Oljepriset över 100 dollar efter tankerattacker

AI-genererad illustration

Nyheter

Oljepriset över 100 dollar efter tankerattacker

Av Per ErikssonPublicerad: 23 juli 18:513 min

Brentoljan steg på torsdagen över 100 dollar per fat efter en ny upptrappning i Mellanöstern. Enligt Reuters hade priset ökat med 7 procent till 100,71 dollar klockan 16.52 svensk tid, medan den amerikanska WTI-oljan steg med 6 procent till 92,01 dollar per fat. Brentpriset hade därmed ökat med närmare 40 procent under juli, och båda oljesorterna var på väg mot sin femte raka handelsdag med uppgång.

Prisökningen följde efter att Huthirörelsen uppgett att två saudiska oljetankers hade attackerats i Röda havet under onsdagskvällen. Rörelsens militära talesperson Yahya Saree uppgav att fartygen Encelia och Layla angreps med ballistiska robotar, kryssningsrobotar och drönare. Enligt Yahya Saree hade tankfartygen brutit mot rörelsens blockad av saudiska hamnar.

Saudiarabiens statliga nyhetsbyrå SPA meddelade att Encelia träffades nära Jizan och att en brand uppstod i fartygets för. Hela besättningen var enligt SPA oskadd, och fartyget säkrades för att förhindra miljöskador. UK Maritime Trade Operations registrerade samtidigt att ett tankfartyg hade träffats av en okänd projektil i närheten av den saudiska hamnstaden Jizan och att en brand hade brutit ut ombord.

Fem tankfartyg ändrade enligt Reuters fartygsdata kurs i Röda havet efter Huthirörelsens varning till fartyg som trafikerar saudiska hamnar. Två av fartygen angav därefter Suezkanalen som destination. Saudiarabien hade samtidigt ökat oljeexporten genom hamnen Yanbu vid Röda havet sedan kriget med Iran orsakat störningar för exporten från Persiska viken via Hormuzsundet.

USA hade på torsdagen genomfört attacker mot Iran under tolv nätter i följd. USA:s centralkommando Centcom uppgav att den senaste anfallsvågen pågick i fem timmar och riktades mot iranska sjömilitära förmågor, lager för robotar och drönare, kustövervakningsanläggningar samt luftförsvarssystem.

USA:s utrikesminister Marco Rubio sade vid ett möte med reportrar i Filippinerna att Huthirörelsen fram till attackerna hade hållit sig utanför konflikten. Han uppgav att gruppen nu hade låtit sig dras in genom angreppen mot Saudiarabien och saudiska fartyg. Marco Rubio sade också att han hoppades på en nedtrappning och bedömde att Iran hade förmått Huthirörelsen att delta i konflikten.

USA:s president Donald Trump skrev på Truth Social att han håller Iran direkt ansvarigt för attackerna. Donald Trump uppgav att Iran och Huthirörelsen kommer att mötas av ett kraftfullt militärt svar om liknande angrepp genomförs igen. Han uttryckte även besvikelse över Huthirörelsens agerande och skrev att gruppen tidigare hade agerat professionellt och återhållsamt.

USA:s energimyndighet EIA har redovisat att omkring 4,2 miljoner fat olja och petroleumprodukter per dag transporterades genom Bab al-Mandab under den senaste redovisade helårsperioden. Enligt The Guardian kan en omdirigering av tankfartyg runt Godahoppsudden fördubbla resans längd och öka transportkostnaden med upp till 2,5 miljoner dollar per passage.

Goldman Sachs bedömde att Brentoljan kan överstiga 120 dollar per fat under fjärde kvartalet om störningarna i Hormuzsundet fortsätter till 2027. Banken uppgav att ytterligare prisökningar är möjliga om även Bab al-Mandab och Suezkanalen drabbas av långvariga störningar.

Diplomatiska försök till nedtrappning pågick samtidigt i regionen. Associated Press uppgav att Iraks premiärminister hade träffat iranska företrädare för att verka för en fredlig lösning, medan Turkiet och Pakistan arbetade för att minska spänningarna.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett i huvudsak sakligt och neutralt språk. Journalisten återger händelser och uttalanden från olika källor såsom Reuters, nyhetsbyråer, myndigheter och politiker utan att uttrycka egna värderingar eller förstärkningar. Laddade uttryck som "kraftfullt militärt svar" och beskrivningar av attacker är tydligt tillskrivna källor (t.ex. Donald Trump, Huthirörelsen) och påverkar inte oberoendet. Det finns inga egna slutsatser eller spekulationer från journalisten, och texten undviker dramatiserande formuleringar utan stöd av källor. En mindre justering kan ske då formuleringen "Enligt Reuters hade priset ökat med 7 procent till 100,71 dollar..." följs av en sammanfattande beskrivning av utvecklingen vilket kan uppfattas som något förenklad, men detta är marginellt och påverkar inte den neutrala helhetsbilden. Sammantaget är språket neutralt och visar på god journalistisk objektivitet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
75%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln presenterar en konflikt mellan statliga och militära aktörer med ekonomiska och geopolitiska konsekvenser utan ideologiskt laddade ord eller tydliga politiska ställningstaganden. Källurvalet och det tekniska fokuset på oljepriser, militär aktion och diplomatiska försök ger artikeln ett mittenpräglat, pragmatiskt och sakligt perspektiv, utan tydlig vinning för vare sig vänster- eller högerideologier.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring en konflikt som orsakar störningar på oljeprismarknaden och geopolitiska spänningar i Mellanöstern. Huthirörelsen och Iran framställs som ansvariga för attacker, medan USA och Saudiarabien framstår som svarande eller de som försöker kontrollera situationen. Ekonomiska konsekvenser och militära konflikter betonas.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat och sakligt utan tydliga värdeladdningar eller förminskningar som skulle gynna vissa aktörer. Det finns inga ordval som subjektivt förstärker eller försvagar någon part i konflikten i artikeln.

Källbalans:
Källorna är huvudsakligen statliga aktörer från Saudiarabien och USA samt internationella nyhetsbyråer och ekonomiska analysfirmor. Det saknas direkt röster från Huthirörelsen, civila offer eller bredare diplomatiska perspektiv, vilket ger tyngd åt de västvänliga och statliga perspektiven.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som civilbefolkningens situation, perspektiv från Huthirörelsen eller regionala civila initiativ för fred saknas. Diskussion kring de humanitära konsekvenserna eller kritik mot militär intervention eller sanktioner nämns inte, vilket hade kunnat ge en mer vänsterinriktad kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.