Över 1 700 gravljus tänds på distans i Västerbotten

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Över 1 700 gravljus tänds på distans i Västerbotten

Av Peter Karlsson•Publicerad: 31 okt 14:29•4 min

Under allhelgonahelgen 2026 får anhöriga hjälp med att tända 1 751 gravljus på kyrkogårdar i Västerbotten. Begravningsföretaget Fonus ansvarar för arbetet, som omfattar 43 kyrkogårdar i länet. Antalet beställningar har ökat jämfört med förra året, då motsvarande siffra var 1 638.

Tjänsten är en del av ett rikstäckande initiativ som Fonus startade 2019. Företaget uppger att medarbetarna fram till och med 2025 hade tänt fler än 155 000 gravljus i Sverige. Årets genomförande är det åttonde i ordningen och omfattar totalt 1 031 kyrkogårdar runt om i landet.

I Umeå arbetar Christian Jacobsson med att besöka gravplatser och tända ljus åt personer som beställt tjänsten via internet. För varje uppdrag kontrolleras gravnumret och den avlidnes identitet så att ljuset placeras på rätt grav.

När arbetet är utfört fotograferar Jacobsson gravplatsen. Han berättar att bilderna ofta möts av uppskattning från de anhöriga, bland annat genom hjärtsymboler och tacksamma kommentarer.

Det stora antalet beställningar innebär att personal från flera delar av begravningsföretaget deltar i arbetet. Christian Jacobsson uppger att även medarbetare från den juridiska avdelningen hjälper till med ljuständningen.

Fonus tog emot beställningar av kostnadsfri fysisk ljuständning mellan den 12 och 27 oktober. Företaget meddelade i ett pressmeddelande den 27 oktober att den digitala tjänsten däremot är tillgänglig fram till och med den 12 november. Några ytterligare beställningar av fysisk ljuständning vid gravar eller askgravlundar tas inte emot under årets allhelgonahelg.

Även i andra delar av Sverige genomförs omfattande ljuständning. I Blekinge rör det sig om omkring 600 kostnadsfria uppdrag under helgen. Ebba Ahlenius vid Fonus i Karlshamn har beskrivit hur personalen bland annat arbetar med att lokalisera beställda gravplatser på Hvilans kyrkogård.

En Sifo-undersökning som Fonus presenterade 2025 visade att 14 procent av de tillfrågade ville besöka en anhörigs grav under allhelgona men saknade möjlighet. Företaget uppskattade att andelen motsvarade fler än en miljon vuxna svenskar. Bland dem som inte planerade något gravbesök angav 45 procent att avståndet till gravplatsen var för långt.

En annan undersökning, utförd av Verian på uppdrag av Fonus med 3 312 deltagare, visade att känslorna inför gravbesök varierar mellan olika åldersgrupper. Bland personer mellan 18 och 29 år uppgav 21 procent att besök vid gravar väckte sorg, oro eller ångest. Motsvarande andel bland personer i åldern 65–84 år var 3 procent.

Fonus begravningsentreprenör Conny Sohlberg framhöll i samband med att undersökningen publicerades den 27 oktober att gravbesök kan vara känslomässigt svåra för vissa personer.

I Umeå finns även en separat ljuständningstjänst genom Svenska kyrkans kyrkogårdsförvaltning. Där kan anhöriga beställa ljus inför allhelgona, fars dag och mors dag. Kyrkogårdsförvaltningen anger att ljusen kan brinna i upp till 100 timmar beroende på väderförhållandena.

Den tjänsten gäller endast enskilda gravplatser och omfattar inte minneslundar eller askgravlundar. Förvaltningen ansvarar för sex kyrkogårdar i Umeå och Tavelsjö. På Svenska kyrkans webbplats finns dessutom panoramabilder från samtliga sex kyrkogårdar, fotograferade i augusti 2020, som gör det möjligt att se platserna digitalt.

Svenska kyrkan erbjuder också möjligheten att tända virtuella ljus genom sin bönewebb. Under allhelgonahelgen 2025 registrerades 32 736 digitala ljuständningar, vilket enligt kyrkan var en ökning med 126 procent jämfört med 2024.

Intresset har fortsatt under 2026. Enbart under måndagen och tisdagen i allhelgonaveckan tändes 4 623 ljus på bönewebben. Under motsvarande två dagar året innan registrerades 2 634.

Svenska kyrkan meddelade den 29 oktober att besökare vid många kyrkor, kyrkogårdar och församlingshem under årets allhelgonahelg även kan följa digitala ljuständningar på kartor som uppdateras i realtid. Genom QR-koder på skärmarna kan besökare använda sina mobiltelefoner för att tända ljus oavsett var de befinner sig.

Svenska kyrkans nätpräst Charlotte Frycklund använder själv den digitala tjänsten för att hedra minnet av sin son och andra avlidna släktingar. Hon har beskrivit ljuständningen som en betydelsefull handling, oberoende av om den sker vid en fysisk gravplats eller digitalt.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar en mycket neutral och saklig ton. Den förlitar sig i stor utsträckning på uppgifter och påståenden från olika källor (Fonus, Svenska kyrkan, medarbetare) och använder tydliga källhänvisningar som uppger, beskrivit, meddelade, uppgav osv. Journalistens egen röst används inte för att förstärka eller tolka händelserna; inga värderande eller emotionellt laddade formuleringar från journalisten syns. Tall och fakta (antal ljus, antal kyrkogårdar, tidsramar) presenteras som vad källorna uppger, inte som egna slutsatser. Förekomsten av flera källor och en tydlig distinktion mellan vad som är uppgifter och vad som är följer upp gör artikeln mycket oberoende i språkdrift. Ingen överdrift eller vilseledande försäkring av säkerhet framgår av journalisten.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
60%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framställer ljuständningar som en praktisk, samhällsnyttig företeelse där både marknadsaktören (Fonus) och traditionella Institutioner (Svenska kyrkan) verkar. Den betonar tekniska lösningar, kostnadsfria alternativ och anhörigas positiva upplevelser utan kritiska perspektiv, vilket gynnar en mitteninriktad berättelse som föredrar pragmatisk balans mellan marknad, offentlig/ideell sektor och traditionella institutioner.

Rubrik och framing:
Framing av en praktisk, samhällsnyttig tjänst där privat aktör (Fonus) och en religiös institution (Svenska kyrkan) tillsammans möjliggör minneskultur under Allhelgona, med fokus på teknik och tillgänglighet.

Språk och ton:
Faktabaserad och positivt inställd till tjänsterna och aktörerna; betoningen ligger på hur tjänsten genomförs och hur anhöriga uppfattar den.

Källbalans:
Fokus på Fonus och Svenska kyrkans företrädare; viss rapportering om siffror och fakta, men få externa kritiska röster eller oberoende experter.

Utelämnanden och kontext:
Brist på kritik mot privat service i välfärden, saknas andra röster som ifrågasätter privatpublic-samarbeten, samt genomgång av kostnader, integritet eller miljöpåverkan; inga anhörigberättelser som beskriver negativa upplevelser.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.