
Illustration
Personal larmar om sommaren på förlossningen
Undersköterskor inom förlossningsvården i Region Stockholm riktar kritik mot sommarbemanningen och beskriver en pressad arbetssituation med hög arbetsbelastning, omfattande övertid och en stor andel mindre erfarna sommarvikarier. I ett öppet brev uppger de att regionen återigen bygger sommarens bemanning på planerad övertid i stället för en tillräcklig grundbemanning. En av dem som står bakom brevet är undersköterskan samt arbetsplats- och skyddsombudet Julia Eriksson vid Danderyds sjukhus.
Julia Eriksson säger att verksamheten under flera år i stor utsträckning har bemannats med läkar- och sjuksköterskestudenter som efter ett begränsat antal introduktionspass förväntas arbeta i en specialiserad verksamhet där akuta situationer är vanliga. Enligt henne räcker inte den formella bemanningen som mäts i antal personer för att spegla den faktiska kompetensen på avdelningen. Hon uppger att det ofta krävs flera års erfarenhet för att kunna arbeta självständigt inom förlossningsvården och att erfarna kollegor därför måste finnas tillgängliga som stöd. Samtidigt framhåller hon att patienterna fortsatt får en säker vård trots den ökade belastningen.
Frågan om ersättning har också väckt kritik. Julia Eriksson säger att undersköterskorna inte omfattas av den förstärkta sommarersättning som erbjuds barnmorskor för extra arbetspass. Hon beskriver att hela teamet behövs för att verksamheten ska fungera och att det finns en oro för att ordinarie personal kan behöva avbryta sin semester om sjukfrånvaron ökar under sommaren.
Corinne Pedroletti, chefläkare vid Danderyds sjukhus och sammankallande i Region Stockholms samordningsgrupp för förlossningsvården, delar inte den bilden. Hon uppger att den förstärkta sommarersättningen är behovsanpassad och att den riktas till barnmorskor eftersom det finns ett behov av att de arbetar övertid under sommaren. Enligt henne omfattas varken undersköterskor, läkare eller sjuksköterskor av ersättningen. Hon säger också att tillgången på utbildade undersköterskor är god och att cheferna planerar bemanningen utifrån verksamheternas kompetenskrav.
Region Stockholm beslutade tidigare under året om extra tillskott till förlossningsvården. I mars 2026 beslutades om 60 miljoner kronor och senare tillfördes ytterligare 50 miljoner kronor, vilka enligt regionen betalades ut den 1 juni och fördelades mellan länets sju förlossningskliniker: Danderyds sjukhus, BB Stockholm, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, Södersjukhuset, Södertälje sjukhus samt Capio S:t Göran. Enligt Corinne Pedroletti används de extra sommarmedlen bland annat till förstärkt sommarersättning för barnmorskor och ersättning till medarbetare som flyttar sin semester.
Region Stockholm uppger att cirka 7 146 förlossningar väntas i länet under juni, juli och augusti 2026, vilket enligt prognosen är 275 fler än under motsvarande period året före. Samtidigt har det totala antalet förlossningar i länet minskat med omkring tio procent sedan 2018. Regionen uppger också att andelen akuta kejsarsnitt under sommarmånaderna uppgick till 11,9 procent 2024 och 12,1 procent 2025.
Inför sommaren 2026 införs dessutom ett nytt digitalt verktyg för att följa medarbetarnas upplevda arbetsmiljö inom förlossningsvården. Enligt Region Stockholm har verktyget tagits fram efter dialog mellan chefer i den regionala samordningsgruppen och fackliga företrädare. Medarbetare ska efter arbetspass kunna bedöma bland annat arbetsbelastning, arbetstempo, kollegialt stöd och arbete utöver ordinarie övertid. Corinne Pedroletti uppger att syftet är att ge en samlad överblick över den upplevda arbetsmiljön för barnmorskor och andra yrkesgrupper inom regionens förlossningsvård.
Region Stockholm uppger vidare att 2025 års statsbidrag på 80 miljoner kronor till länets förlossningskliniker användes till insatser inom arbetsmiljö, kompetensutveckling och tillgänglighet. Enligt regionen har medlen bland annat gått till strukturerade introduktionsprogram och återkommande utbildningsdagar för personalen. Samtidigt framhåller Corinne Pedroletti att bemanningen inför sommaren 2026 ser god ut utifrån det beräknade antalet förlossningar.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan journalistiska värderingar eller spekulationer. Alla hårda och laddade uttryck är tydligt tillskrivna källor, såsom undersköterskor och chefläkare, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Journalisten undviker egna slutsatser, förstärkningar eller känslomässigt laddat språk. Den redovisar både kritik och motargument balanserat och undviker att med egna ord påverka läsarens uppfattning. Texten håller en konsekvent neutral ton genom hela artikeln, och alla påståenden presenteras med tydlig källhänvisning eller som officiella uppgifter från regionen. Det enda som delvis drar ner är att vissa formuleringar som "fortfarande får en säker vård" och "bemanningen ser god ut" är återgivna direkt från källor men kunde potentiellt uppfattas som positiva värderingar, men eftersom de tydligt tillskrivs källor påverkar detta inte oberoendet. Sammantaget är artikeln mycket neutralt och sakligt skriven.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterperspektivet eftersom den tydligt lyfter fram personalens arbetsmiljöproblem inom en offentlig verksamhet, kritiserar bristande resurser och ersättning samt betonar behovet av starkare skydd och omfördelning inom förlossningsvården. Staten och den offentliga sektorn framstår som ansvariga, och den visar sympati för facken och de anställdas situation, något som är typiskt för en vänsterinriktad framing.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där undersköterskor inom förlossningsvården framstår som utsatta och pressade av en otillräcklig sommarbemanning. Regionen och dess företrädare framstår som ansvariga för problematiken, medan undersköterskor och fackliga företrädare framstår som de som larmar om situationen och söker lösningar.
Språk och ton:
Språket lyfter fram kritiken från undersköterskorna och deras oro, vilket ger dem en mer positiv och sympatisk framställning. Verksamhetschefen ges en mer försvarande ton utan att artikeln tonar ner kritiken från personalen, vilket skapar en asymmetri som stärker problemupplevelsen från undersköterskornas perspektiv.
Källbalans:
Källorna är främst undersköterskor och deras fackliga representant, medan regionens chefsläkare och regionens officiella uppgifter också ges utrymme. Dock saknas andra perspektiv som patienternas upplevelse eller mer oberoende experter, vilket ger viss partiskhet åt personalens kritik.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar inte upp eventuella ekonomiska begränsningar eller politiska beslut bakom sommarbemanningen i detalj, och fokus ligger på bemanning och arbetsmiljö. Fler perspektiv på möjliga lösningar eller regionens övergripande arbetsvillkor skulle kunna ge en mer balanserad bild och därmed mildra den tydliga kritiken.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Regn och 13 grader väntar i norr
Midsommarvädret ser ut att bli mycket varierande mellan olika delar av landet. Enligt meteorologen Lasse...

Magnus Gisslén kritiserar uppdrag om existentiell hälsa
Uppgifterna om att Folkhälsomyndighetens tidigare generaldirektör Karin Tegmark Wisell ska ha varit skeptisk till regeringens...

Kriminalvården utreder sexuella övergrepp mellan intagna
Kriminalvården har beslutat att genomföra en ny analys av sexuella övergrepp mellan intagna på både...

SJ stoppade verktyg för billigare tågbokningar
Ett webbaserat verktyg som hjälpte resenärer att hitta billigare tågbiljetter genom att dela upp en...
