Österrike förbereder grundlagsförbud mot politisk islam

Österrikes regering arbetar med ett förslag om att förbjuda politisk islam i grundlagen. Integrations- och Europaminister Claudia Bauer förbereder en så kallad Punktation som ska lämnas till koalitionspartierna SPÖ och NEOS. Någon färdig lagtext har ännu inte presenterats och inget förbud har antagits.

Förbundskansler Christian Stocker från ÖVP har drivit frågan offentligt sedan slutet av augusti 2026. Christian Stocker har beskrivit politisk islam som oförenlig med demokrati och västerländska värderingar, samtidigt som han har betonat religionsfriheten. Christian Stocker har framhållit att gränsen går när kvinnor och män behandlas olika, när troende och icke-troende ges olika rättigheter eller när statliga institutioner, myndigheter och domstolar inte respekteras.

Christian Stocker har också sagt att han inte vill att kommande generationer ska växa upp i en islamisk stat. Han har varnat för religiösa predikanter som sätter egna regler över parlamentets, för så kallade moralpoliser i skolor och för ideologiska miljöer som påverkar synen på bland annat flickors klädsel och hedersrelaterat våld. Christian Stocker har dessutom hänvisat till uppgifter om att elever med islamisk religion utgör omkring 41 procent av eleverna i Wiens grund- och mellanskolor.

Claudia Bauer har sagt att regeringens program ger grund för både ett förbud och ytterligare förändringar inom bland annat föreningsrätt och religionslagstiftning. Claudia Bauer har beskrivit politisk islam som ett allvarligt hot mot den demokratiska rättsstaten och har hävdat att ideologin riktar sig mot kvinnors och flickors frihet och mot fredlig samexistens mellan religioner. Hon har också kopplat arbetet till tidigare åtgärder, däribland förbudet mot huvudduk för små barn.

Österrikes federala rättsinformationssystem anger att en grundlagslag kräver att minst hälften av Nationalrådets ledamöter är närvarande och att minst två tredjedelar av de avgivna rösterna stöder förslaget. Regeringens initiativ måste därmed klara ett högre beslutsförfarande än vanlig lagstiftning.

Frågan har tidigare behandlats i Nationalrådet. Den 25 mars 2026 lade FPÖ-ledamoten Markus Tschank fram ett förslag om en särskild lag mot politisk islam. Förslaget omfattade bland annat organisationsförbud, upplösning av berörda moskéer och organisationer samt indragning av deras tillgångar. Nationalrådet avslog förslaget.

FPÖ har under längre tid krävt liknande åtgärder och har kritiserat ÖVP för att tidigare ha röstat ned sådana initiativ. SPÖ och NEOS har hittills inte avvisat regeringens arbete men har efterlyst en rättsligt hållbar och tydlig utformning. SPÖ:s statssekreterare Jörg Leichtfried sade den 31 augusti 2026 att partiet är berett att diskutera ÖVP:s förslag och därefter gemensamt besluta om åtgärder när religion används för att angripa rättsstaten eller demokratin.

Direktionen för statsskydd och underrättelsetjänst, DSN, beskrev den 28 augusti 2026 politisk eller legalistisk islam som strävanden att på lång sikt förändra samhälleliga och politiska strukturer i enlighet med islamistiska ideologier. DSN har samtidigt efter en säkerhetsbedömning velat utesluta organisationen DERAD ur det nationella nätverket för extremismprevention och avradikalisering på grund av möjligt inflytande från Muslimska brödraskapet. Ett sådant beslut måste fattas enhälligt av nätverket.

DERAD uppgav den 31 augusti 2026 att justitieministeriets avslutade samarbete omfattade omkring 250 klienter inom islamistisk och högerextrem avradikalisering. Av dessa befann sig 90 ute i samhället efter villkorlig frigivning. DERAD uppgav också att omkring 20 procent av klienterna hörde till det högerextrema området.

Den statligt stödda Dokumentationsstelle Politischer Islam har följt området sedan 2020. Organisationen definierar politisk islam som en överhöghetsideologi som försöker påverka eller förändra samhälle, kultur, stat och politik enligt normer som aktörerna beskriver som islamiska, men som enligt organisationen inte delas av majoriteten av muslimer och står i konflikt med rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter.

Dokumentationsstelle Politischer Islam har i sin årsrapportering uppgett att islamistisk propaganda under 2024 blev mer synlig även utanför sociala medier. Religiöst extremistiska budskap spreds enligt organisationen genom bland annat nätmedier, gatukampanjer, populärkultur, moskéer och utbildningsmiljöer. Den 4 september 2026 meddelade Dokumentationsstelle Politischer Islam att en ny årsrapport ska presenteras i Wien den 10 september klockan 10.00 och behandla aktuella strömningar inom politisk islam samt användningen av livsstilsinnehåll, influencergrupper och nätpropaganda.

Den islamiska trosgemenskapen IGGÖ har kritiserat begreppet politisk islam som alltför otydligt för lagstiftning och har framhållit att det saknas en enhetlig vetenskaplig definition. IGGÖ har samtidigt betonat att befintliga verktyg mot extremistiska och antidemokratiska verksamheter redan finns inom bland annat straffrätten, föreningsrätten och statsskyddet och har efterlyst ett klargörande av vilken rättslig lucka regeringens plan ska fylla.

Författningsjuristen Peter Bußjäger vid universitetet i Innsbruck har sagt att den juridiska utformningen blir svår eftersom det saknas en tydlig definition av politisk islam och eftersom lagstiftning mot antidemokratisk verksamhet redan finns. Peter Bußjäger har därför pekat på frågan om vilket ytterligare rättsligt värde ett nytt förbud skulle tillföra.

Regeringsprogrammet innehåller redan skrivningar om att skärpa straffrättsliga regler mot religiöst motiverad extremism, där politisk islam och spridning av islamistisk propaganda ingår. Claudia Bauers fullständiga förslag har ännu inte offentliggjorts och arbetet befinner sig fortfarande på ett förberedande stadium.