Partiledarna i hård strid om jobb, skola och klimat

Bostäder, skola, arbetslöshet och klimat stod i centrum när partiledarna möttes i TV4:s debatt. Bostadsfrågan inleddes med ett äldre klipp där Tage Erlander fick frågan vad ett ungt par utan bostad och pengar skulle göra. Samtliga partiledare ville se ett ökat bostadsbyggande, men presenterade olika lösningar. Boverket bedömde i juni att omkring 28 800 bostäder kommer att påbörjas under 2026, varav cirka 26 800 genom nybyggnad. Myndigheten räknade samtidigt med omkring 29 000 färdigställda bostäder per år under perioden 2026–2028.

Ulf Kristersson (M) framhöll sparande på investeringssparkonto som ett sätt att underlätta bostadsköp för familjer och sade att regeringen hade fått ner räntor och inflation. Den skattefria grundnivån för sparande på investeringssparkonto höjdes från 150 000 kronor under 2025 till 300 000 kronor den 1 januari 2026, enligt regeringen. Jimmie Åkesson (SD) betonade möjligheten att äga sin bostad och kritiserade Socialdemokraternas inriktning på hyresrätter. Nooshi Dadgostar (V) beskrev regeringens bostadspolitik som dess största misslyckande och ville använda SBAB för att pressa bolånekostnaderna.

Amanda Lind (MP) lyfte behovet av bostadsområden med olika upplåtelseformer och ville rusta upp miljonprogrammen. Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar varnade för marknadshyror. Andersson efterlyste fler villor och radhus i områden som domineras av hyresrätter, så att boende kan byta bostadstyp utan att behöva lämna området. Ebba Busch (KD) ville öka rörligheten på bostadsmarknaden och på sikt avskaffa skatten på bostadsvinster. Skatteverket anger att vinsten vid försäljning av en privatbostad beskattas med 22 procent. Elisabeth Thand Ringqvist (C) framhöll behovet av bostadsbyggande i hela Sverige. SBAB uppgav den 10 september att samtliga tre storstadsområden hade underskott på nya småhus under andra kvartalet 2026, medan det på riksnivå rådde balans mellan potentiell efterfrågan och utbudet av nya hyresrätter.

Skolan blev nästa stora konflikt efter de senaste resultaten från Pisa 2025. OECD uppgav att svenska elever låg nära OECD-genomsnittet i matematik, läsning och naturvetenskap, men att resultaten i samtliga tre ämnen var signifikant lägre än Sveriges nivåer 2018. Jämfört med 2015 hade andelen lågpresterande elever ökat med 13 procentenheter i matematik, 13 procentenheter i läsning och fyra procentenheter i naturvetenskap. Magdalena Andersson beskrev utvecklingen som ett nödläge och anklagade regeringen för nedskärningar samt för att resultaten försämras snabbare i Sverige än i jämförbara länder. Hon sade att Tidöpartierna måste ta ansvar.

Ulf Kristersson svarade att de flesta eleverna i Pisa-undersökningen hade gått större delen av sin skoltid under den tidigare S-ledda regeringen och sade att den nuvarande regeringen försöker komma till rätta med problemen. Han anklagade samtidigt Socialdemokraterna för att vilja begränsa valfriheten och stänga friskolor. Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) pekade på att flera kommuner med svaga skolresultat styrs av Socialdemokraterna och argumenterade för ett större statligt ansvar för skolan. Amanda Lind kritiserade Mohamsson för att lägga ansvaret på andra och framhöll Liberalernas långvariga inflytande över skolpolitiken. Skolverket uppgav att fler resultat från den naturvetenskapliga delen av Pisa 2025 publiceras i slutet av 2026, medan resultat om engelskkunskaper och lärande i digital miljö ska komma under våren 2027.

Arbetslösheten ledde till en hård ordväxling om ekonomin och statsfinanserna. Magdalena Andersson sade att Sverige hade nästan en halv miljon arbetslösa, rekordmånga konkurser och en stat som lånade stora belopp eftersom budgetarna enligt henne inte var finansierade. SCB redovisade för andra kvartalet 2026 totalt 550 000 arbetslösa personer i åldern 15–74 år, motsvarande 9,4 procent. Av dem hade 171 000 varit utan arbete i minst 27 veckor. Bland personer mellan 15 och 24 år var 226 000 arbetslösa, vilket motsvarade 29,1 procent, och 154 000 av dem var heltidsstuderande.

Ulf Kristersson anklagade Magdalena Andersson för att ge en felaktig bild av svensk ekonomi och sade att Socialdemokraterna borde skämmas samt att Andersson talade illa om Sverige. Jimmie Åkesson frågade varför Andersson var så arg. Hon svarade att hennes ilska grundades i möten med unga som inleder vuxenlivet utan arbete. Åkesson sade att många arbetslösa har utländsk bakgrund och inte är anställningsbara och att de behöver komma i arbete eller lämna landet. Nooshi Dadgostar anklagade i sin tur Tidöpartierna för att lägga ansvaret för arbetslösheten på personer med utländsk bakgrund i stället för att hantera problemet. Konjunkturinstitutet bedömde i augusti att Sveriges BNP växer med 2,4 procent under 2026 och att arbetslösheten börjar minska tydligt under hösten, men att nivån inte når institutets bedömda jämviktsnivå på drygt 7 procent förrän 2028.

Klimatpolitiken avslutade debatten. Ebba Busch sade att utsläppen ska minska genom elektrifiering utan att hushållens ekonomi belastas för hårt och varnade för att ett rödgrönt regeringsskifte kan hota kärnkraftsprogrammet. Hon återkom också till behovet av både vindkraft och kärnkraft samt efterlyste en bred energiuppgörelse. Jimmie Åkesson tonade ner Sveriges andel av de globala utsläppen och beskrev frågan som liten i ett globalt perspektiv. Han framhöll kärnkraften som central för ett fossilfritt Sverige och varnade för högre drivmedelspriser vid ett regeringsskifte.

Amanda Lind beskrev klimatet som en säkerhetsfråga och hänvisade till värmerekord, extrem värme och skogsbränder i Europa. Magdalena Andersson anklagade Tidöpartierna för att ha fört Sverige längre från klimatmålen och sade att utvecklingen hade gått från hög tillväxt och minskade utsläpp till lägre tillväxt och ökade utsläpp. Ulf Kristersson varnade för att bensinpriset kan bli tio kronor högre med Socialdemokraternas politik och försvarade regeringens klimatresultat. Naturvårdsverket redovisade preliminärt att Sveriges klimatutsläpp minskade med tre procent under 2025 till cirka 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, 1,3 miljoner ton mindre än 2024. Inrikes transporter stod enligt myndigheten för den största minskningen, 0,7 miljoner ton, vilket Naturvårdsverket kopplade till ökad användning av biodrivmedel och ökad elektrifiering. Klimatpolitiska rådet bedömde i sin rapport för 2026 att Sveriges klimatmål fortfarande kan nås, men att mandatperiodens politik varit otillräcklig. Rådet rekommenderade samtliga riksdagspartier att senast i samband med budgetpropositionen hösten 2027 presentera en konkret klimathandlingsplan.