Örebropartiet siktar på historisk riksdagsväg

Örebropartiet försöker i riksdagsvalet 2026 nå riksdagen genom regeln som ger ett parti rätt att delta i mandatfördelningen om det får minst 12 procent av rösterna i en enskild riksdagsvalkrets. Partiet beslutade hösten 2025 att ställa upp i valet och partiledaren Markus Allard toppar riksdagslistorna. Satsningen är inriktad på Örebro län, en av landets 29 valkretsar.

Valmyndigheten anger att tolvsprocentsregeln enbart gäller de fasta mandaten i den aktuella valkretsen. Ett parti som når 12 procent lokalt men inte fyra procent nationellt får därmed inte delta i fördelningen av riksdagens utjämningsmandat. Hittills har inget parti som samtidigt legat under den nationella fyraprocentsspärren lyckats nå 12 procent av riksdagsrösterna i en valkrets.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, beskriver möjligheten som en form av andra chans som ska ge utrymme för regional representation. Han konstaterar samtidigt att det är mycket ovanligt att partier på allvar utmanar spärren och att ingen hittills har lyckats, trots flera försök som varit relativt nära.

Örebropartiet kom in i Örebro kommuns kommunfullmäktige 2018 och tog plats i Region Örebro läns regionfullmäktige 2022. Under mandatperioden 2022–2026 har partiet tre av regionfullmäktiges 71 mandat. Valmyndighetens fastställda resultat från regionvalet 2022 visar också att Markus Allard klarade personröstspärren i flera valkretsar. I Örebro läns södra fick Markus Allard 732 personröster, motsvarande 40,78 procent av Örebropartiets röster där.

Markus Allard var tidigare ordförande för Ung vänster i Örebro län. År 2013 uteslöts han ur Vänsterpartiet efter att ha gillat den vänsterextrema gruppen Revolutionära fronten på Facebook. Därefter bildade Markus Allard Örebropartiet. Partiet beskriver i dag sin politik som svår att placera på den traditionella höger-vänsterskalan.

Bland Örebropartiets profilfrågor finns en mycket stram migrationspolitik, sänkta politikerlöner och fler folkomröstningar. Markus Allard har också fått stor uppmärksamhet genom sitt agerande i kommun- och regionfullmäktige. Under vintern avbröts ett sammanträde i regionfullmäktige sedan en budgetdebatt mellan Markus Allard och Moderaternas oppositionsråd Sebastian Cehlin övergått i personangrepp. Markus Allard kallade då Sebastian Cehlin bland annat feg, fånig och idiotisk.

Händelsen uppmärksammades senare i SVT:s politiska satirprogram Svenska nyheter och fick ytterligare spridning. Jan Olsson, professor i statskunskap vid Örebro universitet, bedömer att Markus Allards offentliga agerande fungerar som en kontinuerlig valkampanj. Jan Olsson säger samtidigt att andra partier inte vill samarbeta med honom och anser att mediernas fokus på konflikterna riskerar att ge mindre utrymme åt en djupare granskning av partiets politik.

Opinionsmätningar visar stora skillnader beroende på vilken valnivå som undersöks. En regional opinionsundersökning har placerat Örebropartiet omkring 15 procent i regionvalet, vilket skulle motsvara ungefär en tredubbling av stödet. En separat Novusundersökning som publicerades i maj gav partiet drygt 18 procent i kommunvalet i Örebro kommun. I kommunvalet 2022 fick Örebropartiet omkring 8 procent.

Stödet i riksdagsvalet ser däremot lägre ut. Infostat uppgav den 3 september att kategorin annat parti fick 6,3 procent i en undersökning bland 1 136 personer i Örebro län. Osäkerhetsmarginalen var plus eller minus 1,53 procentenheter. När stödet för andra mindre partier räknades bort bedömde Infostat att Örebropartiet låg på knappt 6 procent.

Infostat uppgav att tre fjärdedelar av intervjuerna genomfördes efter den 24 augusti 2026. Övriga svar samlades in under andra halvan av juni och under juli. Henrik Ekengren Oscarsson konstaterar att det blivit vanligare att väljare väljer olika partier i kommun-, region- och riksdagsval. För Örebropartiets riksdagssatsning bedömer Henrik Ekengren Oscarsson att resultatet utanför Örebro kommun, särskilt i länets andra större orter, blir viktigt. Han uppskattar att partiet behöver omkring 24 000 röster.

Örebropartiet uppger att Markus Allard avser att fortsätta vara verksam i både kommun- och regionpolitiken även om partiet tar plats i riksdagen. Partiet framhåller också att minst 1 procent av rösterna i hela landet i riksdagsvalet 2026 skulle ge automatisk distribution av förtryckta valsedlar inför nästa riksdagsval 2030.

Även i nationella mätningar har Örebropartiets namn förekommit bland mindre partier. I Verians mätning i december 2025 fick kategorin övriga partier 2,6 procent. Verians opinionsansvarige Per Söderpalm uppgav då att Örebropartiet var det parti som oftast nämndes inom kategorin och att mycket tydde på att partiet även angavs av väljare utanför Örebro län. Örebropartiet nämndes oftare än både Medborgerlig Samling och Alternativ för Sverige.

Flera partier har tidigare försökt nå riksdagen genom ett starkt regionalt stöd utan att klara tolvsprocentsgränsen. År 1988 fick Alf Svenssons KDS, nuvarande Kristdemokraterna, 2,9 procent nationellt och 10,6 procent i Jönköpings läns valkrets. Norrbottenspartiet, med Lars Törnman som partiledare, nådde 9,1 procent i Norrbottens län 2002.

Feministiskt initiativ fick 3,1 procent nationellt i riksdagsvalet 2014 och 7,18 procent i valkretsen Stockholms kommun. Sverigedemokraterna nådde 2,93 procent i hela landet 2006, medan partiet fick 7,13 procent i valkretsen Skåne läns västra.