Miljöpartiet kräver 3,3 miljarder till Östersjön

Miljöpartiet går till val på ett stödpaket på 3,3 miljarder kronor för åtgärder i Östersjön. Partiet vill bland annat avsätta 1 miljard kronor till insatser mot övergödning och ytterligare 1 miljard kronor till åtgärder som bland annat ska minska jordbrukets näringsläckage. Regeringen har tidigare konstaterat att läckage från jordbruket, tillsammans med utsläpp från reningsverk, industrier och enskilda avlopp, bidrar till syrefattiga och syrefria bottnar i Östersjön.

Ytterligare 1,3 miljarder kronor vill Miljöpartiet använda till investeringar i vatten- och avloppssystem samt åtgärder mot PFAS. Svenskt Vatten bedömer att omkring 560 miljarder kronor behöver investeras i svenska ledningar, vattenverk och reningsverk fram till 2040. Organisationen uppskattar behovet till cirka 31 miljarder kronor per år, jämfört med investeringar på omkring 21 miljarder kronor årligen. Kemikalieinspektionen uppger att gränsvärden för PFAS i dricksvatten började gälla den 1 januari 2026 och är 4 nanogram per liter för PFAS 4 och 100 nanogram per liter för PFAS 21.

Miljöpartiet vill också stoppa industrifiskets tillgång till den svenska fiskekvoten. Enligt partiets uppgifter går i dag 90 procent av kvoten till djurfoder i stället för fisk för humankonsumtion. Redan den 31 mars 2026 meddelade Miljöpartiet att partiet vill pausa svenska fiskerättigheter för industrifiske, stoppa storskaligt industrifiske innanför tolv nautiska mil från kusten och införa bindande kriterier för hur kvoter fördelas, där bland annat humankonsumtion, miljöhänsyn och beredskap ska prioriteras.

Havs- och vattenmyndigheten införde den 1 februari 2025 ett tidsbegränsat förbud mot trålfiske efter pelagiska arter i ett område i centrala Östersjön, från norra Öland till gränsen mot Bottenhavet. Förbudet infördes för att vetenskapligt undersöka effekterna på sill- och strömmingsbestånd samt ekosystemet. Sveriges lantbruksuniversitet uppgav i mars 2026 att genetiska analyser visar att sill i olika delar av Östersjön består av delbestånd som är anpassade till lokala förhållanden som salthalt och temperatur. Forskarna bedömer att sådana skillnader är viktiga att beakta i en hållbar fiskeförvaltning.

EU-parlamentarikern Isabella Lövin beskriver Östersjön som hårt belastad av flera samtidiga miljöproblem. Hon pekar bland annat på övergödning, döda bottnar, miljögifter och rekordlåga nivåer i fiskebestånden. Europaparlamentet antog den 21 maj 2026 en resolution om den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön, där Isabella Lövin var föredragande för parlamentets fiskeriutskott.

HELCOM uppger att övergödning fortfarande hör till de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i Östersjön. Överskott av kväve och fosfor kan enligt HELCOM orsaka bland annat ökad algtillväxt, grumligare vatten och syrebrist vid havsbottnarna. HELCOM:s uppdaterade Baltic Sea Action Plan omfattar 199 åtgärder som ska genomföras senast 2030 inom bland annat biologisk mångfald, övergödning, farliga ämnen och havsbaserade verksamheter.