
AI-genererad illustration
Polisutbildningen får skärpta psykologiska krav från januari
Polismyndigheten inför nya antagningsregler till polisutbildningen i januari 2027. Förändringarna omfattar bland annat en omarbetad psykologbedömning och nya krav på medicinsk dokumentation. Samtidigt ska myndigheten undersöka möjligheten att införa ytterligare tester och ett förändrat system för urval av sökande.
Regeländringarna följer på en genomgång av antagningskraven som genomförts under 2025 och 2026. Den nya psykologbedömningen ska särskilt pröva sökandens analytiska förmåga, stabilitet, personlig mognad, integritet, rättsmedvetenhet och ansvarstagande. Även social och kommunikativ förmåga ingår i bedömningen, som utförs av Plikt- och prövningsverket.
Den tidigare bedömningen utgick från kognitiva förmågor, samhälls- och människointresse, rättsmedvetenhet, ansvarstagande, social och kommunikativ förmåga samt stabilitet, psykisk hälsa och uthållighet. I den nya utformningen förändras därmed vilka personliga egenskaper som uttryckligen ska bedömas.
Riksrevisionen riktade i granskningsrapporten RiR 2025:13 kritik mot antagningen till polisutbildningen. Myndigheten bedömde att processen inte var tillräckligt effektiv och att det saknades tillräckligt stöd för att urvalet på ett tillförlitligt sätt identifierade de personer som var bäst lämpade för polisyrket.
Riksrevisionen konstaterade också att antagningen byggde på en kravprofil som Polismyndigheten utarbetade 2021. Kravprofilen hade endast delvis införlivats i de tester som användes vid antagningsprövningen.
Enligt Plikt- och prövningsverket inleds prövningen med ett teoretiskt begåvningstest och ett personlighetstest. Resultatet på begåvningstestet avgör om den sökande får gå vidare till medicinska undersökningar och psykologintervju.
Den som blir underkänd vid psykologintervjun får enligt Plikt- och prövningsverket vänta tolv månader innan en ny ansökan kan göras. Vid underkänt fysiskt arbetsprov eller muskeltest gäller en spärrtid på tre månader. Ett underkänt drogtest medför däremot en spärrtid på 24 månader.
Godkända resultat från bland annat begåvningstest, fysiska prov, medicinsk bedömning och psykologintervju är giltiga i 24 månader. Säkerhetsintervju och registerkontroll behöver däremot genomföras på nytt vid varje ansökan.
De medicinska reglerna förändras också från januari 2027. Sökande ska bland annat lämna en förteckning över läkemedel som hämtats ut under de senaste åren. Samtidigt ska bedömningen av vissa sjukdomar och medicinska tillstånd ses över.
Virustillstånd med låg smittsamhet, tidigare behandlade tumörer och välbehandlad reumatism är exempel på tillstånd som kan komma att godtas. Bakgrunden är att medicinska behandlingsmöjligheter har utvecklats och att sjukdomar som tidigare varit svårbehandlade numera i vissa fall kan lindras eller botas.
Ett grundläggande krav är att den som avslutar polisutbildningen ska kunna arbeta inom polisyrket under minst fem år efter utbildningen.
Polismyndigheten genomförde redan i januari 2026 en förändring av synkraven genom att avskaffa det tidigare kravet på fullgott färgseende. Personer med nedsatt färgseende kan därefter prövas individuellt. Total färgblindhet är fortfarande ett hinder för antagning.
För personer med ADHD eller andra neuropsykiatriska diagnoser kräver Polismyndigheten ett medicinskt utlåtande från en specialistläkare i psykiatri för att en individuell bedömning ska kunna genomföras vid antagningsprövningen.
Ytterligare förändringar kan bli aktuella efter utredningar som Polismyndigheten nu ska genomföra. En av frågorna gäller om antagningsprövningen bör innehålla särskilda moment för att undersöka olika delar av den fysiska förmågan, däribland rörelseförmåga och muskelstyrka.
Fysiska moment förekommer redan under polisutbildningen. Umeå universitet uppger att studenter examineras genom bland annat löpning, styrkeövningar, hinderbana och simning.
Polismyndigheten ska även undersöka om ett särskilt prov i svenska språket bör införas i antagningsprocessen.
En tredje fråga gäller möjligheten att väga samman resultaten från olika tester när fler sökande godkänns än det finns utbildningsplatser. En sådan modell skulle enligt förslaget användas för att göra ett urval bland de godkända kandidaterna.
Riksrevisionens granskning från 2025, som redovisats av Sveriges riksdag, visade att godkända sökande antogs i den ordning de genomförde prövningen, under förutsättning att utbildningsplatser fortfarande fanns tillgängliga.
Polismyndighetens fortsatta utredningar om fysiska tester, språkprov och sammanvägning av provresultat ska redovisas i juni 2027.
