FN: 1,5-gradersgränsen kan inte längre hållas

FN:s miljöprogram UNEP bedömer att den globala uppvärmningen sannolikt passerar 1,5 grader redan inom de närmaste åren. I rapporten Limiting Overshoot anges att även det mest gynnsamma analyserade scenariot innebär en temperaturtopp på omkring 1,8 grader över förindustriell nivå innan uppvärmningen kan börja minska igen.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger att hon hoppas att beskedet inte leder till att hoppet om klimatomställningen försvinner. Hon anser att utvecklingen på flera områden går åt rätt håll, men inte tillräckligt snabbt, och hoppas på en diskussion som i högre grad fokuserar på möjligheten att lämna fossila bränslen.

Parisavtalet från 2015 har som mål att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader och helst begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. UNEP bedömer nu att den återstående inriktningen är att begränsa både hur högt temperaturen stiger och hur länge världen befinner sig över 1,5 grader, för att därefter försöka pressa ned temperaturen igen.

Världsmeteorologiska organisationen WMO bedömer att sannolikheten är 91 procent för att den globala årsmedeltemperaturen under minst ett år mellan 2026 och 2030 tillfälligt ligger mer än 1,5 grader över den förindustriella nivån. Copernicus klimattjänst har samtidigt fastställt att medeltemperaturen under perioden 2023–2025 låg mer än 1,5 grader över nivån 1850–1900. Det var första gången en sammanhängande treårsperiod passerade denna nivå.

Romina Pourmokhtari säger att det inte är oväntat att 1,5-gradersnivån kommer att överskridas, sannolikt före 2030. Hon beskriver frågan som något som länge funnits i bakgrunden, samtidigt som hon framhåller att Europa fortsatt försöker uppfylla sin del av Parisavtalet.

Europeiska unionens råd antog den 5 mars 2026 ett juridiskt bindande mål om att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser ska vara 90 procent lägre 2040 än 1990. Minst 85 procentenheter av minskningen ska genomföras inom EU. FN:s klimatsekretariat UNFCCC uppgav samtidigt att 136 parter till Parisavtalet hade lämnat in nya nationella klimatplaner vid utgången av första kvartalet 2026, men bedömde att den samlade ambitionsnivån och genomförandet fortfarande inte var tillräckliga för att nå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål.

Romina Pourmokhtari pekar samtidigt på att flera stora utsläppsländer under de senaste åren fortsatt att bygga ut fossil energiproduktion, något hon beskriver som förödande. Hon säger att Kina, USA, Indien och andra stora ekonomier behöver delta i omställningen och att växande ekonomier behöver stöd och finansiering, även från rikare länder som tidigare byggt sina ekonomier på fossila bränslen.

Internationella energiorganet IEA uppgav att omkring 800 gigawatt ny förnybar elkapacitet tillkom globalt under 2025, den högsta nivån hittills. Samtidigt ökade de globala energianknutna koldioxidutsläppen med omkring 0,4 procent. Kina stod för nästan 500 gigawatt av den nya förnybara kapaciteten, mer än 60 procent av den globala ökningen, men tog samtidigt nästan 80 gigawatt ny kolkraftskapacitet i drift.

Frågan om hur klimatpolitiken ska utformas efter att 1,5 grader har passerats har tidigare diskuterats mellan EU:s klimatministrar inför FN:s klimattoppmöten. Romina Pourmokhtari bedömer att diskussionen om ett eventuellt nytt temperaturmål, eller om fokus i stället ska ligga på att begränsa överskridandet och därefter försöka återgå till 1,5 grader, kommer att tas upp igen.

FN:s klimatpanel IPCC bedömer att ett tillfälligt överskridande av 1,5 grader medför ytterligare allvarliga risker och att vissa följder kan bli oåterkalleliga även om temperaturen senare sjunker. Riskerna ökar enligt IPCC både ju högre temperaturtoppen blir och ju längre överskridandet varar. En framtida temperatursänkning skulle kräva varaktiga nettonegativa koldioxidutsläpp. IPCC uppskattar att omkring 220 miljarder ton nettonegativa koldioxidutsläpp behövs för varje tiondels grad som den globala temperaturen ska sänkas, med ett sannolikt intervall på 160–370 miljarder ton.

Vid omkring 1,5 graders uppvärmning ökar riskerna för bland annat intensivare stormar, värmeböljor och omfattande koralldöd. Vid 2 graders uppvärmning utsätts en större del av världens befolkning för dödligt extremväder, samtidigt som sannolikheten ökar för oåterkalleliga förändringar i klimatsystemet. Många forskare bedömer att utvecklingen i dag pekar mot omkring 2,5 graders uppvärmning.