Organiserad brottslighet påverkar flera välfärdsområden

En ny myndighetsgemensam rapport visar att kriminella aktörer inom organiserad brottslighet har etablerat sig inom samtliga välfärdsområden där privata utförare är verksamma. Dessa aktörer drivs främst av ekonomiska motiv och söker sig till välfärdssystemen på grund av de stora potentiella brottsvinster som finns inom flera områden.

Hoten från organiserad brottslighet är dock inte enbart ekonomiska. När oseriösa personer arbetar som läkare eller tandläkare, driver vårdverksamheter eller samarbetar med apotek, äventyras patientsäkerheten och människors liv och hälsa kan komma i fara.

Organiserad brottslighet utnyttjar även svaga och utsatta individer för brottslig verksamhet. Särskilt utsatta är unga personer med intellektuell funktionsnedsättning eller social problematik som bor på LSS-boenden och HVB-hem, där det finns risk att personal med koppling till organiserad brottslighet påverkar och rekryterar dem till kriminalitet.

Det har också förekommit att kriminella aktörer driver skyddade boenden. Personer som är våldsutsatta kvinnor, avhoppare eller utsatta för hedersrelaterat våld är extremt sårbara och riskerar dödligt våld om uppgifter om deras vistelseort avslöjas. Gabriella Sjögren Lindquist, chefsanalytiker på Utbetalningsmyndigheten och huvudförfattare till rapporten, har påtalat detta.

Inom välfärdsområdet förekommer dessutom människoexploatering av brukare och arbetskraft inom personlig assistans och hemtjänst. Kriminella aktörer som begår välfärdsbrott i särskilt utsatta områden bidrar till att stärka parallella samhällsstrukturer.

Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid polisens Nationella operativa avdelning och ordförande i styrgruppen för Nationellt underrättelsecentrum, har angett att lägesbilden visar på en utbredd organiserad brottslighet inom flera välfärdsområden. Myndigheter som samverkar mot organiserad brottslighet arbetar brett för att förstärka insatserna mot välfärdsbrott. Insatserna omfattar lagföring av personer, avslutande och återkrav av felaktiga utbetalningar samt förebyggande åtgärder för att täta sårbarheter i samhällets kontrollsystem som utnyttjas av kriminella.

Rapporten har tagits fram av Nationellt underrättelsecentrum som en del av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov och organiserad brottslighet. Inom denna satsning, kallad OB-satsningen, samverkar statliga myndigheter under Polismyndighetens ledning på uppdrag av regeringen.

Arbetet fokuserar på den kriminella ekonomin och riktar sig mot kriminella individer, nätverk och brottsfenomen. Det bedrivs genom operativa insatser, underrättelsearbete och strategiska brottsförebyggande åtgärder. Sedan 2025 prioriteras tre problemområden: brott i hamnmiljöer, välfärdsbrott samt miljö- och avfallsbrott.

Totalt deltar 14 myndigheter i det operativa arbetet som bedrivs på nationell, regional och lokal nivå. Dessutom medverkar 13 nätverksmyndigheter genom informationsutbyte, strategisk samverkan och i vissa operativa insatser.