Illustration
Plastpåsarna ökade efter slopad skatt
Användningen av plastpåsar steg tydligt i Sverige under 2025, enligt ny statistik från Naturvårdsverket. Antalet plastbärkassar ökade med drygt 20 procent jämfört med året innan, samtidigt som användningen av mycket tunna plastpåsar, exempelvis frukt- och grönsakspåsar, ökade med drygt 65 procent till omkring 15 påsar per person.
Enligt Naturvårdsverket är 2025 den första helårsstatistiken som fullt ut visar utvecklingen efter att plastpåseskatten avskaffades den 1 november 2024. Fredrik Khayati vid Naturvårdsverket uppger att ökningen sannolikt främst hänger samman med det slopade skatteuttaget och att flera aktörer i branschen har bekräftat att volymerna av plastpåsar har stigit sedan skatten togs bort. Han beskriver samtidigt att det framför allt är de tunna frukt- och grönsakspåsarna som ökat, men att användningen av plastpåsar överlag har blivit större. Fredrik Khayati säger också att det är viktigt att uppgången under 2025 inte utvecklas till en bestående trend utan stannar vid ett enskilt avvikande år.
Trots ökningen ligger Sverige fortfarande under Europeiska unionens mål för plastbärkassar. Under 2025 användes i genomsnitt 23 plastbärkassar per person, medan gränsen är högst 40 per person och år. Fredrik Khayati bedömer att användningen nu kan ha nått en platå och att nivån sannolikt kommer att bestå.
Under 2025 fanns omkring 400 miljoner plastpåsar till försäljning i Sverige. Av dessa utgjorde närmare 250 miljoner vanliga plastbärkassar för att bära hem varor från butik. Antalet tjocka plastkassar uppgick samtidigt till 10 miljoner, jämfört med drygt 7 miljoner året före.
Plastpåseskatten infördes den 1 maj 2020 med målet att minska nedskräpningen i naturen. Naturvårdsverket konstaterar att skatten hade stor betydelse för att minska användningen av plastbärkassar. När 2020 avslutades köpte konsumenterna i genomsnitt 55 plastbärkassar per person, att jämföra med 74 året innan. Under 2024, det sista året innan den slopade skatten fick fullt genomslag i statistiken, registrerades den lägsta förbrukningen sedan mätningarna började 2017, med 13 plastbärkassar per person.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk med tydlig källhänvisning till Naturvårdsverket och Fredrik Khayati utan egna värderingar eller förstärkningar från journalisten. De siffror och bedömningar som ges återges på ett korrekt sätt utan att göras mer säkra än vad källan anger. Inga egna slutsatser, spekulationer eller känslomässigt laddade ord från journalisten förekommer. Artikeln innehåller inga uttryck som försöker styra läsarens känslor eller förminska/förstärka fakta från källorna. Eventuella värderingar eller bedömningar i texten tillskrivs tydligt Naturvårdsverket eller Fredrik Khayati. Möjligen skulle vissa ord som "tydligt" och "viktig" kunna ses som milda förstärkningar, men de är i denna kontext rimliga och inte överdrivna eller känsloladdade. Därför sänks poängen marginellt men artikeln bedöms som övervägande neutral och oberoende.
Förklaring:
Artikeln gynnar vänsterperspektivet eftersom den understryker statens roll genom Naturvårdsverkets statistik och bedömningar som visar på positiva miljöeffekter av plastpåseskatten, en form av statlig skatt och styrmedel. Vänsteridéer om miljöskydd och statlig reglering lyfts fram indirekt genom att avskaffandet av skatten kopplas till ökad miljöbelastning. Högerperspektivet får mycket lite utrymme och ges ingen framskjuten fördel, medan mitten får en viss poäng via faktabaserad och teknokratisk information från myndighet. Sammantaget gynnar texten främst vänsterinriktad syn på statlig styrning och miljöskydd.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att avskaffandet av plastpåseskatten har lett till en tydlig ökning i plastpåsesanvändningen. Naturvårdsverket framstår som den ansvariga myndigheten som både presenterar statistiken och bedömer utvecklingen. Skatteavskaffandet och branschens roll pekas ut som orsaker, medan miljömålen och tidigare skatt framhålls som viktiga insatser för att minska plastanvändningen.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat och neutralt med ordval som beskriver statistiken och myndighetens kommentarer. Det finns förstärkningar i form av exakta procenttal och jämförelser före och efter skatten, vilket förstärker sambandet mellan skatt och minskad plastanvändning utan subjektiva värderingar.
Källbalans:
Den primära källan är Naturvårdsverket med Fredrik Khayati som huvudkälla. Andra perspektiv, som skattefientliga aktörer eller miljöaktivister, saknas. Branschens syn omnämns kortfattat men ges inte utrymme att utvecklas. Det saknas direkt motvikt från kritiker som kan motivera skattens avskaffande eller ifrågasätta miljöpåverkan.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om alternativa lösningar för minskad plastanvändning utöver skatt, exempelvis statliga regleringar eller frivilliga initiativ. Perspektiv på ekonomiska eller sociala effekter av skatten och dess avskaffande är också frånvarande. En bredare analys av konsekvenser för miljön eller industrin skulle kunna ge ett mer balanserat ideologiskt perspektiv.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
AI-avtal väcker oro kring Greta Gris-röster
Den animerade tv-serien Greta Gris, som haft sin brittiska premiär för mer än 20 år...
Rädda Barnen intensifierar stödet efter jordbävningarna
När de kraftiga jordbävningarna med magnitud 7,2 och 7,5 drabbade Venezuela den 24 juni 2026...
Slovakien slog nytt nationellt värmerekord
Den extrema värmeböljan som dragit österut över Europa har lett till nya temperaturrekord i Slovakien....
Minskade utsläpp ger renare luft i Europa
Luftkvaliteten i Europa har förbättrats under de senaste åren, enligt Europeiska unionens klimattjänst Copernicus. Lägre...
