Polisen skärper hastighetskontroller när skolorna startar

AI-genererad illustration

Nyheter

Polisen skärper hastighetskontroller när skolorna startar

Av Peter KarlssonPublicerad: 17 aug 10:113 min

Polisen genomför mellan den 17 och 23 augusti en nationell trafikvecka med extra hastighetskontroller i hela Sverige. Insatsen sammanfaller med att många barn i låg- och mellanstadieålder återvänder till skolan efter sommarlovet. Kontrollerna koncentreras till tätbebyggda områden, bland annat bostadsområden, stadskärnor och miljöer kring skolor och förskolor.

Ursula Edström, trafikstrateg på Polisen, uppger att särskild uppmärksamhet riktas mot platser där många människor vistas och där barn tidigt börjar gå eller cykla till och från skolan. Enligt Ursula Edström har bilister ett ansvar för att hålla hastigheten och skapa en säker trafikmiljö för barn. Trafikförordningen anger också att trafikanter ska visa särskild hänsyn mot bland annat barn och skolpatruller. Riksdagens trafikutskott anger att förare dessutom måste anpassa hastigheten efter trafiksäkerheten och hålla tillräckligt låg fart bland annat inom tättbebyggda områden, oavsett den högsta skyltade hastigheten.

På platser där många oskyddade trafikanter rör sig är hastighetsgränsen ofta 30 kilometer i timmen. Trafikverket anger i ett exempel att stoppsträckan vid den hastigheten är omkring 17 meter, jämfört med omkring 35 meter vid 50 kilometer i timmen. Ursula Edström uppger att stoppsträckan därmed mer än fördubblas vid 50 kilometer i timmen och beskriver en kollision med en fotgängare eller cyklist i den hastigheten som jämförbar med ett fall från tredje våningen.

NTF uppgav i samband med sina skolhastighetsmätningar 2025 att tidigare nationella mätningar visat att efterlevnaden av hastighetsgränser generellt blir sämre ju lägre den tillåtna hastigheten är. Organisationen framhöll detta som särskilt problematiskt där många oskyddade trafikanter vistas. NTF uppger också att en helt säker skolväg kräver hastighetssäkrade korsningar där barn och motorfordon möts, exempelvis genom fysiska åtgärder som säkerställer att fordon inte framförs snabbare än 30 kilometer i timmen.

Resultaten från motsvarande insatser 2025 visade ett stort antal hastighetsöverträdelser. Polisen uppgav efter trafikveckan i polisregion Bergslagen i augusti 2025 att 1 254 personer rapporterades för fortkörning. Av dem hade 421 kört mellan 6 och 9 kilometer i timmen över den tillåtna hastigheten. I polisregion Mitt registrerades under samma period 1 605 förare för fortkörning vid kontroller som bland annat genomfördes vid skolor och idrottsanläggningar.

Transportstyrelsen uppger att den normala spärrtiden för körkort är två månader när en förare kör 21–30 kilometer i timmen över en hastighetsgräns på 30 kilometer i timmen eller lägre. Myndighetens preliminära olycksstatistik visar samtidigt att 76 personer omkom i den svenska vägtrafiken under januari–juni 2026. Av dessa var 37 oskyddade trafikanter.

Hastighetsveckan är en av flera nationella trafiksäkerhetsinsatser som Polisen genomför varje år. Under resterande insatsveckor 2026 ligger fokus bland annat på nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, samtidigt som trafikövervakning bedrivs även under övriga veckor. Polisen är en av aktörerna i arbetet med Nollvisionen, vars mål är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Den svenska insatsen den 17–23 augusti ligger tidsmässigt utanför de europeiska hastighetsinsatser som ROADPOL har angett i sin verksamhetsplan för 2026. Enligt ROADPOL är årets gemensamma europeiska hastighetsveckor förlagda till den 13–19 april och den 3–9 augusti. En särskild 24-timmarsinsats, Speed Marathon, genomfördes den 15 april.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett tydligt sakligt och neutralt språk och rapporterar insatser och fakta utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Alla uttryck med potentiellt laddad innebörd är tydligt kopplade till källor, som Polisens representanter, NTF, Trafikverket och Transportstyrelsen. Det finns inga tecken på överdrifter, förstärkningar eller egen tolkning från journalistens sida. Värderingar och hårda uttryck återges tydligt som någon annans uttalanden, vilket inte drar ned på oberoendet. Artikeln framställer informationen sakligt och balanserat genom hela texten.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
70%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar framför allt en mitten-inriktad politisk linje eftersom fokus ligger på ett institutionellt och statligt organiserat säkerhetsarbete inom ramen för samhällets regelverk. Polisens och myndigheternas roll framhålls som central, utan ideologisk kritik eller politiska krav på förändring. Även om det finns inslag som passar vänstersidan, som fokus på skydd för utsatta grupper (barn), handlar främst om praktiska och teknokratiska lösningar snarare än omfördelning eller kritik mot statlig expansion. Högerinriktade värden, som kritik mot statlig styrning eller individuellt ansvar som lösning, är svagt företrädda i texten.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att polisen är ansvarig för att skydda barn och oskyddade trafikanter genom att skärpa hastighetskontroller i skolområden. Bilister framställs som ansvariga för att anpassa hastigheten och bidra till trafiksäkerhet, medan polisen och myndigheter framstår som lösningen.

Språk och ton:
Neutralt och informativt med fokus på fakta och myndighetsutlåtanden. Ordval som 'ansvar', 'säker trafikmiljö' och 'säkerhet' ger positivt värde åt myndigheter och polisens insatser, medan fortkörare framstår som problemet.

Källbalans:
Utsagor och statistik från flera myndigheter och organisationer som Polisen, Trafikverket, NTF och Transportstyrelsen, utan kritik eller motargument från exempelvis bilistorganisationer. Perspektivet är i huvudsak myndighets- och trafiksäkerhetsfokuserat.

Utelämnanden och kontext:
Inga tydliga perspektiv från bilisters eller näringslivets sida finns med, vilket kunde ge en annan syn på hastighetskontroller och körkortsindragningar. Diskussion om eventuella ekonomiska eller rättsliga konsekvenser för bilister saknas. Kontext kring debatt om statlig övervakning eller marknadslösningar saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.