Pisaresultat pressar partierna till nya skolkrav

De svenska resultaten i Pisa 2025 har gjort skolan till en central valfråga bara dagar före valet. Skolverket redovisade 466 poäng i läsförståelse, 464 i matematik och 485 i naturvetenskap, vilket var 21, 18 respektive 8 poäng lägre än i Pisa 2022. OECD fastställde att resultaten försämrades i matematik och läsning och var ungefär oförändrade i naturvetenskap. I samtliga tre ämnen ligger resultaten bland Sveriges lägsta uppmätta och statistiskt under nivåerna från 2018. Av de svenska eleverna nådde 34 procent inte nivå 2 i matematik, 31 procent låg under motsvarande grundläggande nivå i läsning och 26 procent gjorde det i naturvetenskap. Sedan 2015 har andelen lågpresterande ökat med 13 procentenheter i både matematik och läsning och med fyra procentenheter i naturvetenskap.

I Sverige deltog 6 688 elever från 206 skolor. Urvalet motsvarade omkring 115 600 svenska 15-åringar, cirka 92 procent av åldersgruppen. Internationellt omfattade Pisa 2025 omkring 760 000 elever i 91 länder och ekonomier, med naturvetenskap som huvudområde. OECD redovisade samtidigt de lägsta genomsnittliga resultaten hittills bland medlemsländerna i läsning och matematik. En av fem 15-åringar var lågpresterande samtidigt i naturvetenskap, matematik och läsning, jämfört med 16 procent 2022. Mer än var fjärde elev inom OECD uppgav också att andra elever distraherades av digitala enheter under de flesta eller samtliga lektioner i naturvetenskap. OECD redovisade i genomsnitt lägre resultat bland elever i klassrum där sådan distraktion förekom.

Utbildningsminister Simona Mohamsson uppgav den 8 september att regeringen bland annat kopplar den svenska nedgången till elevers uthållighet, ökad mobilanvändning och minskad läsning. Regeringen vill enligt Simona Mohamsson fortsätta omläggningen mot fler böcker och färre skärmar. Liberalerna meddelade den 9 september att partiet vill fasa ut en-till-en-lösningar med personliga datorer och surfplattor i hela grundskolan. Digitala verktyg ska fortfarande kunna användas genom exempelvis klassuppsättningar och datorsalar, medan elever med funktionsnedsättning fortsatt ska kunna använda nödvändiga digitala hjälpmedel. Liberalerna vill också ge Skolinspektionen i uppdrag att följa upp reglerna och har tagit initiativ till samtal mellan gruppledarna för samtliga partier i riksdagens utbildningsutskott om gemensamma åtgärder efter Pisaresultatet.

Moderaterna lyfter fram förslag om ordningsbetyg, fortbildning för lågstadielärare i metoder för läsinlärning, språk- och lämplighetstest vid anställningar i förskola och skola samt förändringar av hemspråksundervisningen. Partiet vill också avskaffa svenska som andraspråk. Moderaterna framhåller dessutom att regeringen och Sverigedemokraterna redan har fått riksdagens stöd för flera förändringar. Det gäller ett nytt betygssystem och nya betygskriterier, nya läroplaner med större kunskapsfokus samt tidig screening för att upptäcka elever med svårigheter och snabbt ge stöd.

Bland övriga förslag i skoldebatten finns en utredning om hur så kallade no excuses-skolor med hård disciplin och låg tolerans för dåligt uppförande och svaga resultat ska kunna etableras. Det finns också krav på mer lärarledd undervisning, mindre skärmtid och ett fullständigt stopp för utdelning av individuella bärbara datorer och surfplattor i låg- och mellanstadiet. Andra förslag gäller bättre stöd till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ordningsbetyg och kvarsittning samt 30 minuters daglig rörelse i alla skolor.

Skolmaten är en annan fråga där flera förslag har lagts fram. Bland kraven finns näringsriktig, svenskproducerad och kostnadsfri mat till alla elever utan tvångsvegetarisk kost samt måltider med kött, fisk eller fågel varje dag. Andra förslag gäller mer och bättre skolmat med låga klimatutsläpp som samtidigt gynnar djurskydd och biologisk mångfald. Det finns även krav på en lärobok per elev och ämne, färre skärmar och mer undervisning med böcker, papper och penna. Ett annat förslag är att läsplattor och elevdatorer ska bort från förskolan och lågstadiet.

