Polisen söker fortfarande svar om död bebis i Brunna

Utredningen om den nyfödda flicka som hittades död i en gångtunnel i Brunna i Upplands-Bro i december 2002 är fortfarande olöst. Polisen bedömer att barnet utsattes för mord och har under 24 år fortsatt arbetet med att försöka identifiera den ansvariga personen. Larmsamtalet registrerades klockan 22.05 den 21 december 2002, och fyndplatsen fastställdes till gångtunneln under Artistvägen i Brunna.

Flickan upptäcktes av Mikael Ericsson och hans partner under en hundpromenad tre dagar före julafton. När polisen kom till platsen låg den livlösa flickan invirad i ett örngott och navelsträngen satt fortfarande kvar. Enligt Susanne Pilenbåge Fahlström vid polisens avdelning för kalla fall i Stockholm var barnet omkring 50 centimeter långt och vägde cirka 3,5 kilo. På kroppen säkrades dna från en kvinna. Susanne Pilenbåge Fahlström uppger att flickan hade andats före sin död och att skador på kroppen visar hur hon dödades, men att polisen inte lämnar fler detaljer. Den tidigare utredaren Sture Olovsson har uppgett att rättsläkarens bedömning var att barnet levde mellan en och sex timmar efter födseln samt att hon föddes, dödades och placerades i tunneln under samma dygn.

Polisen väntade tillsammans med kommunens socialförvaltning under nära ett år på att någon anhörig skulle ge sig till känna. När ingen identifierades begravdes flickan av Kungsängens församling vid en ceremoni i Kungsängens kyrka den 27 november 2003. Hon fick sin grav på Kungsängens kyrkogård, där gravstenen bär texten Okänt flickebarn, 2002. Susanne Pilenbåge Fahlström beskriver fortfarande graven som djupt berörande.

Utredningen har genom åren omfattat ett stort antal åtgärder. Dna-profilen har skickats genom Prüm-samarbetet mellan EU-länderna och registrerats i Interpols databas för att kunna ge träff om gärningspersonen senare dna-topsas i ett annat ärende. Någon sådan träff har ännu inte kommit. Nationellt forensiskt centrum genomförde dessutom 2019 en familjesökning som gav tolv möjliga träffar på personer som kunde vara föräldrar eller barn till kvinnan bakom dna-spåret samt 67 möjliga syskonträffar. Samtliga kontrollerades utan att kvinnan kunde identifieras.

Med stöd av dna-spåret har polisen även tagit fram en genetiskt baserad bild som enligt Susanne Pilenbåge Fahlström visar ett genomsnittligt utseende hos modern eller en nära anhörig. Hon betonar samtidigt att bilden inte har samma träffsäkerhet som en traditionell fantombild.

Flera personer har varit misstänkta och frihetsberövade under utredningens gång, men har senare avförts från ärendet. Arton dagar efter fyndet hittades dessutom en bibel väl synlig i snön på samma plats. Polisen förhörde elever vid en närbelägen bibelskola utan att något av betydelse framkom. Kontroller gjordes också mot socialtjänsten, sjukhus, barnmorskor, psykiatriska kliniker, hotell, campingar och gäster i en festlokal i området. Efter ett annat spädbarnsfynd i Upplands-Bro 2004 undersökte polisen om fallen kunde hänga samman, men någon koppling konstaterades inte. Den tidigare utredaren Sture Olovsson har också uppgett att en anonym kvinna ringde polisen i januari 2007 och sade att hon var flickans mamma, men trots att samtalet kunde spåras till Göteborgstrakten gick kvinnan aldrig att identifiera.

Sedan den 1 juli förra året får polisen använda dna-baserad släktforskning vid utredningar av mord och grova våldtäktsbrott. Enligt den lag som riksdagen antagit krävs åklagarens tillstånd och metoden får bara användas när dna-spåret med särskild styrka kan antas komma från gärningspersonen, åtgärden bedöms vara av synnerlig vikt och mindre ingripande metoder inte räcker. Regeringen har samtidigt slagit fast att metoden inte får användas för att identifiera en avliden målsägande. I Brunnautredningen innebär det att en eventuell släktforskning endast kan riktas mot dna-spåret från en möjlig gärningsperson. Susanne Pilenbåge Fahlström uppger att metoden ännu inte har använts på det aktuella dna-spåret, men att det kan bli aktuellt. Hon framhåller också att en dna-träff och stark teknisk bevisning är avgörande för att kunna väcka åtal i ett så gammalt ärende.