Polisfack kräver skärpta lagar efter Berlinattentat

Tysklands största polisfack, Deutsche Polizeigewerkschaft, kräver skärpta regler för medborgarskap, asyl och utvisning efter det islamistiska attentatet nära Prideparaden i Berlin. Förbundsordföranden Heiko Teggatz publicerade den 29 juli 2026 organisationens skrivelse till förbundskansler Friedrich Merz, där regeringen uppmanas att vidta fler åtgärder mot hot mot den inre säkerheten.

Attentatet inträffade den 25 juli i Tiergarten, där den 21-årige tyske medborgaren Abdul Ballout körde en hyrd skåpbil in i en folksamling nära Christopher Street Day och därefter angrep människor med ett eggvapen. En 65-årig polsk kvinna dödades. Berlins regerande borgmästare Kai Wegner uppgav den 28 juli att 31 personer hade skadats. Åklagarmyndigheten i Warszawa inledde en egen utredning eftersom den dödade kvinnan var polsk medborgare.

Abdul Ballout sköts ihjäl av polis dagen efter attentatet efter en omfattande sökinsats. Berlins generalåklagare och Kammergericht uppgav att Amtsgericht Tiergarten i maj 2026 dömde honom till ett år och tio månaders ungdomsfängelse för förberedelse till ett grovt statsfarligt våldsbrott och två överträdelser av ett verkställbart förbud enligt föreningslagen. Straffet var villkorligt, och han befann sig på fri fot när attentatet genomfördes.

Enligt Berlins generalåklagare och Kammergericht hade Abdul Ballout även dömts av Amtsgericht Tiergarten i februari 2022 för misshandel och utpressningsliknande rån. Han fick då en ungdomsrättslig föreskrift. Myndigheterna uppgav också att han greps i Libanon i juli 2025 och därefter satt häktad där.

Tysklands federala åklagarmyndighet uppgav att en film som hittades i Abdul Ballouts telefon visade en maskerad person som svor trohet till terrororganisationen Islamiska staten. Utredarna bedömer att personen i filmen var Abdul Ballout. Tyska myndigheter hade efter domen beslutat att han skulle delta i ett avradikaliseringsprogram, men programmet hade inte hunnit slutföras före attentatet.

Deutsche Polizeigewerkschaft vill att ett tyskt medborgarskap tydligare ska vara resultatet av en genomförd och dokumenterad integration. Polisfacket anser även att det bör utredas om dubbla medborgare som döms för de allvarligaste terroristbrotten ska kunna fråntas sitt tyska medborgarskap.

Organisationen kräver samtidigt tydligare bestämmelser i uppehålls- och utvisningslagstiftningen. Enligt Deutsche Polizeigewerkschaft bör domstolar lättare kunna bedöma befintliga utvisningsgrunder som ett konkret hot mot den allmänna säkerheten, så att farliga personer kan avlägsnas ur landet. Polisfacket vill också att skyddsstatus snabbare ska kunna återkallas när flyktingar frivilligt återvänder till sina ursprungsländer.

Heiko Teggatz krävde dessutom att säkerhetsmyndigheter ska få genomsöka datorer och telefoner samt övervaka pågående elektronisk kommunikation i förebyggande syfte, och inte enbart efter genomförda brott. Han efterlyste även mer kameraövervakning på offentliga platser och längre lagring av IP-adresser än den planerade perioden på tre månader.

Inrikesminister Alexander Dobrindt har meddelat planer på utökad användning av elektroniska fotbojor och förebyggande frihetsberövanden för personer som klassificeras som säkerhetshot. Han vill även förändra hur ungdomsstraffrätten tillämpas på vuxna personer som bedöms utgöra en säkerhetsrisk.

CDU-politikern Günter Krings krävde efter attentatet hårdare straff även för gärningspersoner under 21 år, mer användning av säkerhetsförvaring och strängare regler för utreseförvar, utvisningsförvar och naturalisering. CDU/CSU:s inrikespolitiske talesperson Alexander Throm uppgav att planerade säkerhetslagar bör antas direkt efter förbundsdagens sommaruppehåll. Förslagen omfattar enligt honom utökade digitala utredningsbefogenheter och lagring av IP-adresser.

Friedrich Merz har beordrat en snabb granskning av möjligheten att frånta dubbla medborgare deras tyska medborgarskap i de allvarligaste fallen. Vid minneshögtiden den 26 juli sade Friedrich Merz att personer som missbrukar den tyska rättsstatens friheter ska få sin handlings- och rörelsefrihet begränsad så långt rättsstaten tillåter.

Tyska säkerhetsmyndigheter uppskattar att den islamistiska extremistmiljön i landet omfattar omkring 28 000 personer. Av dessa klassificeras ungefär 450 som potentiellt våldsamma säkerhetshot.