Polis utreder erbjudande om 300 kronor för röst

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Polis utreder erbjudande om 300 kronor för röst

Av RedaktionenPublicerad: 24 sep 12:283 min

Två polisanmälningar har upprättats efter att en annons med erbjudande om 300 kronor för en röst publicerats i lokala köp- och säljgrupper på sociala medier i Piteå och Luleå. Polisen fick kännedom om annonsen den 13 september och uppger att anmälningarna gäller samma annons.

Maria Fredriksson, presstalesperson vid Polisen Region Nord, uppger att en förundersökning har inletts med brottsrubriceringen otillbörligt verkande vid röstning. Enligt Maria Fredriksson framgår det av annonsen att en person erbjuder betalning för att andra ska rösta på ett visst parti. Ingen person är delgiven misstanke om brott.

I annonstexten fanns inget uttryckligt krav på vilket parti mottagaren skulle rösta på. Där stod däremot att betalningen gällde en röst som hamnade rätt och inte rött. Annonsbilden visade omslaget till en kampanjlåt av South Bear Music, ett alias kopplat till SD-profilen Björn Söder.

Polismyndigheten klassificerar otillbörlig påverkan vid allmänna val som ett korruptionsbrott och använder även benämningarna valrättsbrott och rösträttsbrott. Enligt 17 kap. 8 § brottsbalken är straffet för otillbörligt verkande vid röstning böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet bedöms som grovt är maxstraffet fyra års fängelse.

Regeringen har i kommittédirektiv 2020:30 klargjort att erbjudanden eller löften om pengar eller andra förmåner för att påverka väljare kan omfattas av brottet. Riksenheten mot korruption vid Åklagarmyndigheten konstaterade dessutom i ett beslut den 18 september 2018 att ekonomiska förmåner i samband med allmänna val även kan aktualisera brottsrubriceringen tagande av otillbörlig förmån vid röstning.

Polismyndigheten uppger att också den som tar emot, accepterar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att rösta på ett visst sätt eller avstå från att rösta kan begå brott. Valprövningsnämnden har tidigare prövat ett ärende om en partifunktionärs agerande i en vallokal och konstaterade i beslut 862-2018 att omständigheterna kunde utgöra otillbörligt verkande vid röstning. Nämnden fann dock inte tillräckligt stöd för att händelsen hade påverkat valutgången.

Valhemligheten skyddas enligt Valmyndigheten genom att valkuverten blandas med andra röster innan de öppnas vid rösträkningen. En räknad röst kan därför inte i efterhand kopplas till en enskild väljare. Väljare som behöver hjälp på grund av en funktionsnedsättning eller liknande får ta med sig någon bakom valskärmen, medan övriga väljare ska göra i ordning sin röst ensamma.

Förtidsröstningen inför valet 2026 pågick enligt Valmyndigheten mellan den 26 augusti och den 13 september. Under perioden kunde väljare rösta i valfri förtidsröstningslokal i Sverige. Inför valet uppgav Valmyndigheten att 1 875 sådana lokaler var öppna för allmänheten och att minst en lokal i varje kommun även höll öppet på valdagen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är mycket neutral i sin språkdräkt. Den förlitar sig på uppgifter från myndigheter och polisen och använder attribution (t.ex. uppger, konstaterade) samt sakliga hänvisningar till lagrum och myndighetsbeslut. Det finns inga journalistiska värderingar, egna slutsatser eller spekulationer. Informationen presenteras i sammanhängande, faktabaserad form och källhållningen följs över textens olika delar, även när olika källor nämns (polisen, Åklagarmyndigheten, Valmyndigheten). Även ackumuleringen av detaljer som kopplingen till SD-profilen är presenterad som fakta utan emotionell färg eller värderande språk. De hårda uttrycken som nämns är källornas egna begrepp och återges som sådana. Inga redaktionella försök att överdriva eller tona ned händelser märks.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
15%
70%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar att valfrågor ska hanteras av neutrala, institutionella mekanismer och myndigheters juridiska ramar, ofta en karaktäristik för mitten som förespråkar pragmatiska och institutionsbaserade lösningar framför ideologisk politisering. Denna betoning av lag, ordning och officiella källor producerar en nettogynnsam effekt för mitten och dess betoning av stabila processer och saklig giltighet.

Rubrik och framing:
Framställningen betonar ett legitimt rättsligt ramverk och skyddet av valhemligheten; problemet som presenteras är otillbörlig påverkan och betalning för röster; ansvaret placeras hos dem som erbjuder eller tar emot förmåner; lösningen visas som rättsliga sanktioner och myndighetsarbete.

Språk och ton:
Faktabaserad och formell ton.

Källbalans:
Myndighets- och rättsliga källor dominerar (Polisen, Valmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Valprövningsnämnden, regeringsdirektiv).

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar röster från politiska partier i bred mening, väljare eller civila organisationer; saknas bredare debatt om finansiering av kampanjer eller konsekvenser av valpåverkansfrågor i vardaglig politik.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.