Hård kritik mot Trafikverket efter dödsolycka och tågurspårningar

Statens haverikommission riktar omfattande kritik mot Trafikverkets agerande vid skyfallen i Västernorrland i september 2025. Myndigheten anser att beslut om begränsningar av järnvägstrafiken fattades för sent och att säkerhetsarbetet inte var tillräckligt för att förebygga allvarliga olyckor.

Slutsatserna presenteras i en utredning som offentliggjordes den 29 oktober 2026, drygt ett år efter ovädret. Granskningen, med ärendenummer O-7/25, omfattar tre olyckor som inträffade under de tidiga morgontimmarna den 7 september 2025. En person omkom i en vägtrafikolycka, medan två tåg spårade ur med huvudsakligen materiella skador som följd.

Utredningen har letts av Alexander Hurtig med Kristina Börjevik Kovaniemi som utredningsordförande. Statens haverikommission konstaterar att Trafikverket inte lyckades upprätthålla den säkerhetsnivå som behövdes för att förhindra allvarliga olyckor. Bristerna gäller bland annat avsaknaden av ett tillräckligt strukturerat arbetssätt och fördröjda beslut om trafikrestriktioner.

Skyfallen drabbade stora delar av Ångermanland i början av september 2025. Kraftiga vattenflöden skadade vägar och järnvägar, samtidigt som jordskred förstörde delar av järnvägsbankarna. Tågtrafiken begränsades kraftigt under en längre period.

På järnvägssträckan mellan Holmån och Skorped hamnade ett av de urspårade godstågen delvis i ett vattendrag. Trafikverket uppgav att en kran kunde lyfta upp tåget den 16 september 2025.

Bakom den omfattande nederbörden låg ett lågtryck som enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, bromsade upp över Bottenhavet den 6–7 september. Lågtrycket fortsatte att föra in regn över södra Norrland.

SMHI:s mätningar visade 140 millimeter nederbörd i Myckelgensjö och 123,5 millimeter i Kramfors den 6 september. Mängderna motsvarade den näst högsta respektive tredje högsta noteringen i myndighetens statistik. Under september som helhet registrerades 211,2 millimeter nederbörd i Myckelgensjö.

Trafikverket presenterade den 20 februari 2026 en extern utvärdering av myndighetens egen hantering av skyfallen. Den granskningen gav en annan bild av insatsen. Trafikverket uppgav att utvärderingen bedömde att myndigheten hade agerat snabbt och effektivt, bland annat genom att tidigt aktivera krisstaber och upprätthålla fungerande samverkan.

Den externa utvärderingen behandlade framför allt Trafikverkets strategiska och nationella krishantering. Statens haverikommissionens undersökning har i stället varit inriktad på olyckorna och de säkerhetsbrister som framkommit i samband med dessa.

Även skogsbrukets betydelse för riskerna kring transportinfrastrukturen behandlas i haveriutredningen. Skogsstyrelsen meddelade den 29 oktober att Statens haverikommission rekommenderar regeringen att överväga insatser mot risker som kan uppstå genom avverkning och andra skogsbruksåtgärder.

Skogsstyrelsen har lämnat sakkunskap om skogsbruk till utredningen. Redan den 19 september 2025 redovisade myndigheten en granskning av skogsmarken ovanför platsen för en av urspårningarna utanför Skorped. Digitala underlag visade att omfattande föryngringsavverkningar genomförts under de föregående 20 åren och att stora delar av området utgjordes av ungskog.

Haveriutredaren Sofia Martinsson framhåller att flera samhällsaktörer behöver bli bättre på att använda redan tillgängliga väderprognoser och riskunderlag. Hon pekar på infrastrukturförvaltare, tillsynsmyndigheter, räddningstjänst och skogsbruk som verksamheter där sådant underlag behöver tas till vara.

Statens haverikommission riktar också rekommendationer till Myndigheten för civilt försvar, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten behöver enligt kommissionen utveckla sin beredskap för allvarliga samhällsstörningar som inträffar under fredstid.

Redan den 12 september 2025 hade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisat analyser som visade omedelbara risker för samhällsviktig verksamhet efter skyfallen. Bland de särskilt utsatta verksamheterna identifierades basindustrin, exportsektorn samt hälso- och sjukvården och omsorgen.

Den 2 oktober samma år beslutade myndigheten att ge Länsstyrelsen Västernorrland i uppdrag att genomföra en särskild undersökning av översvämningarnas konsekvenser. Handläggaren Maja Coghlan framhöll att arbetet skulle ge fördjupad kunskap om händelserna och skapa underlag för en stärkt beredskap inför kommande skyfall.

Länsstyrelsen Västernorrland presenterade resultatet den 28 augusti 2026. Undersökningen omfattade Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Mittuniversitetet anlitades för att analysera krishanteringen och hur de berörda aktörerna hade samarbetat.

Den 96 sidor långa rapporten har beteckningen 2026:12 och diarienummer 6191-2025. Länsstyrelsen konstaterar bland annat att skadorna på järnvägsnätet fick följdverkningar både inom Sverige och internationellt.

Länsstyrelsens granskning och Mittuniversitetets analys resulterade sammanlagt i 17 åtgärdsförslag. Ett av dem gäller möjligheterna att samla in och använda fotografier, filmer och lokala iakttagelser från allmänheten för att tidigare upptäcka risker under pågående kriser.

Landshövding Carin Jämtin har i samband med länsstyrelsens rapportering framhållit att Västernorrlands geografi och jordarter gör länet särskilt känsligt för kraftig nederbörd, höga vattenflöden och skyfall. Hon har därför förespråkat mer detaljerade kartläggningar av jordarterna i norra Sverige.

I sin slutrapport varnar Statens haverikommission för att klimatförändringarna medför en ökad förekomst av den typ av kraftiga oväder som drabbade Ångermanland. Kommissionen beskriver stora utmaningar för Sveriges väg- och järnvägsinfrastruktur och framhåller behovet av resurser till ett mer motståndskraftigt samhälle.

Myndigheten efterlyser därför tydligare åtgärder från de ansvariga aktörerna. Rekommendationerna omfattar både förbättrad säkerhet, stärkt beredskap och bättre samordning mellan myndigheter och andra verksamheter som berörs av extrema väderhändelser.