Plastpåsarna ökar kraftigt efter skattens avskaffande

Under 2025 användes över 400 miljoner engångsplastpåsar i Sverige. Förbrukningen har stigit sedan plastpåseskatten togs bort den 1 november 2024. Enligt stiftelsen Håll Sverige Rent ökade antalet plastbärkassar som omfattas av det nationella minskningsmålet med 45 procent jämfört med 2023.

Totalt användes 248 miljoner plastbärkassar inom denna kategori under 2025. Naturvårdsverkets statistik visar att förbrukningen ökade från 19 till 23 vanliga plastbärkassar per person mellan 2024 och 2025. Det motsvarar en uppgång med drygt 20 procent under ett år.

Naturvårdsverkets handläggare Fredrik Khayati har uppgett att den slopade plastpåseskatten bedöms vara den viktigaste orsaken till utvecklingen. Han har även hänvisat till uppgifter från flera branschaktörer som bekräftat att försäljningsvolymerna ökat efter lagändringen.

Priset på en vanlig plastbärkasse har samtidigt sjunkit från omkring sju kronor till cirka fyra kronor sedan skatten avskaffades. Den tidigare skatten var tre kronor per vanlig plastbärkasse, enligt Skatteverket.

Även användningen av mycket tunna plastpåsar har ökat kraftigt. Det handlar bland annat om påsar som används för frukt och grönsaker i livsmedelsbutiker. Håll Sverige Rent redovisar en ökning med 65 procent jämfört med 2024. Naturvårdsverkets uppgifter visar att antalet påsar ökade från 92 miljoner till 154 miljoner under samma period.

Under 2025 motsvarade förbrukningen av mycket tunna plastpåsar 15 stycken per person. År 2021 låg motsvarande antal på två. För vanliga plastbärkassar noterades den lägsta förbrukningen också 2021, då 143 miljoner kassar tillfördes den svenska marknaden. Det motsvarade 14 kassar per invånare, jämfört med 23 under 2025.

Beslutet att avskaffa plastpåseskatten föregicks av ett förslag från regeringen och Sverigedemokraterna. Den 13 september 2023 meddelade Finansdepartementet att regeringen ville ta bort skatten eftersom den svenska förbrukningen redan understeg Europeiska unionens mål.

Regeringen bedömde dessutom att beskattningen medförde administrativa kostnader och kunde öka konsumtionen av andra alternativ till plastbärkassar. I samband med förslaget meddelade regeringen att utvecklingen av plastpåseförbrukningen skulle följas noggrant efter förändringen.

Lagen om skatt på plastbärkassar utfärdades den 30 januari 2020. Sveriges riksdag beslutade senare att upphäva lagstiftningen genom författningen SFS 2023:802. Skatten upphörde den 1 november 2024. Förutom skatten på tre kronor för vanliga plastbärkassar hade mycket tunna påsar beskattats med 30 öre per styck, under förutsättning att väggtjockleken understeg 15 mikrometer och volymen var högst sju liter.

Europeiska unionens regler innebär att medlemsländerna ska vidta åtgärder för att begränsa användningen av tunna plastbärkassar till högst 40 stycken per person och år från slutet av 2025. EU-kommissionen anger att medlemsländerna bland annat kan använda skatter, avgifter och andra begränsningar för att nå målet.

Genom förordning 2025/40 har Europaparlamentet och Europeiska unionens råd fastställt att målet även ska gälla efter 2025. Reglerna tillåter undantag för mycket tunna plastpåsar som behövs av hygieniska skäl eller för att förpacka livsmedel som säljs löst och därigenom undvika matsvinn.

Trots att den svenska skatten har avskaffats finns andra bestämmelser kvar. Naturvårdsverket kräver att företag som yrkesmässigt tillverkar eller för in plastbärkassar till Sverige rapporterar hur många kassar som tillförts marknaden. Uppgifterna ska lämnas senast den 31 mars året efter och används i Sveriges rapportering till Europeiska unionen.

Butiker, apotek och restauranger som erbjuder plastbärkassar omfattas fortfarande av informationskrav. Enligt Naturvårdsverket ska verksamheterna upplysa konsumenterna om kassarnas miljöpåverkan, fördelarna med lägre förbrukning och vilka åtgärder som kan minska användningen.

Håll Sverige Rent varnar för att den ökade förbrukningen av engångsplastpåsar riskerar att medföra mer nedskräpning. Stiftelsens vice vd Joakim Brodahl anser att användningen av engångsplast behöver begränsas och att ytterligare styrmedel behövs. Han framhåller också att både näringslivet och konsumenterna har ett ansvar för att minska mängden produkter som riskerar att bli skräp.

I Skräprapporten 2026 redovisar Håll Sverige Rent resultat från kommunala mätningar i 16 tätorter under 2025. I genomsnitt registrerades 333 plastpåsar per stadskärna under en dag. Organisationen påpekar samtidigt att plastpåsar är svåra att kartlägga eftersom de lätt förs bort av vinden från öppna ytor.

De nationella skräpmätningarna visade däremot ingen statistiskt säkerställd förändring av antalet nedskräpande plastbärkassar från exempelvis livsmedelsbutiker mellan 2023 och 2025. Håll Sverige Rent har samtidigt redovisat ett mål om att nedskräpningen från plastförpackningar ska minska med 50 procent mellan 2023 och 2030.

En nationell skräpmätning som utförts på uppdrag av Naturvårdsverket visade också att den totala nedskräpningen hade minskat med 30 procent jämfört med 2023. Resultatet presenterades av Håll Sverige Rent i december 2025. Enligt organisationen bestod mer än 90 procent av det uppmätta skräpet av engångsprodukter, medan nästan två tredjedelar innehöll plast.

SVT Nyheter rapporterade den 12 juli 2026 att priset på en vanlig plastbärkasse hade sjunkit från omkring sju kronor till cirka fyra kronor efter att plastpåseskatten avskaffades.