AI-genererad illustration
Ukraina står för 87 procent av klustervapenoffren
Minst 1 063 människor dödades eller skadades av klustervapen under 2025. Cluster Munition Coalition fastställde att 946 av fallen inträffade i samband med nya klustervapenattacker, medan 117 personer drabbades av kvarlämnade rester från tidigare användning.
Ukraina stod för 927 registrerade döda och skadade, motsvarande 87 procent av det globala antalet. Cluster Munition Coalition uppgav att Ukraina därmed hade flest registrerade offer i världen för fjärde året i rad. Sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen 2022 har Ukraina varje år haft det högsta antalet registrerade personer som dödats eller skadats av klustervapen. Totalt var 87 procent av samtliga registrerade offer under 2025 civila.
Även Afghanistan, Irak, Kambodja, Laos, Libanon, Myanmar, Ryssland och Syrien registrerade dödsfall eller skador från klustervapen under året. Landmine and Cluster Munition Monitor fastställde dessutom att de första offentligt tillgängliga beläggen för nordkoreanskt tillverkade klustervapen i Ukraina framkom i maj 2025, då en odetonerad substridsdel med koreanska märkningar och beteckningen JU-90 dokumenterades. Organisationen bedömde i april 2026 att tillgänglig information pekade på att nordkoreanska klustervapen hade överförts till Ryssland och använts av ryska styrkor i Ukraina.
Klustervapen kan släppas från flygplan eller avfyras med artilleri och öppnas i luften så att mindre sprängladdningar sprids över ett större område. HALO Trust uppgav att uppskattningsvis 10–40 procent av substridsdelarna kan misslyckas med att detonera vid nedslaget. Odetonerade delar kan ligga kvar som explosiva lämningar och utgöra en risk flera år efter att de spridits.
Mines Advisory Group uppgav att mer mark som förorenats av klustervapen röjdes under 2025 än under något tidigare år. Den röjda ytan var nästan 14 procent större än det tidigare rekordet från 2024. Fler än 85 000 odetonerade substridsdelar lokaliserades och förstördes genom röjning, kartläggning och relaterade insatser under året.
Human Rights Watch fastställde att ingen stat som är part i konventionen om klustervapen har bekräftats använda sådana vapen sedan konventionen antogs i maj 2008. Litauens utträde ur konventionen trädde i kraft i mars 2025, vilket enligt Human Rights Watch gjorde landet till den första staten som lämnade konventionen.
FN:s traktatsamling redovisade den 8 september 2026 att konventionen om klustervapen hade 112 statsparter. Konventionen trädde i kraft den 1 augusti 2010. Sekretariatet för konventionen om klustervapen har meddelat att den tredje översynskonferensen hålls i Vientiane i Laos den 14–18 september 2026.
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk där uppgifter och påståenden tydligt refereras till relevanta källor såsom Cluster Munition Coalition, Human Rights Watch, HALO Trust och andra. Inga laddade eller värderande ord finns i journalistens egen framställning. Alla hårda eller känslomässigt laddade uttryck återges som källpåståenden och påverkar därför inte poängen negativt. Det saknas egna slutsatser, spekulationer eller känslomässigt styrd formulering från journalisten. Den enda anledningen till att inte ge full poäng är att vissa formuleringar kan uppfattas som något för tekniska eller något långa, men detta har inget med oberoendet att göra. Sammantaget är språkbehandlingen mycket neutral och oberoende.
Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en vänsterinriktad syn då den fokuserar på humanitära konsekvenser, civila offer och internationella avtal, vilket ligger i linje med vänsterns fokus på sociala skyddsnät, kritik mot militär påverkan och stöd för internationella samarbeten och konventioner som begränsar våld. Källorna är humanitära organisationer, och artikeln undviker inslag som skulle gynna högerns fokus på säkerhet och militära eller nationella försvarsargument.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skapar ett fokus på civila offer av klustervapen, särskilt i Ukraina, vilket framställer Ukrainas civilbefolkning som offer av ett internationellt problem och våld. Ansvar för spridningen av dessa vapen antyds även ligga hos flera aktörer, inklusive Ryssland och Nordkorea. Humanitära organisationer framställs som viktiga källor till information och insats för att hantera problemet.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat och fokuserar på statistik och erkända organisationers rapporter, utan värderande ord som framhäver eller förminskar någon part. Tonen är saklig men genom valet av fokus (civila offer, internationellt samarbete, konventioner) kan det tolkas som att betona humanitära frågor.
Källbalans:
Främst humanitära och internationella övervakande organisationer används som källor (Cluster Munition Coalition, Human Rights Watch, HALO Trust, FN), inga representanter från militära eller politiska intressenter i konfliktländer ges utrymme, vilket ger ett ensidigt perspektiv från offer- och fredsorganisationer.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv eller kommentarer från de militära aktörerna eller nationella regeringar, särskilt från Ryssland eller Ukraina, samt från länder som producerar klustervapen. Den saknar diskussion om konflikten i sig eller säkerhetspolitiska aspekter, vilket skulle kunna ge en mer nyanserad eller säkerhetsfokuserad bild.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Minderårig gripen efter misstänkt mordförsök på skola
En minderårig person har gripits misstänkt för försök till mord på en högstadieskola i Göteborg....
Över 100 studenter sjuka efter gemensam buffé
Fler än 100 personer har fått symptom på matförgiftning efter Handelshögskolan i Stockholms årliga resa...
Polisvapen från 2018 användes vid Gävleskjutning
En halvautomatisk pistol av märket SIG Sauer som tidigare tillhörde Polismyndigheten användes vid skjutningen på...
Norsk Folkehjelp avvisade USA-stöd – fick miljonbelopp
Norsk Folkehjelp har fått nästan 3 miljoner norska kronor i donationer efter att organisationen tackade...
