Över hundra bostäder förstörda i Drammenbranden

AI-genererad illustration

Nyheter

Över hundra bostäder förstörda i Drammenbranden

Av Sofia NilssonPublicerad: 20 juli 18:233 min

Branden i Krokstadelva i norska Drammen hade på måndagen förstört 109 bostäder, enligt Sør-Øst politidistrikt. Omkring 400 personer evakuerades när elden spreds genom radhusområdet i fredags. Drammens kommun erbjöd evakuerade familjer tillfälligt hotellboende och arbetade även med boendelösningar för personer utan försäkring. Borgmästaren Kjell Arne Hermansen uppgav att kommunen skulle se till att ingen av de drabbade blev utan bostad.

Släckningsarbetet väntas fortsätta i ytterligare omkring tio dagar. Insatsledaren Jan Erik Fevang uppgav att räddningstjänsten använde helikoptrar, drönare, värmekameror och grävmaskiner för att lokalisera och släcka glödbränder. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap uppgav att sex skogsbrandshelikoptrar sattes in och att ytterligare sju placerades i beredskap i södra Norge. Helikoptrarna hade fällt omkring 800 000 liter vatten över området.

Under ett dygn deltog cirka 100 brandmän från tio räddningstjänster och 17 brandstationer, enligt Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap. Buskeruds civilförsvarsdistrikt satte samtidigt in 25 personer från tre lokala avdelningar för att bistå med vägspärrar, evakuering och vattenförsörjning. Insatsledaren Bård Olsen uppgav att en brandman skadades lindrigt. En civilförsvarsanställd och en civilperson utsattes för rök, och civilpersonen fördes till sjukhus.

Anders Edstam, chef för avdelningen för räddningstjänst vid Myndigheten för civilt försvar, beskriver brandförloppet som en extrem situation som även skulle kunna uppstå i Sverige. Enligt Anders Edstam kan tre omständigheter ha bidragit till den snabba spridningen: den kraftiga sluttningen i området, den starka vinden och en längre period av torka.

Hus som låg högre upp i sluttningen utsattes för lågor från byggnaderna nedanför. Samtidigt hade fasader och annat brännbart material torkat ut. Anders Edstam uppgav att vinden var så kraftig att de föreskrivna avstånden mellan byggnaderna inte räckte för att hindra elden från att spridas. Räddningstjänsten har även uppgett att täta tujahäckar kan innehålla lättantändliga oljor och torrt växtmaterial och därmed föra branden vidare mellan fastigheter.

Anders Edstam uppgav att Sverige inte har drabbats av någon motsvarande brand, men att tät bebyggelse i kombination med kraftig vind kan skapa liknande svårigheter. Han framhöll att bostäder bör ha fungerande brandvarnare, brandsläckare och helst en brandfilt. Bränder bör släckas medan de fortfarande är små, men möjligheterna är begränsade när ingen är hemma eller när elden kommer utifrån.

Enligt Anders Edstam hade de boende i Drammen inte kunnat agera annorlunda när branden nådde området. Det viktigaste i ett sådant läge är att lämna bostaden och föra sig själv och sin familj i säkerhet. Han bedömde att en större räddningsinsats inte hade kunnat stoppa branden under den mest intensiva fasen.

Sør-Øst politidistrikt uppgav att den fullständiga kriminaltekniska undersökningen inte kunde inledas förrän området bedömdes vara tillräckligt säkert. Polisen bad allmänheten att lämna in fotografier och videofilmer som kunde hjälpa utredningen av brandorsaken. Återflyttningen till oskadade bostäder skulle ske stegvis efter bedömningar av säkerheten, tillträdesvägarna och det fortsatta räddningsarbetet.

Räddningstjänsten skulle först avgöra om en bostad kunde friges, varefter polisen fattade beslut och kommunen informerade de boende. Sør-Øst politidistrikt skapade också ett digitalt förfarande där drabbade kunde registrera skadade bostäder, fordon och andra försäkrade tillgångar för att få polisens ärendenummer. Varje fastighet eller ägodel behövde registreras separat, och polisen uppgav att ärendena skulle prioriteras trots att handläggningen skedde manuellt.

Justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen besökte Drammen den 18 juli för att träffa kommunens krisledning, evakuerade och den lokala insatsledningen, enligt Justitie- och beredskapsdepartementet. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps direktör Lars Jacob Hiim deltog också vid besöket.

Försäkringsexperten Sverre Bjerkeli bedömde att de samlade kostnaderna kan överstiga en miljard norska kronor eftersom återuppbyggnaden måste följa dagens byggstandard och prisnivå. Frende Forsikring och Storebrand uppgav att skadorna omfattade bostäder, lösöre och fordon, men att det ännu var för tidigt att fastställa den totala ersättningskostnaden.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med en mycket saklig och neutral ton utan tecken på journalistens egna värderingar, överdrifter eller spekulationer. Allt hårt eller känsloladdat språk kommer tydligt från återgivna källor såsom myndigheter, insatsledare, politiker och försäkringsexperter, vilket enligt instruktionen inte ska sänka poängen. Journalisten gör inga egna slutsatser eller försöker styra läsarens känslor och presenterar informationen faktabaserat och objektivt. Några formuleringar som "extrem situation" är tydligt tillskrivna en källa och påverkar inte bedömningen negativt. Sammantaget framstår texten som välbalanserad och oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
55%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar myndigheters och kommunens insatser i en krissituation utan att kritisera eller ifrågasätta aktörer, vilket stämmer överens med en pragmatisk och saklig mittposition. Bristen på diskussion kring strukturella frågor eller marknadslösningar tyder på en neutral, teknokratisk framställning som främst gynnar mitten.

Rubrik och framing:
En naturkatastrof har förstört många bostäder och evakuering har behövt ske. Kommunen och myndigheter framstår som ansvariga och lösningen för att hjälpa de drabbade.

Språk och ton:
Faktamässig och saklig ton utan värdeladdade ord. Fokus ligger på insatser från räddningstjänst, kommun och myndigheter samt expertutlåtanden.

Källbalans:
Myndigheter, räddningstjänst, kommunrepresentanter och en försäkringsexpert får utrymme. Inga aktörer kritiseras eller pekas ut som ansvariga, och berörda individer får indirekt utrymme genom kommunens åtgärder.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas diskussion om långsiktiga lösningar, klimatrelaterade orsaker eller eventuella brister i byggnormer och förebyggande arbete. Artikeln undviker politisk eller ekonomisk kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.