Partier pressas om regeringskraven efter valet

Talman Andreas Norlén anser att partierna måste vara betydligt mer beredda att överge sina politiska röda linjer för att regeringsbildningen efter valet ska kunna gå snabbare och smidigare. Flera partier har inför valet ställt krav både på egen medverkan i en regering och på vilka andra partier som inte får ingå i ett regeringssamarbete.

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist reagerade med förvåning på Andreas Norléns uttalande och framhöll att talmannen normalt är mycket försiktig med kommentarer om partiernas positioner. Hon anser att en stabil regering är viktigare än att processen går snabbt och att några extra veckors förhandlingar kan vara motiverade om regeringen därefter kan fungera bättre.

Elisabeth Thand Ringqvist har samtidigt fortsatt att avvisa regeringssamarbete med både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Den 8 september beskrev hon Centerpartiets önskade mittenalternativ som ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Hon sade också att Centerpartiet hellre går till extraval än släpper fram en regering där Vänsterpartiet ingår.

Centerpartiet lanserade det så kallade Mittenalternativet vid en pressträff i Strängnäs den 19 augusti. Elisabeth Thand Ringqvist och partisekreteraren Hannes Hervieu pekade då ut långsiktiga samarbeten om bland annat jobb, klimatomställning, välfärd, ungas psykiska hälsa och brottsförebyggande arbete.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar anser att Centerpartiets hållning inte är möjlig att upprätthålla om partier på den rödgröna sidan behöver Vänsterpartiets stöd för att få majoritet. Hon har upprepade gånger krävt att Centerpartiet ska släppa sitt motstånd mot Vänsterpartiet och anser att ett parti inte rimligen kan blockera andra partier som behövs för att skapa en majoritet.

Om oppositionen blir större än Tidöpartierna efter valet och ändå inte lyckas bilda en majoritet lägger Nooshi Dadgostar ansvaret på Centerpartiet. Hon säger att situationen då kan leda till att ett extra val framkallas. Samtidigt är hon inte beredd att ge upp Vänsterpartiets eget krav på att ingå i en regering för att stödja den, eftersom hon anser att Vänsterpartiets väljare inte ska behandlas som mindre värda än andra partiers väljare.

Vänsterpartiets krav på regeringsmedverkan och egna ministrar beslutades formellt på partiets kongress. Vänsterpartiet har aldrig tidigare ingått i en svensk regering, men partiet har stött flera socialdemokratiskt ledda regeringar.

Även Miljöpartiet håller fast vid kravet på regeringsmedverkan. Språkröret Amanda Lind anser att det kan ifrågasättas om det är talmannens uppgift att ha synpunkter på partiernas maktpolitiska positioner. Hon säger att Miljöpartiet behöver ingå i regeringen för att partiets klimat- och miljöpolitik ska få genomslag.

Den 10 september presenterade Amanda Lind och Daniel Helldén dessutom tre krav på nästa regering: ett återupprättat miljödepartement, ett klimatkabinett under statsministerns ledning och en långsiktig klimatfond. Daniel Helldén sade samtidigt att Miljöpartiet anser det nödvändigt att partiet ingår i nästa regering.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har inte velat ange vilka partier hon vill regera tillsammans med om Socialdemokraterna vinner valet. Partikollegorna Tobias Baudin och Anders Ygeman har däremot sagt att de räknar med att mindre partiers röda linjer kommer att förändras efter valet. Magdalena Andersson har framhållit att politiker generellt bör arbeta med lösningar i stället för låsningar och att hon under sina år i politiken har sett röda linjer både uppstå och försvinna.

Magdalena Andersson och Mikael Damberg presenterade den 20 maj också en socialdemokratisk plan för breda partiöverskridande överenskommelser inom energi, infrastruktur, skattesystemet, public service samt bekämpning och förebyggande av grov kriminalitet.

Riksdagens regler ger talmannen möjlighet att lägga fram högst fyra förslag till statsminister. Om riksdagen förkastar samtliga ska ett extra val hållas inom tre månader. Efter valet 2026 kan den första statsministeromröstningen enligt Riksdagen hållas tidigast den 29 september.