Livstidsdomar för planerat mord på en 21-åring står fast

AI-genererad illustration

Nyheter

Livstidsdomar för planerat mord på en 21-åring står fast

Av Redaktionen•Publicerad: 5 nov 11:44•4 min

Svea hovrätt fastställer livstidsstraffen för Niklas Roslund, 47, och Marcus Olsson, 30, efter mordet på en 21-årig man i Riksby i Bromma den 5 november 2025. Domstolen bedömer att männen gemensamt planerade och genomförde dödsskjutningen, trots att deras roller vid brottstillfället skilde sig åt.

Solna tingsrätt dömde de båda männen till livstids fängelse den 8 juli 2026 i mål B 11559-25. Svea hovrätt har nu kommit fram till samma bedömning av deras ansvar för mordet. Båda männen har genom hela rättsprocessen nekat till brott.

Mordet inträffade vid en gångbana i Riksby i Bromma. Niklas Roslund hade stämt möte med den 21-årige mannen och omfamnade honom när de träffades. När 21-åringen därefter vände sig om tog Roslund fram ett skjutvapen och sköt honom till döds.

Marcus Olsson befann sig samtidigt i en bil på avstånd och filmade händelsen. Filmerna från mordet spreds senare på sociala medier. Solna tingsrätt konstaterade även att Olsson körde flyktbilen efter mordet och därefter gömde mordvapnet.

Enligt polisens presstalesperson Mats Eriksson inkom larmet om skottlossningen klockan 17.05. Den 6 november 2025 uppgav Stockholmspolisens presstalesperson Daniel Wikdahl att flera personer hade förhörts under kvällen och natten efter skjutningen. Den tekniska brottsplatsundersökningen avslutades och avspärrningarna hävdes klockan 22.20 föregående kväll.

Utredningen visade att de två dömda männen hade följt efter 21-åringen under flera dagar före skjutningen. Den mördade mannen var sedan tidigare känd av polisen och hade kort före sin död berättat för en polis om en konflikt med tidigare vänner som han uppfattade som ett hot mot honom.

Åklagaren Alexandra Bittner redogjorde under rättsprocessen för hur bilder på 21-åringen hade hittats i Niklas Roslunds telefon. Utredningen innehöll även uppgifter om kommunikation genom den krypterade meddelandetjänsten Signal under dagarna före mordet.

Alexandra Bittner hänvisade dessutom till material som tydde på att Marcus Olsson kunde ha diskuterat kriminella uppdrag i en grupp på Snapchat endast några timmar innan dödsskjutningen.

I utredningsmaterial som TV4 redovisat förekom användarnamnet Tartarus 2.0 i krypterade meddelanden med koppling till det misstänkta morduppdraget. TV4 uppgav att samma alias tidigare hade förekommit i andra utredningar om allvarliga våldsbrott.

Polisens kartläggning visade också att männen hade rest med tåg från Skåne till Stockholm inför mordet. Under vistelsen bodde de på hotell och andra tillfälliga adresser. Enligt uppgifter som redovisats bidrog övervakningsfilmer från ett hotell i Bromma till att de misstänkta kunde identifieras.

Vid undersökningen av hotellrummet hittade polisen buntband och silvertejp. Utredarna säkrade även tändsatspartiklar på kläder och andra föremål som kunde kopplas till Niklas Roslund och Marcus Olsson.

En central del av bevisningen var att båda männens DNA hade påträffats på mordvapnet. Solna tingsrätt ansåg inte att deras alternativa förklaringar till omständigheterna kring brottet var trovärdiga.

Niklas Roslund har hävdat att han och Marcus Olsson befann sig på platsen eftersom Olsson skulle genomföra ett narkotikaköp från 21-åringen. Marcus Olsson har i sin tur uppgett att han lånat ut sin telefon till en annan person och att detta skulle förklara varför telefonen registrerats i området vid mordtillfället.

