåller att föreställningen om att förövare enkelt går att känna igen är missvisande. Enligt henne kan en uppskattad och skicklig tränare samtidigt begå allvarliga handlingar, vilket gör det viktigt att föreningar reagerar på olämpliga beteenden oavsett personens status.

Malin Träff betonar också att trygghetsarbetet bör bygga på tydliga gränser, insyn och gemensamt ansvar bland vuxna i verksamheten. Riksidrottsförbundet uppger att registerkontroller inte kan vara den enda skyddsåtgärden eftersom många som begår brott mot barn är förstagångsförbrytare och därför kan saknas i belastningsregistret. Förbundet rekommenderar dessutom att personer i förtroendeställning som regelbundet möter barn visar upp ett nytt registerutdrag varje år.

Polismyndigheten uppger att registerutdrag för bland annat idrottsledare sedan 2026 kan innehålla uppgifter både ur belastningsregistret och misstankeregistret. Misstankeregistret kan då visa aktuella brott inom den relevanta brottskatalogen när åtal har väckts. Regeringen meddelade att reglerna skärptes den 1 mars 2026 genom en bredare brottskatalog, möjlighet att ta med sådana misstankeuppgifter och en förkortad giltighetstid för utdragen från ett år till sex månader.

Under samma granskningsarbete dömdes två idrottsledare inom loppet av två dagar för våldtäkt mot barn. Den 12 augusti fick en 39-årig danslärare i Västsverige tre år och sex månaders fängelse. Genom föreningen hade han lärt känna flickan när hon var sju år, och när hon blev äldre reste de tillsammans på tävlingar och höll kurser. Senare blev hans beteende sexuellt och han blottade sig, krävde sexuella tjänster och förgrep sig på henne i en soffa.

Den 14 augusti dömdes en 35-årig kampsportstränare i östra Mellansverige till tre års fängelse. Han beskrevs som gift, ordningsam och starkt engagerad i sin förening och hade omkring 18 000 följare i sociala medier. Ett vittne uppgav i förundersökningen att han var mycket omtyckt. I oktober 2025 förde tränaren in en 14-årig flicka på en toalett, lade ut en handduk på golvet och våldtog henne.

Anna Lindström, polisinspektör och regional samordnare för särskilt utsatta brottsoffer i polisregion Väst, bedömer att de kända fallen bara utgör en mindre del av den verkliga omfattningen. Hon pekar på skam, självanklagelser och beroendeställningen till en uppskattad tränare som orsaker till att barn kan avstå från att berätta. Enligt henne kan det dessutom vara svårt för unga att förstå att det de utsatts för faktiskt är brottsligt.

Forskning visar samtidigt att sexuella trakasserier och övergrepp förekommer i organiserade fritids- och idrottsmiljöer. Centrum för idrottsforskning redovisar ett projekt där drygt 800 ungdomar följdes genom högstadiet och omkring 30 procent uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier i sådana verksamheter. Tidigare utsatthet var enligt forskarna den tydligaste riskfaktorn för att drabbas igen.

Gymnastik- och idrottshögskolan redovisar även en svensk-norsk studie om hästrelaterad idrott där 653 personer deltog och 55 procent uppgav erfarenhet av sexuella trakasserier eller övergrepp. Forskarna pekade på makt- och beroendeförhållanden som en central riskfaktor, men betonade samtidigt att det självrekryterade urvalet innebär att resultaten inte kan generaliseras till hela hästsektorn.

Svenska Fotbollförbundet rekommenderar som en del av det förebyggande trygghetsarbetet att föreningar, när det är möjligt, har flera vuxna närvarande under exempelvis träningar och i omklädningsrum. Förbundet lyfter också behovet av tydliga regler kring resor, övernattningar och kontakten mellan ledare och aktiva på internet och i sociala medier.