Partierna skärper vallöftena inför valet

Valet till riksdagen samt region- och kommunfullmäktige hålls söndagen den 13 september 2026. Inför valdagen har partierna presenterat nya besked om bland annat sjukvård, familjeekonomi, pensioner, skola, klimat och energipolitik.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson uppgav i Sveriges Radios partiledarutfrågning att partiet är berett att stödja ett förstatligande av sjukvården, under förutsättning att även skolan övergår till statligt huvudmannaskap. Hon hänvisade till stora och orättvisa skillnader inom både vården och skolan. Förslaget är enligt Simona Mohamsson inte ett villkor för att Liberalerna ska ingå i en regering. Partiet har tidigare motsatt sig statlig sjukvård.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch beskrev samtidigt ett statligt huvudmannaansvar för sjukvården som avgörande i kommande regeringsförhandlingar. Hon uppgav i Sveriges Radios partiledarutfrågning att den som vill ha Kristdemokraternas stöd för att bilda regering måste möta partiet i frågan. Kristdemokraterna har länge drivit kravet med målet att göra vården mer jämlik och tillgänglig. Hittills har Sverigedemokraterna ställt sig bakom förslaget.

Ebba Busch uppgav att Moderaterna och Ulf Kristersson känner till att sjukvårdsfrågan är Kristdemokraternas viktigaste fråga inför nästa mandatperiod. Hon sade även att frågan diskuteras inom Socialdemokraterna. Kristdemokraterna hoppas i första hand på ytterligare fyra år med Tidöpartierna, men Ebba Busch uteslöt inte samarbete med andra partier. Hon klargjorde samtidigt att partiet inte kommer att stödja en socialdemokratisk budget.

Vårdansvarskommittén har enligt Kristdemokraterna pekat ut flera områden där den nationella styrningen kan stärkas. Det gäller bland annat kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatrisk vård och luftburen ambulanssjukvård.

Statsminister Ulf Kristersson uppgav i Sveriges Radios partiledarutfrågning att Moderaternas viktigaste vallöfte är att stärka barnfamiljernas ekonomi. Partiet har preciserat att målet om ytterligare 5 000 kronor i månaden gäller en tvåbarnsfamilj och ska nås under nästa mandatperiod.

Moderaterna vill bland annat sänka skatten för personer som arbetar eller har arbetat med upp till 1 000 kronor i månaden och göra kollektivtrafikkort till en skattefri förmån. Partiet vill även utreda ett särskilt jobbskatteavdrag för föräldrar. Som jämförelse har Moderaterna hänvisat till den finländska modellen, där avdraget är 105 euro per minderårigt barn och dubbelt så stort för ensamstående föräldrar.

Ulf Kristersson tog även upp skattefritt sparande på investeringssparkonto som ett möjligt sätt att stärka arbetande barnfamiljers ekonomi, men betonade att den slutliga utformningen ännu inte är beslutad. Under Moderaternas halvdag i Almedalen framkom också uppgifter om ett planerat föräldraavdrag för yrkesarbetande småbarnsfamiljer.

I sjukvårdsfrågan uppgav Ulf Kristersson att Moderaterna vill öka statens ansvar och styrning, men att han inte ser framför sig en fullständig omorganisation av hela vårdsystemet. Han instämde i att skillnaderna inom vården är orimligt stora.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson presenterade tre principer som ska styra en eventuell regering under hennes ledning. Sveriges yttre och inre säkerhet ska stärkas, välståndet ska växa och samhällsgemenskapen ska öka. Principerna presenterades tidigare vid Socialdemokraternas 42:a kongress i Göteborg den 30 maj 2025.

Magdalena Andersson vill också leda en regering med bredare politiska samarbeten. Den 20 maj 2026 presenterade hon och Mikael Damberg en plan för samverkan i frågor som kräver långsiktighet och stabilitet. Planen omfattar bland annat en bred skatteöversyn för att skapa långsiktiga villkor för välfärden, investeringar och näringslivet.

Socialdemokraterna vill enligt Magdalena Andersson söka samarbete både med riksdagens partier och med näringslivet, akademin, föreningslivet och idrotten. Hon presenterade regeringsprinciperna vid en presskonferens 41 dagar före valet.

Liberalerna har även lagt fram flera förslag inom skola, brottsförebyggande arbete och jämställdhet. Partiet vill fördubbla statsbidraget till skolsociala team från 400 miljoner till 800 miljoner kronor per år. Omkring 300 sådana team finns i dag.

Skolverket beskriver skolsociala team som en tvärprofessionell samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Arbetet ska öka elevernas närvaro, förbättra deras möjligheter att nå utbildningsmålen och bidra till att bryta en ogynnsam utveckling.

Liberalerna vill dessutom inrätta ett nationellt center för avhopparverksamhet. Simona Mohamsson uppgav att personer som vill lämna kriminella nätverk inte ska vara beroende av vilka insatser den egna kommunen erbjuder.

I Liberalernas jämställdhetspaket ingår även en höjning av ersättningen för vård av barn från 80 till 90 procent under de fem första dagarna. Partiet bedömer att förändringen kan göra det lättare för föräldrar att dela på vab-dagarna.

Liberalerna vill också ge rektorer möjlighet att besluta om obligatorisk extra studietid eller lovskola utan vårdnadshavares samtycke. Om ett barn inte deltar eller om föräldrar motarbetar insatserna ska socialtjänsten enligt förslaget kopplas in. I dag kan föräldrar motsätta sig bland annat samarbeten om barnets uppförande, diagnosutredningar och extra studietid.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar vill höja pensionerna med 2 000 kronor i månaden under nästa mandatperiod. Hon uppgav i Sveriges Televisions Morgonstudion att satsningen ska finansieras genom att arbetsgivarnas pensionsavgift höjs från drygt 17 procent till 18,5 procent via de sociala avgifterna.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén kräver att regeringen tar fram en krisplan för extremvärme. Han uppgav i Sveriges Televisions Morgonstudion att klimatfrågan bör behandlas lika allvarligt som försvarsfrågan. Miljöpartiet vill bland annat kartlägga offentliga byggnader där människor kan söka svalka samt klimatanpassa förskolor och äldreboenden.