Även antagningssystemets finansiering har varit föremål för politisk behandling. I skrivelse 2025/26:44, som publicerades den 18 november 2025, meddelade regeringen att finansieringen av Plikt- och prövningsverkets kapacitet för polisprövningar skulle ses över. Regeringens avsikt var att finansieringsmodellen i större utsträckning skulle motsvara antalet faktiskt genomförda prövningar.
Regeringen meddelade samtidigt att målsättningen om en svensk polistäthet som minst motsvarar genomsnittet inom Europeiska unionen skulle behållas. Beskedet lämnades trots att Riksrevisionen hade rekommenderat en översyn av målet.
Polisutbildningen omfattar enligt Umeå universitet 120 högskolepoäng och genomförs normalt under fyra terminer. Därefter följer sex månaders aspirantutbildning. Universitetet erbjuder också en deltidsutbildning på fem terminer med en studietakt på 75–80 procent.
Vid Södertörns högskola antas omkring 200 polisstudenter per termin. Lärosätets distansutbildning omfattar även obligatoriska utbildningsmoment i Stockholm, motsvarande ungefär 25–30 arbetsdagar per termin.
I mars 2025 meddelade Södertörns högskola att kapaciteten uppgick till 192 nya polisstudenter per termin och att arbetet inriktades på att kunna ta emot 288 studenter. Utbyggnaden omfattade bland annat fler undervisningslokaler och miljöer för praktiska övningar.
De nya reglerna för antagningsprövningen börjar gälla i januari 2027, medan Polismyndighetens utredningar om ytterligare förändringar ska vara färdiga i juni samma år.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten är mycket saklig och neutralt beskriven. Den används tydliga källhänvisningar (t.ex. Enligt Plikt- och prövningsverket, Riksrevisionen, Umeå universitet, Södertörns högskola, regeringen) och återger uppgifter utan journalistens egna värderingar eller slutsatser. Källorna presenteras i sammanhang och texten följer mening för mening vilka påståenden som tillhör källorna tills perspektivet byts. Det finns inga journalistiskt egna förstärkningar, emotionellt språk eller försök att styra läsaren, utan endast rapporterade uppgifter och myndigheters eller institutioners uttalanden. Även när kritiska uppgifter nämns från en källa (t.ex. Riksrevisionen) är detta återgivet som källa och inte som journalistens egna bedömning. Sammantaget är tonen neutral och språket sakligt, vilket ger en mycket hög oberoende-poäng. En del framtida åtgärder nämns som planer och finns i källor, men detta påverkar inte bedömningen negativt eftersom det är redovisat som sådant och inte som journalistisk värdering.
Förklaring:
Artikeln fokuserar på teknokratiska reformer, förstärkning av institutioner och offentlig kontroll av polisutbildning snarare än politiska omfördelningar eller marknadslösningar. Genom att lyfta myndigheters och Riksrevisionens bedömningar samt betona säkerhet och yrkeskompetens gynnar innehållet en mittenorienterad, pragmatisk syn där statlig reglering och saklig bedömning står i centrum. Den saknar starkt betonade vänsterpolitiska mål som omfördelning eller ökad offentlig sektor utöver standardiserade kontroller, samt en tydlig högerdriven betoning på fri marknad eller åtstramningar. Det gör Mitten till den dominerande riktningen.
Rubrik och framing:
Framingen framhäver en reformdriven, teknokratisk uppgradering av antagningsprocessen till polisutbildningen med fokus på säkerhet och yrkeskompetens.
Språk och ton:
Informativ och saklig ton som betonar reform och myndigheters arbete.
Källbalans:
Källorna domineras av officiella myndigheter och utredningar (RiR, Plikt- och prövningsverket, regeringen) samt universitet.
Utelämnanden och kontext:
Saknas perspektiv från fackföreningar, civilsamhället och forskningsmiljöer om konsekvenser för arbetsmiljö, diskriminering och rekryteringsresultat; ingen motvikt från kritiska eller oppositionsaktörer nämns.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Centerpartiet berett att stödja övergångsbudgeten inför avgörande riksdagsbeslut
Centerpartiet kan komma att rösta för den övergångsbudgeten som ska behandlas av riksdagen under hösten....

Romina Pourmokhtari planerar delta i COP31 med svensk delegation
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) planerar att delta i FN:s klimattoppmöte COP31 i Antalya...

Spionhärva avslöjad i Polen – sex gripna för Rysslandskopplingar
Sex personer har gripits i Polen i en utredning om misstänkt spioneri och olaglig export...

Livstidsdomar för planerat mord på en 21-åring står fast
Svea hovrätt fastställer livstidsstraffen för Niklas Roslund, 47, och Marcus Olsson, 30, efter mordet på...
