Över 20 drönartips till polisen under älgjakten

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Över 20 drönartips till polisen under älgjakten

Av Redaktionen•Publicerad: 29 okt 15:50•4 min

Polisen i Västerbotten har under oktober fått fler än 20 tips om misstänkt otillåten drönaranvändning vid älgjakt. Uppgifterna gäller bland annat jägare som ska ha använt drönare för att hitta älgar och påverka djurens rörelser. Ännu har ingen person ertappats med att använda tekniken i samband med jakt.

Tipsen har kommit från flera platser i Västerbottens inland. Joacim Lundqvist, viltsamordnare i polisregion Nord, uppger att det även förekommit observationer där drönare misstänks ha använts för att driva älgar i riktning mot jägare som väntat på sina pass.

Antalet inkomna uppgifter har ökat under hösten. Tobias Höglander, jakt- och viltsamordnare i polisområde Västerbotten, uppgav den 28 oktober att polisen fått fler tips om drönare vid jakt under hösten 2026 än under samma period föregående år.

Polisen arbetar med att utreda uppgifterna och identifiera personer som kan ha brutit mot jaktlagstiftningen. Joacim Lundqvist beskriver flera av tipsen som tillräckligt konkreta för att kunna följas upp, men framhåller att tillgängliga resurser påverkar möjligheterna att gå vidare.

Enligt Tobias Höglander genomför polisen i Västerbotten regelbundna jaktkontroller. Arbetet sker på liknande sätt som myndighetens kontroller av trafik och terrängkörning. Han har däremot inte velat lämna uppgifter om eventuella särskilda spaningsmetoder eller riktade insatser mot drönare.

Reglerna för hur tekniken får användas skiljer mellan jakt och annan verksamhet med vilt. Svenska Jägareförbundet uppger att drönare kan användas vid exempelvis viltinventering och viltvård. Däremot är det inte tillåtet att använda dem för att lokalisera eller påverka djur som en del av själva jakten.

Naturvårdsverket framhåller att jaktlagens bestämmelser om motordrivna hjälpmedel även kan bli aktuella när teknisk övervakning kombineras med motorfordon. Ett exempel är när information om var djur befinner sig används för att köra till en plats där viltet kan genskjutas. Bedömningen utgår från hur hjälpmedlet påverkar jaktens genomförande.

I 44 § jaktlagen anges användning av otillåtna motordrivna hjälpmedel som en omständighet som särskilt ska beaktas vid prövningen av om ett jaktbrott är grovt. Även brottslighet som bedrivits vanemässigt eller i större omfattning omfattas av bestämmelsen.

Straffet för jaktbrott av normalgraden är enligt 43 § jaktlagen böter eller fängelse i högst ett år. Vid grovt jaktbrott är straffskalan fängelse i minst sex månader och högst fyra år.

Frågan om drönare som jaktredskap har även behandlats på regeringsnivå. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet presenterade den 11 juni 2024 en promemoria med förslag om undantag som skulle tillåta drönare vid sökande efter vildsvin i vissa jaktsituationer. Förslaget omfattade inte någon generell tillåtelse att använda tekniken vid jakt på andra djurarter.

Utöver jaktreglerna måste drönaroperatörer följa Transportstyrelsens bestämmelser. Drönare som väger minst 250 gram kräver normalt drönarkort och registrerad operatör. Även kamerautrustade drönare med lägre vikt omfattas i regel av krav på operatörsregistrering.

Transportstyrelsen anger dessutom att flygningar i den öppna kategorin normalt får genomföras på högst 120 meters höjd över marken. Flygning över folksamlingar är förbjuden. Dessa regler gäller oavsett om drönaren används i närheten av jaktverksamhet.

Den aktuella älgjakten i Västerbotten omfattar ett stort antal djur och flera jaktperioder. Länsstyrelsen Västerbotten beslutade den 24 juni 2026 att totalt 12 700 älgar fick fällas inom länets licensjakt.

Inom älgskötselområden och licensområden pågick jakten mellan den 1 och 25 september. Den återupptogs den 10 oktober och får fortsätta till den 31 januari 2027. För statlig mark ovanför odlingsgränsen inom fjällsamebyarna fastställdes särskilda jaktperioder den 15–18 oktober respektive den 22–25 oktober.

Drönartekniken används också inom andra delar av viltförvaltningen. Filip Ånöstam, ansvarig för digital viltövervakning hos Svenska Jägareförbundet, förklarade i januari 2024 att den som filmar med drönare för eget bruk normalt inte behöver spridningstillstånd. Om inspelningarna ska spridas eller publiceras kan ett sådant tillstånd däremot krävas.

Polisen har under flera år haft återkommande kontakter med jägare i Västerbotten. Joacim Lundqvist uppger att de jägare myndigheten möter generellt betonar vikten av att jakten bedrivs lagligt och under rättvisa förhållanden.

Lundqvist anser att drönare som används för att skaffa fördelar gentemot viltet strider mot grundläggande principer för jakt. Han uppger också att många jägare reagerar negativt på uppgifterna om drönaranvändning.

Han misstänker att ekonomiska motiv kan ligga bakom vissa fall och att personer som använder drönare kan vara intresserade av att sälja älgar för att tjäna pengar. Det är dock hans egen bedömning och inte något som polisen har fastställt i de aktuella ärendena.

Polisens arbete med de inkomna tipsen fortsätter. Någon person har hittills inte ertappats med att använda drönare vid jakt i de fall som uppmärksammats i Västerbottens inland.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar i stort neutralt journalistiskt språk. Flertalet påståenden är tydligt källhänvisade och följer det perspektiv som källan ger, tills texten tydligt byter perspektiv. Journalisten gör få egna bedömningar eller slutsatser utan återger vad polisen, myndigheter och organisationer uppger. Språket innehåller få värdeladdade uttryck och när uppgifter ges från källor används dessa som uppgifter och inte som journalistens egna tolkningar. Regler, straffsatser och myndigheters resonemang redovisas sakligt. Sammantaget är tonen saklig och utan förstärkningar eller spekulationer av journalistens egna åsikter, vilket ger ett högt oberoende i språkbehandlingen. Observera att uppgifter som följer en given källa behålls i deras kontext och inte tolkas som journalistisk egen slutsats.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
55%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar främst reglering, rättvisa i jakten och teknisk-procedural kontroll över drönaranvändning, med flera myndigheter och jaktorganisationer som källor. Den tyder på behov av pragmatiska, teknokratiska lösningar och följsamhet mot lagstiftning snarare än ett starkt vänsterperspektiv på omfördelning eller ett högerorienterat fokus på stramare kriminalisering utan regler. Perspektiven som framhävs lutar därför mot mitten, där regler och institutionell praxis står i fokus och olika synpunkter får liknande utrymme utan att artikeln tydligt förespråkar en av de ytterligheter som vänster- eller högerpolitiken representerar.

Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på reglering och övervakning av drönaranvändning vid jakt samt polisutredningar av misstänkta överträdelser.

Språk och ton:
Formell och saklig

Källbalans:
Stort utrymme för myndigheter, reglerande myndigheter och jägareorganisationer; begränsade motsatsröster eller bred allmän debatt

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas såsom djurvälfärds-, allmänhetens säkerhets- och samhällsekonomiska konsekvenser, samt upplevelser från vanligt folk eller andra intressenter utanför jakt- och myndighetsvärlden

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.