Illustration
Magnus Gisslén kritiserar uppdrag om existentiell hälsa
Uppgifterna om att Folkhälsomyndighetens tidigare generaldirektör Karin Tegmark Wisell ska ha varit skeptisk till regeringens uppdrag om existentiell hälsa möter nu kritik från flera håll. Tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén beskriver uppdraget som oseriöst och anser att en expertmyndighet inte bör lägga resurser på den typen av frågor.
Magnus Gisslén, som lämnade Folkhälsomyndigheten under 2025 och därefter återgick till sina uppdrag som professor och överläkare vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger att beskedet om Karin Tegmark Wisells avgång kom oväntat. Han uppger att hon själv kontaktade honom och berättade att hon skulle sluta, och att han uppfattade det som att avgången inte var frivillig. Samtidigt betonar han att han inte känner till de faktiska omständigheterna bakom beslutet. Enligt Magnus Gisslén skulle det hedra Karin Tegmark Wisell om hon tvingades lämna sin post på grund av invändningar mot uppdraget, eftersom det enligt honom skulle visa att hon försvarade myndighetens vetenskapliga och kunskapsbaserade roll.
Regeringen gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att arbeta med existentiell hälsa efter att frågan lyfts inom regeringens folkhälsopolitiska arbete. Socialminister Jakob Forssmed har förnekat att Karin Tegmark Wisell varit kritisk till uppdraget. Regeringen meddelade den 28 juni 2024 att Karin Tegmark Wisell skulle lämna posten som generaldirektör för att bli Sveriges ambassadör för global hälsa vid Regeringskansliet. Enligt regeringen fattades beslutet efter samråd med henne. Jakob Forssmed uppgav då att hon skulle använda sina erfarenheter i ett internationellt sammanhang och bidra till arbetet med globala hälsofrågor. I samband med förändringen utsågs Olivia Wigzell till vikarierande generaldirektör, samtidigt som regeringen meddelade att en ny ordinarie generaldirektör skulle rekryteras genom en öppen ansökningsprocess.
Även Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren har reagerat på uppgifterna. Hallengren, som var socialminister när Karin Tegmark Wisell utsågs till generaldirektör för Folkhälsomyndigheten i oktober 2021, framhåller att rekryteringen föregicks av en omfattande process och att hennes meriter bedömdes som starka. Lena Hallengren säger att hon vill avvakta tills samtliga omständigheter är kända men beskriver uppgifterna som mycket allvarliga. Om uppgifterna stämmer anser hon att Karin Tegmark Wisell har fått lämna sitt uppdrag utan grund.
Lena Hallengren säger också att oppositionen kan komma att gå vidare med frågan. Enligt henne kan en anmälan till Konstitutionsutskottet bli aktuell, men hon uppger att oppositionen först vill samla in mer information. Hon säger att granskningen fortsätter och att frågan därför kan återkomma i riksdagen.
Den tidigare generaldirektören Johan Carlson har i en bok skrivit att han blev överraskad när Karin Tegmark Wisell meddelade att hon skulle lämna Folkhälsomyndigheten sommaren 2024.
Analys
Förklaring:
Artikeln är i huvudsak skriven med sakligt och neutralt språk. Journalisten återger flera personers uttalanden och uppgifter med tydliga källhänvisningar samt använder neutrala formuleringar. Hårda eller värderande ord som "oseriöst" och "mycket allvarliga" kommer från citerade personer och betraktas som deras egna uttalanden, vilket inte påverkar bedömningen negativt. Vissa formuleringar som "beskedet kom oväntat" och "han uppfattade det som att avgången inte var frivillig" avspeglar källornas uppfattningar och är korrekt markerade, utan att journalisten gör egna slutsatser. Däremot finns en liten viss tendens att förstärka betydelsen av vissa händelser, som "skulle det hedra Karin Tegmark Wisell" vilket kan uppfattas som ett värderande språk, men det är markerat som Magnus Gissléns åsikt, vilket är acceptabelt. Sammantaget är artikeln mycket neutral, saklig och fri från journalistens egna värderingar eller spekulationer.
Förklaring:
Artikeln gynnar vänstersidan eftersom den lyfter fram kritik mot en regering som sannolikt associeras med höger- eller mitten-högerpolitik, ifrågasätter ett regeringsuppdrag som ses som oseriöst och antyder politiska påtryckningar mot en myndighetschef. Den framhäver oppositionskritik och vetenskaplig integritet, vilket passar in i en vänsterideologisk ram med fokus på starka institutioner och kritik mot statlig expansion som sker utan tydlig vetenskaplig grund.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där regeringens uppdrag om existentiell hälsa ifrågasätts som oseriöst, och där kritik framförs mot eventuellt påtryckningar som lett till generaldirektörens avgång. Karin Tegmark Wisell framställs som en potentiell offerfigur för politiskt maktspel, medan regeringen och socialminister Jakob Forssmed framställs som ansvariga för beslut med oklar legitimitet.
Språk och ton:
Språket återger kritik från Magnus Gisslén och representanter från oppositionen utan tydliga förstärkningar, men ord som 'oacceptabelt' och 'mycket allvarliga' om socialdemokraternas reaktioner ger en ton som gynnar kritik mot regeringens hantering.
Källbalans:
Artikeln ger mycket utrymme åt kritiker som Magnus Gisslén, Lena Hallengren och Johan Carlson, medan regeringens representanter får mindre utrymme och fokuserar mer på att förneka kritiken än på att ge egna positiva perspektiv. En tydlig oppositionell röst är närvarande, men regeringens sida är mindre framträdande.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar regeringens egna argument för uppdraget om existentiell hälsa och eventuella bredare vetenskapliga eller politiska resonemang som motiverar beslutet. Det finns även en brist på andra expertutlåtanden som skulle kunna ge en bredare bild av frågan och eventuellt minska konflikten.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Rex Heuermann får flera livstidsstraff
I Suffolk County Court i Riverhead i delstaten New York dömdes den 62-årige arkitekten Rex...
USA och Iran har skrivit under avtal
USA:s president Donald Trump uppgav sent på onsdagskvällen att ett avtal mellan USA och Iran...
Värmevåg väntas ge över 40 grader i Europa
Flera europeiska länder förbereder sig för en period med mycket höga temperaturer under den kommande...
Paris öppnar kanal för bad i värmeböljan
Efter att temperaturen i Paris steg till över 37 grader på onsdagen beslutade franska myndigheter...