Daniel Helldén hänvisade till att nästan 25 000 människor avled till följd av extremvärme på den europeiska kontinenten under föregående år. Han uppgav också att Miljöpartiet står fast vid kravet på höjda bränslepriser.

Regeringen har samtidigt meddelat att staten har träffat avtal med Videberg Kraft AB om stöd och delägande i ny kärnkraft. Staten ska äga 60 procent av kärnkraftsbolaget. Ulf Kristersson beskrev beskedet som historiskt, medan energi- och näringsminister Ebba Busch uppgav att regeringen infört en ny modell för statligt stöd och ägande i fossilfri baskraft.

Magdalena Andersson är positiv till ny kärnkraft men kritisk till att avtalets detaljer inte har offentliggjorts. Hon uppgav att Socialdemokraterna hade velat se en bredare förankring med oppositionen och uttryckte oro över vilka villkor regeringen har godkänt kort före valet.

Ebba Busch uppgav att regeringen haft en dialog med oppositionen men inte velat låta de mest försiktiga aktörerna bestämma takten. Beskedet lämnades vid en pressträff i Visby efter ett regeringssammanträde.

Regeringen har också skickat ut ett förslag om extra medel till Sveriges Radio och Sveriges Television på remiss. Ärendet är registrerat hos Kulturdepartementet med diarienummer Ku2026/00629. Bakgrunden är att riksdagen har beslutat att public service-företagen ska fortsätta sända radio och television i marknätet under uppdragsperioden 2026–2033.

TV4:s sändningar i marknätet upphörde i början av januari 2026. Enligt regeringens promemoria uppgick Sveriges Televisions kostnader för marknätsdistribution till 163 miljoner kronor under 2024. Kulturminister Parisa Liljestrand uppgav att remissen gäller extra medel till public service, men det är ännu inte klart hur stor del av de ökade kostnaderna staten ska täcka.

Regeringen avsätter även 130 miljoner kronor ur biståndsbudgeten till global hälsa. Av beloppet går 70 miljoner kronor till Globala fondens arbete mot hiv och aids, tuberkulos och malaria samt till stärkta hälsosystem. Ytterligare 60 miljoner kronor går till FN:s befolkningsfond för mödra- och nyföddhetsvård, med särskild inriktning på utbildning och anställning av barnmorskor.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa uppgav att USA:s tillbakadragande har ökat pressen på det globala hälsosystemet och att stödet riktas till några av världens mest utsatta människor.

Inför valet skickades röstkort ut till drygt 210 000 utlandssvenskar. Vanligtvis röstar drygt 30 procent av gruppen. Valmyndigheten har meddelat att utlandssvenskar kan brevrösta eller förtidsrösta på ambassader och konsulat från den 30 juli. Förtidsröstningen i Sverige börjar den 26 augusti 2026.

För att räknas i riksdagsvalet måste en utlandssvensks röst ha nått Sverige senast den 12 september 2026, enligt Valmyndigheten.

Årets Almedalsvecka lockade totalt 18 700 personer till partiledarnas tal i parken, jämfört med 11 500 året före. Magdalena Andersson hade störst publik med 3 600 personer. Ebba Busch samlade 3 200 åhörare och Ulf Kristersson 2 700.

Simona Mohamssons tal lockade 2 400 personer och Jimmie Åkessons 2 300. Elisabeth Thand Ringqvist hade 2 200 åhörare, Daniel Helldén 1 500 och Nooshi Dadgostar 800. Jimmie Åkessons tal hölls samtidigt som en konsert i Visby hamn, medan Nooshi Dadgostar talade på fredagskvällen när många besökare redan hade lämnat ön.

Inför Magdalena Anderssons tal uppträdde sångerskan Molly Hammar. Socialdemokraterna har även tidigare låtit artister framträda före partiledartalen, däribland Lars Winnerbäck inför Stefan Löfvens tal 2018.

Under en intervju med Jimmie Åkesson brottades en man ned av partiledarens livvakter. Sverigedemokraternas presschef Oskar Cavalli-Björkman uppgav att mannen inte följde Säkerhetspolisens tillsägelser och uppfattades följa efter Jimmie Åkesson på ett alltför närgånget sätt. Mannen greps inte, men fördes från platsen och uppmanades att hålla avstånd.

Ebba Busch kommenterade även migrationsläget i den spanska enklaven Ceuta. Hon hävdade att Spaniens vänsterinriktade migrationspolitik hade bidragit till situationen där 50 000 personer uppgavs ha korsat gränsen från Marocko. På X skrev hon att EU:s regler inte bör gynna de mest riskbenägna och att personerna i Ceuta enligt hennes bedömning främst inte var flyktingar som flydde för sina liv. Hon välkomnade ett agerande från EU mot Spanien utan att precisera vilken åtgärd hon avsåg.

Finansminister Elisabeth Svantesson uppmanade samtliga partier att redovisa hur deras vallöften ska finansieras. Hon beskrev det som oseriöst att lägga fram kostsamma reformer utan finansiering och hänvisade bland annat till Kristdemokraternas förslag om kraftigt höjt barnbidrag och Liberalernas plan att på sikt halvera den statliga inkomstskatten.

Elisabeth Svantesson uppgav att kravet på finansiering gäller alla partier, även dem på regeringssidan, och att väljarna behöver få tydlig information om kostnaderna för de reformer som presenteras.