För elever med utåtagerande beteende har hjälpklasser föreslagits, där eleverna ska kunna få stöd och ordning samtidigt som studieron i övriga undervisningsgrupper stärks. Det finns också krav på att lärare ska kunna ägna mer av arbetstiden åt undervisning och på att lärarlönerna ska höjas med 10 000 kronor. Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog sade efter Pisaresultatet att organisationen vill ha mindre undervisningsgrupper, mer tid för planering och uppföljning samt snabb extra undervisning av utbildade lärare för elever som börjar halka efter. Sveriges Lärare framhöll samtidigt att de beslutade nationella regleringarna av lärares undervisningstid och miniminivåerna för planering och uppföljning behöver genomföras fullt ut och finansieras.

Flera partier vill också förändra skolans organisation och innehåll. Förslagen omfattar stopp för religiösa förskolor och skolor, mer faktainlärning under de tidiga skolåren och att skolan ska förmedla svenska normer och värderingar. Avskaffande av svenska som andraspråk återkommer bland förslagen. Det finns dessutom krav på att stoppa nedläggningar av byskolor genom statligt stöd till grundskolor med få elever och att utöka möjligheterna till fjärrundervisning. Efter de försämrade Pisaresultaten har även en särskild kriskommission för skolan föreslagits.

Friskolesystemet och skolans finansiering är ytterligare en skiljelinje. Bland förslagen finns förbud mot vinstuttag i skolan, med krav på att skattepengar ska gå till undervisning, lärare och elever. Andra krav går längre och innebär att marknadsskolan ska avskaffas och vinstförbud införas i både skola och förskola. Det finns även förslag om att förbjuda vinstdrivande bolag och aktiebolag från att driva skolor, medan andra vill tillåta aktiebolag och andra huvudmän än kommuner men skärpa kraven så att oseriösa aktörer och fusk stoppas. Ett annat förslag är vinstförbud vid bristande kvalitet.

Flera förslag gäller också friskolornas ekonomiska villkor. Överkompensation genom skolpengen ska enligt dessa krav avskaffas och skolpengen göras mer rättvis. Kraven på friskolor ska skärpas och religiösa friskolor förbjudas. Samtidigt finns förslag om att underlätta för mindre friskolor att etablera sig. Kommuner har också föreslagits få möjlighet att lägga veto mot nya friskolor när etableringar försvårar den långsiktiga planeringen av den kommunala skolan.

Skolvalet föreslås också förändras på flera sätt. Ett förslag är att det fria skolvalet ska avskaffas och att alla skolor i stället ska ges förutsättningar att hålla hög kvalitet. Andra vill behålla möjligheten att välja men införa ett gemensamt skolval där kötid inte får användas. Det finns även krav på förändrade kösystem för att motverka att resursstarka familjer gynnas. Skolor med svårare uppdrag ska enligt andra förslag få mer resurser till fler lärare, bättre skolmat och ökad trygghet.

Bland övriga reformkrav finns en småskolereform med högst 12 elever per klass i lågstadiet, mindre klasser generellt, fler lärare och mer stöd till elever. Elevhälsan föreslås få större resurser. Lärarnas villkor ska förbättras, fler lärare anställas och lärare som lämnat yrket lockas tillbaka. Andra förslag omfattar tydligare kunskapskrav, tidigare insatser för elever som behöver hjälp och en målsättning att alla elever ska gå i gymnasiet. Skolan ska enligt ytterligare förslag göras mer jämlik, ge alla barn samma möjlighet att lyckas och hålla ihop samhället i stället för att öka ojämlikheten.

Frågan om statens ansvar återkommer också i partiernas skolpolitik. Ett förslag är att staten helt ska ta över ansvaret för skolan från kommunerna. Andra kräver ett större statligt ansvar både för verksamheten och finansieringen. Regeringskansliet presenterade den 3 september dessutom ett lagförslag där regionerna genom barnhälsovården ska identifiera barn med annat modersmål än svenska som inför skolstarten bedöms behöva stöd för sin svenskutveckling. Barnets hemkommun ska därefter informeras.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson beskrev den 8 september Pisaresultatet som ett nationellt nödläge för svensk skola och sade att resultatet bör leda till ett uppvaknande i skolpolitiken. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kopplade i en Aktuelltdebatt samma dag skolresultaten till de senaste decenniernas invandringspolitik och riktade ansvar mot Socialdemokraterna och Magdalena Andersson. Pisaresultatet har därmed förstärkt en redan omfattande skolpolitisk debatt inför valet, där partiernas förslag spänner från disciplin, lärartäthet och undervisningsmetoder till friskolor, skolval, finansiering och statligt ansvar.