Regeringen utreder förbud mot utländskt friskoleägande

Regeringen vill begränsa möjligheten för personer och företag utanför EU och EES att få ett väsentligt inflytande över svenska friskolor. Caroline Oredsson, överdirektör vid Statens institutionsstyrelse, har utsetts av Utbildningsdepartementet till utredare och ska ta fram förslag om hur både direkt och indirekt ägande kan regleras.

Utbildningsdepartementet anger att utredningen, med diarienummer U2026/01547, ska innehålla ett konkret förslag till ett generellt förbud även om Caroline Oredsson skulle bedöma att en sådan reglering inte bör införas. Begränsningen ska omfatta personer och företag som genom direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över en enskild skolhuvudman.

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson uppger att svensk skola inte får användas som en väg för utländska intressen eller spionage. Bakgrunden är bland annat att Skolinspektionen har haft svårt att få en heltäckande bild av det utländska ägandet inom friskolesektorn och att Totalförsvarets forskningsinstitut har pekat på säkerhetsrisker kopplade till utländskt ägarinflytande.

Totalförsvarets forskningsinstitut publicerade den 27 april 2023 en studie om utländska investeringar och ägande i svensk grund- och gymnasieskola efter ett regeringsuppdrag från augusti 2022. Institutet identifierade bland annat risker för att en utländsk antagonist kan använda en skola för att kontrollera en diaspora, påverka undervisningens inriktning eller bedriva ideologisk påverkan som strider mot skolans demokratiuppdrag.

Dåvarande skolminister Lotta Edholm beskrev i april 2023 slutsatserna om säkerhetsriskerna som mycket allvarliga. FOI-forskaren och juristen Maria Refors Legge framhöll samtidigt att svenska myndigheter har begränsade möjligheter att granska utländska handlingar och att ägarförhållanden kan vara särskilt svåra att bedöma när en skolhuvudman är en stiftelse eller förening.

Skolinspektionen registrerade 250 anmälningar om förändringar i friskolornas ägar- och ledningskretsar under 2023. Myndigheten konstaterade samtidigt att många huvudmän inte rapporterade förändringar trots att de var skyldiga att göra det. Som huvudregel bedömer Skolinspektionen att en ägare har ett väsentligt inflytande om personen eller aktören direkt eller indirekt kontrollerar minst 10 procent av de röstberättigade aktierna.

Skolinspektionen har också konstaterat att utländska fysiska och juridiska personer inte kan kontrolleras på motsvarande sätt som svenska aktörer. Riksdagens publicerade slutbetänkande från friskoleutredningen beskriver dessutom att Skolinspektionen saknar egen befogenhet att begära information direkt från utländska myndigheter när personer eller företag utomlands ingår i en friskolas ägar- och ledningskrets.

Internationella skolor omfattas enligt Skolinspektionen inte av myndighetens ägar- och ledningsprövning och står därför inte under samma kontroll av personerna bakom verksamheten som vanliga fristående grund- och gymnasieskolor.

Utredningen ska även föreslå regler som innebär att en juridisk person som är skolhuvudman endast får bedriva verksamhet som hör samman med huvudmannaskapet. I det arbetet ska förutsättningarna för icke-vinstdrivande friskolor beaktas.

Caroline Oredsson ska dessutom lämna förslag om hur kommuner ska kunna kräva tillbaka bidrag från en enskild huvudman vars godkännande att bedriva skolverksamhet har återkallats. Utredningen ska också ta fram regler som hindrar en sådan huvudman från att ta emot nya barn eller elever efter att godkännandet har återkallats.

Utredningen om vinst i skolan konstaterade i SOU 2025:37 att det kunde ifrågasättas om ett generellt förbud mot alla direktinvesteringar som ger aktörer utanför EU eller EES väsentligt inflytande över en svensk förskola eller skola är förenligt med EU:s regler om den inre marknaden.

Det nya utredningsuppdraget ska redovisas senast den 30 september 2027.