Inför hovrättsprövningen uppgav försvarsadvokaten Gustaf Linderholm att förundersökningsmaterialet innehöll uppgifter om att någon annan vid minst ett tillfälle faktiskt hade använt Marcus Olssons telefon. Försvarsadvokaten Robin Grönvall framförde samtidigt att Niklas Roslund ansåg sig oskyldigt dömd och förnekade all delaktighet i mordet.

Åklagarsidan har gjort gällande att dödsskjutningen var ett beställningsmord. Enligt åklagarens beskrivning hade de två männen ett narkotikamissbruk och ekonomiska motiv för att utföra uppdraget. Utredningen har däremot inte kunnat identifiera någon person som ska ha beställt mordet.

Hovrättsförhandlingen pågick under oktober. Den andra förhandlingsdagen hölls den 6 oktober 2026 och den tredje och avslutande dagen hade planerats till den 15 oktober. Kammaråklagare Ellen Hansson hade även överklagat tingsrättens avgörande beträffande ett misstänkt rånförsök, men lade inte fram någon ny bevisning inför hovrättens prövning.

Den delen av målet gällde en händelse i Märsta den 28 oktober 2025. Solna tingsrätt bedömde att Niklas Roslund och Marcus Olsson hade angripit en person med skjutvapen, men att det inte var klarlagt vilket syfte angreppet hade haft. Båda friades därför från åtalet om försök till grovt rån.

Niklas Roslund dömdes av Solna tingsrätt även för grovt vapenbrott efter att ha gripits i Göteborg med ett laddat halvautomatiskt skjutvapen. Åtalet mot honom om förberedelse till ytterligare ett mord ogillades däremot.

Solna tingsrätt beslutade dessutom att båda männen skulle betala skadestånd till den dödade 21-åringens föräldrar.

Svea hovrätt slår i sin prövning fast att Niklas Roslund och Marcus Olsson handlade tillsammans vid planeringen och genomförandet av mordet. Domstolen anser därför att båda ska hållas ansvariga för dödsskjutningen, även om det var Roslund som avlossade skotten och Olsson hade andra uppgifter i samband med brottet. Livstidsstraffen för mordet står därmed fast.

Gillar du den här personligheten?

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten använder sakligt och neutralt språk, och huvuddelen av informationen hänvisas till källor med tydliga formuleringar som 'enligt uppgifter', 'uppgav', 'redogjorde', 'har hävdat', etc., vilket gör det tydligt att innehållet inte är journalistens egna tolkningar utan återgivningar av uppgifter från myndigheter och åklagare. Artikeln följer händelseförloppet i rättsprocessen och fördelar informationen utan värderande språk eller egna slutsatser. Den enda potentiella avvikelsen är sista raden 'Gillar du den här personligheten?', som verkar mer vara en läsarinbjudan än en del av den neutrala rättsrapporteringen och påverkar förhållandevis lite det övergripande sakliga intrycket. Sammanfattningsvis är språkekvilibren mycket neutral och oberoende, därmed högt poängsatt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
5%
25%
70%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på mordets uppklarande, bevis och domstolens beslut att upprätthålla livstidsstraff. Den lägger tonvikt på lag och ordning, statlig rättssäkerhet och kraftfulla straff, samtidigt som den saknar bredare sociala perspektiv som kunde förespråka omfördelning eller offentlig sektor mer än vad som krävs. Denna inriktning gynnar högerlig profil som prioriterar straff och säkerhet.

Rubrik och framing:
Framställningen betonar rättsstatens och straffsapparatens respons på ett mordfall och understryker att domstolen upprätthåller lag och ordning utan bredare samhällsreflektion.

Språk och ton:
Saklig och formell rättslig ton som fokuserar på bevisning, skuldfrågor och myndigheters procedurer.

Källbalans:
Källorna domineras av rättsväsendet, åklagare och försvarsadvokater samt nyhetsbyråer; begränsad input från offer eller frivilligorganisationer.

Utelämnanden och kontext:
Frånvaro av bredare debatt om kriminalpolitik, sociala orsaker eller förebyggande åtgärder; inga perspektiv på samhällsekonomiska faktorer eller kriminalpolitikens effekt.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.