Polen och Baltikum skärper skyddet mot ryska hybridhot

Polen, Litauen, Lettland och Estland har förstärkt bevakningen av viktig infrastruktur efter underrättelser om att Ryssland kan planera attacker under falsk flagg med ukrainska drönare. Uppgifterna pekar på risker för sabotage och andra hybridhot riktade mot Nato. En underrättelsekälla uppger att attacker även skulle kunna riktas mot rysk infrastruktur med ukrainska drönare för att skapa politiskt kaos inom Nato och öka motsättningarna mellan USA och Europa.

Litauen har satt in både militär och kravallpolis vid en av landets största terminaler för import av flytande naturgas och olja. Litauens försvarsminister Robertas Kaunas säger att myndigheterna tar underrättelseinformationen på allvar och anpassar säkerhetsarbetet efter den. Litauens statliga säkerhetsdepartement VSD uppger samtidigt att ryska underrättelsetjänster sedan 2023 har genomfört operationer i Litauen och andra baltiska stater som orsakat fysisk skada. Bland målen har funnits militär och logistisk infrastruktur kopplad till stödet för Ukraina samt offentliga samlingsplatser.

I Lettland har säkerheten förstärkts vid den underjordiska gasanläggningen i Inčukalns och vid dammen i Daugavafloden, där flera kraftverk finns. Lettlands premiärminister Andris Kulbergs bedömer att risken för hybridhot är större än tidigare. Lettlands säkerhetstjänst SAB uppgav i sin årsrapport för 2025 att antalet registrerade cyberhot nådde den högsta nivån hittills och att Ryssland fortsatt bedömdes vara det främsta statliga cyberhotet mot landet.

Polens största olje- och gasbolag Orlen planerar alternativa försörjningsvägar om ordinarie importleder skulle slås ut. Omkring 80 procent av Polens importerade gas kommer enligt Orlens verksamhetsuppgifter via LNG-terminalen i Świnoujście och en undervattensledning från Norge. Det statliga bolaget bakom Polens första kärnkraftverk har också uppgett att förfalskade företagsdokument har förekommit och kunnat härledas till öster om Polen. Polens utrikesdepartement uppger att kärnkraftverket ska byggas med reaktorteknik från amerikanska Westinghouse tillsammans med Bechtel och att projektets värde överstiger 50 miljarder dollar.

Polen, Lettland och Estland har dessutom varnat för att Ryssland kan använda sabotage för att pröva Natos motståndskraft. Nato uppger att ryska drönare trängde in i polskt luftrum och att ryska stridsflygplan gick in i estniskt luftrum i september 2025. Händelserna ledde till konsultationer enligt artikel 4 och därefter till insatsen Eastern Sentry, som förstärker övervakningen och försvaret längs Natos östra flank.

Ryssland har tidigare anklagat de baltiska staterna för att planera attacker mot ryskt territorium med ukrainska drönare och samtidigt hotat med motåtgärder. Det har väckt oro för att Ryssland själv skulle kunna iscensätta en sådan attack. Estlands utrikesunderrättelsetjänst bedömer samtidigt i sin offentliga rapport för 2026 att Ryssland inte har för avsikt att militärt angripa Estland eller något annat Natoland under det kommande året, men att den ryska militärreformen på längre sikt kommer att stärka landets militära förmåga.