Ny parasitsvamp hittad i svensk gammelskog

En tidigare okänd svampart har identifierats efter ett fynd i en fuktig gammelskog i Hälsingland. Arten, som fått det vetenskapliga namnet Epithamnolia lumbricispora, lever som parasit på lavar och är hittills endast känd från den aktuella lokalen.

Typexemplaret samlades in av ekologen Raul Vicente den 15 oktober 2022 vid Brännåsdammen, 1,1 kilometer öster om Brännås i Bjuråkers socken. Fyndplatsen ligger 142 meter över havet och har klassificerats som en nyckelbiotop. Området består av äldre blandskog med gran, vårtbjörk, sälg och gråal nära en reglerad älv.

Svampen växte på laven Ochrolechia microstictoides, som satt på en barklös kvist på en gammal levande gran. De synliga sporbildande delarna är omkring 0,1–0,2 millimeter stora och liknar små bruna vårtor. Strukturerna är först delvis nedsänkta i värdlaven och utvecklas därefter till en skålform.

Raul Vicente uppgav att forskarna tidigt misstänkte att det kunde röra sig om en okänd art eftersom svampen hade ovanligt långa, sprötliknande konidier. Dessa är vanligen 84–107 mikrometer långa, men forskarna mätte även yttervärden på 73–122 mikrometer. Konidierna har oftast nio till elva skiljeväggar.

Artens namn syftar på de långa strukturerna och har koppling till det latinska ordet för daggmask. Ett svenskt namn ska beslutas senare av en namnkommitté. Raul Vicente uppgav att upptäckten firades med mousserande vin.

Den vetenskapliga artbeskrivningen publicerades den 19 juli 2026 i tidskriften Graphis Scripta av Raul Vicente, Robin Isaksson, Fredrik Jonsson, Måns Svensson och Martin Westberg. Forskarna fastställde arten genom att kombinera genetiska analyser med uppgifter om sporernas utseende och värdlaven. Resultaten visade enligt forskargruppen att svampen inte är en avvikande form av den närbesläktade arten Epithamnolia xanthoriae.

Arten har registrerats i MycoBank med identifieraren MB863634. Typexemplaret förvaras i Uppsala universitets herbarium under numret UPS F-1057477, medan DNA-sekvenser har lagts in i GenBank med numren PZ363041, PZ363042 och PZ363043.

Släktet Epithamnolia introducerades vetenskapligt 2012 och omfattade före den svenska beskrivningen nio kända arter, som samtliga lever på lavar. FungalPedia placerar släktet i familjen Mniaeciaceae, ordningen Leotiales och klassen Leotiomycetes. Index Fungorum anger Epithamnolia karatyginii som släktets typart och har registrerat släktet med identifieraren 563053.

Fyndet gjordes under en inventering av skogar i Sverige och Finland och ingick i Statens lantbruksuniversitets projekt om nyckeltal för biologisk mångfald i produktionsskogar. Projektet genomfördes i samarbete med Stora Enso.

I samma studie rapporterade forskarna 23 lavparasiterande svampar som nya för Sverige. Av dessa var 17 även nya för hela Fennoskandien. När studien publicerades omfattade den fennoskandiska checklistan 622 arter av lavparasiterande svampar.

Forskargruppen konstaterade också att 99 arter hade registrerats som nya för Sverige under de föregående sju åren och att merparten av upptäckterna hade gjorts under de senaste tre åren. Raul Vicente bedömde att svampen kan ha funnits länge i Sverige och möjligen även i andra delar av Europa och Asien utan att tidigare ha identifierats. Han uppgav också att den begränsade kunskapen om artgruppen gör det möjligt att ytterligare arter kan upptäckas i svenska skogar.