Polis utreder ryskt par – kräftpest konstaterad i Galvån

Polisen har inlett en förundersökning om hemfridsbrott och förberedelse till grov stöld efter att de ryska medborgarna Semjon Rusanov och Tatjana Milenina befunnit sig på en privat fastighet utanför Gävle. Polisens presstalesperson Maria Hall uppgav att misstankarna bygger på vistelsen på fastigheten och att polisens undersökning på platsen bland annat gjordes för att söka efter eventuella brottsverktyg. Polisen genomförde även dykningar vid platsen där paret hade tältat. Polisen uppgav i ett mejl att några fynd inte hade gjorts vid tidpunkten för beskedet.

Parets advokat Silas Aliki uppgav att Semjon Rusanov och Tatjana Milenina inte hade delgivits misstanke om något brott. Avvisningsbeslutet och återreseförbudet mot dem har upphävts. Migrationsdomstolen upphävde även beslutet om förvar efter att ha bedömt att parets förklaringar inte hade motsagts, att de hade samarbetat med myndigheterna och att risken för avvikande var liten. Semjon Rusanov berättade att polisen bland annat frågade när paret senast vistades i Ryssland, vad de arbetade med och om hans tidigare militärtjänstgöring i den ryska armén.

Samtidigt har kräftpest konstaterats i Galvån i Bollnäs. Bengt Tegner vid Bollnäs fiskevårdsförening uppgav att mellan 10 och 15 döda kräftor hade hittats och analyserats och att resultaten visade kräftpest. Han uppgav också att det var omkring 30 år sedan sjukdomen senast förekom där. Bollnäs kommuns limnolog Tommy Vestersund uppgav att ett kräftfiskeförbud har införts i hela Galvån tills vidare.

Länsstyrelsen Gävleborg uppgav i juni 2026 att Galvån omfattas av ett långsiktigt restaureringsprojekt som inleddes 2021. Under årets arbete används två grävmaskiner och insatserna var planerade att fortsätta till mitten av oktober.

Statens veterinärmedicinska anstalt uppger att kräftpest är en anmälningspliktig sjukdom och att diagnosen bland annat fastställs genom molekylärgenetiska PCR-metoder för att identifiera Aphanomyces astaci. Statens veterinärmedicinska anstalt uppger också att någon verksam behandling saknas och rekommenderar att bland annat fiskeredskap, båtar och stövlar desinficeras innan de används i ett annat vattendrag.

Sveriges lantbruksuniversitet uppger att flodkräftan är klassad som akut hotad och att kräftpest är den främsta orsaken till den kraftiga minskningen av svenska flodkräftbestånd sedan början av 1900-talet. Sveriges lantbruksuniversitet uppger att smittan kan spridas genom bland annat våta fiskeredskap, annan utrustning, betesfisk och vatten och att illegala utsättningar av signalkräfta har varit en viktig orsak till spridningen.

Havs- och vattenmyndigheten uppger att kräftpesten kom till Sverige 1907 genom importerade matkräftor. Den peststam som senare fick stor spridning följde enligt Havs- och vattenmyndigheten med signalkräftan, som infördes i Sverige 1960. Myndigheten uppger även att kräftpestens sporer kan överleva i vatten i ett par veckor utan värddjur och att smitta kan föras mellan vatten genom bland annat vatten, båtar, redskap och fisk.