Partierna lovar stora förändringar i sjukvården

Sjukvården är en av väljarnas viktigaste frågor inför valet. Trots att svensk vård beskrivs som högkvalitativ och köerna har minskat under mandatperioden är väntetiderna fortfarande på ungefär samma nivå som före coronapandemin. Skillnaderna mellan regionerna är samtidigt stora när det gäller bland annat vårdplatser, psykiatri, specialistvård och cancervård. Få regioner når det nationella riktvärdet för primärvården på 1 100 invånare per specialistläkare i allmänmedicin. Socialstyrelsen redovisade för juni 2026 att 80 procent fick ett första besök i den specialiserade vården inom vårdgarantin, medan 71 procent fick operation eller annan åtgärd inom garantins tidsgräns. Socialdepartementet uppgav i juni att antalet disponibla vårdplatser hade ökat med 529 på ett år, men att det fortfarande saknades i genomsnitt 1 191 somatiska vårdplatser per dag. Fyra regioner nådde Socialstyrelsens riktvärden för vårdplatskapacitet.

Socialdemokraterna vill räkna upp regionernas statsbidrag med inflationen varje år och har anklagat regeringen för att ha hållit välfärden på svältkur under mandatperioden. Partiet vill att minst 80 procent av befolkningen samt alla äldre med återkommande vårdbehov ska ha en fast namngiven läkarkontakt senast 2030. Socialdemokraterna vill också sluta nationella vårdkontrakt med regionerna, bygga ut 1177 med en nationell nätläkartjänst, göra en särskild satsning för att korta väntetiderna inom cancervården och förbjuda privata sjukförsäkringar inom offentligt finansierad vård. Socialstyrelsen meddelade den 31 augusti att 66 procent av befolkningen var registrerade med en fast läkarkontakt i regionernas system 2025, jämfört med 62 procent året före. Myndigheten konstaterade samtidigt att betydligt färre patienter själva upplever att de har en fast läkare.

Moderaterna vill skärpa vårdgarantin från 90 till 30 dagar. Om en region inte kan erbjuda vård inom tidsgränsen ska den enligt partiet betala för vård i en annan region, och patienter ska kunna välja vård i hela landet. Moderaterna vill dessutom göra vårdgivare och regioner skyldiga att hänvisa patienter vidare när vårdgarantin inte kan hållas. Partiet uppger att drygt 18 miljarder kronor är planerade i statsbudgeten under 2026–2028 för insatser mot vårdköerna. Moderaterna har också anklagat Socialdemokraterna i Region Stockholm för att under de senaste fyra åren ha stängt privat vård av ideologiska skäl.

Sverigedemokraterna vill på sikt låta staten ta över ansvaret för hälso- och sjukvården. Partiet vill samtidigt koppla resurser tydligare till krav och styra mer pengar till personal och patientmöten i stället för administration. Sverigedemokraterna föreslår också en ny form av statliga psykiatrihem. Partiets gruppledare Linda Lindberg har uppgett att dessa är avsedda för patienter som behöver mer långsiktig vård och stöd och att reformen ska utredas och påbörjas under nästa mandatperiod.

Centerpartiet vill att alla ska ha en fast läkare och har presenterat en modell med små läkardrivna mottagningar under benämningen landsbygdsläkare. Partiet vill också göra det lättare att jämföra vårdutbud och väntetider via 1177 samt garantera kontakt med vårdcentralen via telefon eller e-tjänst samma dag. Centerpartiet föreslår dessutom en långsiktig årlig satsning på fler utbildningsplatser för läkare och sjuksköterskor, fler ST-tjänster och en lagstadgad rätt till fortbildning för vårdpersonal. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist meddelade i juni att Centerpartiet vill satsa minst 50 miljarder kronor på välfärden på landsbygden under nästa mandatperiod, där små patientnära läkarledda mottagningar ingår.

Kristdemokraterna är det enda partiet som vill genomföra ett statligt övertagande av sjukvården redan under nästa mandatperiod. Partiet vill också skärpa vårdgarantin, reformera psykiatrin och bygga en nationell digital infrastruktur. Kristdemokraterna uppger att en nationell vårdförmedling och Sveriges första nationella förlossningsplan har införts under mandatperioden. Nästa mandatperiod vill partiet även prioritera fler fasta läkarkontakter och stärkt kvinnosjukvård.

Vänsterpartiet vill stoppa privatiseringar i välfärden och kraftigt höja regionernas statsbidrag. Den 14 augusti meddelade partiet att fem miljarder kronor ska tillföras sjukvården nationellt från 2027, bland annat för fler anställda och kortare köer. Vänsterpartiet har också föreslagit ett statligt finansierat glesbygdstillägg på en miljard kronor till sjukvården i regioner med liten befolkning och stora geografiska avstånd. Partiet vill dessutom se mer uppsökande vård i socialt utsatta områden och stoppa personer med privata sjukförsäkringar från att gå före inom den offentliga vården.

Liberalerna vill att varje barn som besöker barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, ska ha rätt till en personlig vårdkontakt och att alla invånare ska kunna lista sig hos en fast läkare. Partiet vill utbilda 4 500 fler allmänläkare, stärka lagstiftningen kring fast läkarkontakt samt utöka öppettiderna på vårdcentraler och skapa fler mottagningar och närakuter. Liberalerna vill också ge legitimerad apotekspersonal möjlighet att förnya vissa recept i mindre förpackningar, ta enklare prover och genomföra hälsoundersökningar.

Miljöpartiet vill höja statsbidragen, stärka primärvården och ge fler tillgång till en fast vårdkontakt. Partiet vill att psykisk hälsa ska prioriteras lika högt som fysisk hälsa och att offentlig vård inte ska kunna kombineras med privata sjukförsäkringar. Miljöpartiet vill även förbättra vårdpersonalens arbetsvillkor som en del av arbetet med vårdköerna. I partiets valmanifest finns också förslag om ett stärkt tandvårdsstöd och att tandvården på sikt ska finansieras enligt samma principer som övrig hälso- och sjukvård.