Polisen varnar för penningtvätt bland unga

Kriminella nätverk kontaktar barn och ungdomar för att få hjälp att ta emot eller föra vidare pengar från brottslig verksamhet. Johan Halling vid polisens nationella bedrägericentrum nämner att löften om snabba pengar ofta används för att locka unga att delta.

En Novusundersökning som beställts av Skandia visar att vart tjugonde barn mellan 9 och 17 år har blivit kontaktat av en okänd person med frågor om att ta emot eller skicka vidare pengar, exempelvis via Swish. Undersökningen bygger på svar från 716 barn och 1 020 föräldrar och genomfördes mellan den 24 mars och den 13 april i år.

Johan Halling beskriver sommarlovet som en period då rekryteringen av unga ökar. Enligt honom används appar som Snapchat och Tiktok samt onlinespel som Roblox för att nå barn och ungdomar. Han nämner att uppdrag ibland presenteras som enklare arbeten där pengar ska föras vidare mellan olika konton.

Polisen uppger att pengar som barn ombeds hantera kan komma från bland annat bedrägerier, narkotikabrott och människohandel. Även om den som tar emot eller skickar vidare pengar inte känner till pengarnas ursprung kan handlingen innebära penningtvättsbrott.

Johan Halling påpekar att många unga inte är medvetna om att de kan begå ett brott genom att hjälpa till med överföringar. Samtidigt framhåller han att varje individ ansvarar för vilka pengar som passerar genom det egna kontot.

Polisen uppger att konsekvenserna kan bli omfattande för den som döms. Förutom spärrade banktjänster och avstängning från Swish och bank-id kan det påverka möjligheter till vissa arbeten, resor och ekonomiska tjänster i framtiden. Unga kan också bli skyldiga att betala tillbaka pengar.

Johan Halling nämner att barn ibland pressas vidare in i grövre kriminalitet efter att de tagit emot pengar. Enligt honom kan kriminella grupper hävda att en skuld uppstått och därefter ställa krav på nya handlingar. Han nämner även att hot kan riktas mot anhöriga om situationen inte löses.

Undersökningen visar också att tre av tio barn inte berättat för någon vuxen efter att de blivit kontaktade. Var fjärde uppger att de inte skulle informera någon vuxen eftersom de inte anser att situationen är särskilt allvarlig.

Nära tre av tio barn känner inte till att det kan vara olagligt att ta emot eller skicka vidare pengar åt någon annan. En ungefär lika stor andel föräldrar saknar enligt undersökningen kunskap om att barn som hjälper till med överföringar kan göra sig skyldiga till penningtvättsbrott.

Enligt undersökningen anser 98 procent av föräldrarna att de har kontroll över barnens ekonomi. Samtidigt uppger endast 46 procent att de regelbundet granskar barnens konton och transaktioner.

Johan Halling råder föräldrar att följa barnens aktivitet på nätet och vara uppmärksamma på nya kontakter, särskilt äldre personer. Han rekommenderar också att vuxna pratar med barn om hur de ska agera om någon försöker få dem att hantera pengar. Enligt honom kan barn behöva avvisa sådana förfrågningar genom att exempelvis säga att de saknar Swish eller att föräldrarna kontrollerar alla överföringar.

Polisen uppmanar även föräldrar att kontakta banken och göra en polisanmälan om pengar som misstänks vara kopplade till penningtvätt dyker upp på ett barns konto.