Polis åtalas efter 13 misstänkta otillåtna dataslagningar

En polisanställd i Västernorrland har åtalats för dataintrång efter att ha gjort 13 sökningar i polisens datasystem under några veckor hösten 2025. Åklagaren anser att sökningarna saknade koppling till arbetsuppgifterna och i stället gjordes av privata skäl. Polisen förnekar brott.

Chefsåklagare Camilla Ström vid Särskilda åklagarkammaren har ansvarat för förundersökningen och beslutat att väcka åtal. I stämningsansökan gör hon gällande att den misstänkte haft ett personligt intresse av både innehållet i de aktuella ärendena och hur dessa hanterades.

Åklagarens bedömning är att slagningarna inte behövdes för polisens tjänsteutövning. Camilla Ström hänvisar även till jävsbestämmelsen i 7 § första stycket polislagen och anser att sökningarna därmed utgjort otillåtna åtgärder inom polisens brottsbekämpande verksamhet.

Enligt åtalet ska den polisanställde ha agerat uppsåtligen. Den tilltalade bestrider däremot att något brott har begåtts. Vid den kommande rättsliga prövningen har åklagaren kallat två vittnen. Det ena är en kollega till den åtalade polisen och det andra är en åklagare som ansvarat för förundersökningen i det ärende som dataslagningarna berört.

Dataintrång regleras i brottsbalkens fjärde kapitel, 9 c §. Enligt lagbestämmelsen är det bland annat straffbart att utan tillstånd skaffa sig tillgång till elektroniskt lagrade uppgifter. Straffskalan omfattar böter eller fängelse i högst två år.

Utredningar om misstänkta brott av polisanställda hanteras inom en särskild ordning. Åklagarmyndigheten beskriver att Särskilda åklagarkammaren är organisatoriskt skild från den ordinarie åklagarverksamheten och lyder direkt under riksåklagaren. Kammaren har ett nationellt ansvar för sådana brottsmisstankar, oavsett om händelserna inträffat under tjänstgöring eller på fritiden.

Polismyndighetens avdelning för särskilda utredningar, SU, genomför brottsutredningar mot polisanställda under ledning av åklagare vid Särskilda åklagarkammaren. När ett ärende leder till åtal är det åklagaren som ska lägga fram bevisningen för att brottet har begåtts.

Åklagarmyndigheten uppger också att polisens internutredningsverksamhet informeras när åklagaren har fattat beslut i ett ärende som gäller en polisanställd. Eventuella arbetsrättsliga åtgärder kan därefter behandlas i en separat prövning.

Den arbetsrättsliga bedömningen kan skilja sig från den straffrättsliga. I ett annat mål, AD 2026 nr 42, beslutade Arbetsdomstolen den 10 juni 2026 att en polis som dömts för fyra dataintrång inte skulle ha avskedats. Domstolen ansåg att överträdelserna normalt kunde motivera ett avskedande, men att omständigheterna i just det fallet inte gav tillräckliga skäl för vare sig avskedande eller uppsägning.

Frågor om polisens hantering av personuppgifter omfattas även av tillsyn från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Myndigheten uppger att enskilda personer kan begära en kontroll av om en brottsbekämpande myndighet behandlar deras personuppgifter i enlighet med lagen. Om kontrollen visar brister kan Integritetsskyddsmyndigheten inleda tillsyn.

Särskilda åklagarkammaren hanterar årligen ett stort antal ärenden. I en redovisning från juli 2025 uppgav Åklagarmyndigheten att omkring 14 000 ärenden hade kommit in under 2024. Överåklagare Anders Jakobsson uppgav då att andelen ärenden som leder till lagföring normalt ligger mellan fyra och fem procent. Uppgifterna gäller kammarens verksamhet som helhet och omfattar flera olika brottstyper, inte enbart dataintrång.