ÖB ser större Natoansvar för Sverige

Sverige kan få ett mer omfattande ansvar inom Natos försvar om USA minskar delar av sitt militära bidrag i Europa. Det uppger överbefälhavaren Michael Claesson, som samtidigt framhåller att USA fortsatt är en mycket viktig allierad och att förändringarna inte handlar om att landet lämnar Nato, utan om att europeiska medlemsländer tar ett större ansvar för det konventionella försvaret.

Försvarsmakten uppger att Sverige blev fullvärdig medlem i Nato den 7 mars 2024 och därmed deltar fullt ut i alliansens gemensamma försvarsplanering och militära struktur. Överbefälhavaren ingår också i Natos militärkommitté, där medlemsländernas försvarschefer deltar i den militära planeringen och ger råd till alliansens politiska ledning. Enligt Michael Claesson betraktas Sverige redan som en stark allierad med både militär och ekonomisk kapacitet, vilket gör att landet kan tilldelas ytterligare förmågemål i förhållande till sin ekonomi och befolkningsstorlek.

För omkring en månad sedan delade USA ett sekretessbelagt dokument med allierade som beskriver planer på att minska vissa amerikanska militära resurser som i dag ingår i Natos försvar. Michael Claesson vill inte kommentera innehållet i dokumentet, men konstaterar att omdispositionen i många avseenden inte är särskilt dramatisk. Samtidigt uppger han att vissa amerikanska militära förmågor är mycket svåra att ersätta snabbt och att förändringarna därför bör hanteras inom Natos ordinarie planeringsprocess.

Enligt medieuppgifter handlar planerna bland annat om att minska antalet stridsflygplan av typerna F16 och F15 från omkring 150 till cirka 100, reducera antalet lufttankningsflygplan, flytta ett hangarfartyg och ha kvar färre långräckviddiga spaningsdrönare. Michael Claesson pekar särskilt på hangarfartyg, luftförsvar mot ballistiska missiler, ledningsförmåga och satelliter som viktiga delar av USA:s nuvarande bidrag till Nato.

Vid Natos toppmöte i Ankara den 7–8 juli hoppas Michael Claesson att medlemsländerna får tydligare besked om USA:s planer så att övriga allierade kan börja planera för hur borttagna militära resurser ska ersättas. Han uppger att en ordnad övergång är avgörande för att europeiska länder ska hinna bygga upp motsvarande kapacitet utan att det uppstår säkerhetsluckor. Han framhåller också att ett eventuellt ansvarsskifte behöver ske stegvis och i nära samarbete mellan de allierade.

Om USA minskar sina marina resurser bedömer Michael Claesson att det framför allt kan påverka försvaret av norra Europa, inklusive Atlanten och Östersjön, där kvalificerade marina förmågor är särskilt betydelsefulla. Han uppger samtidigt att Europas länder redan har påbörjat arbetet med att ta ett större ansvar för den egna säkerheten, men betonar vikten av att den transatlantiska sammanhållningen inom Nato består.

Michael Claesson uppger att Sveriges nuvarande Natoförmågemål redan ligger till grund för den pågående svenska försvarsutbyggnaden och att sådana mål normalt genomförs under flera år. Sverige fick sina nuvarande förmågemål förra året och medlemsländerna ges därefter flera år för att uppfylla kraven, beroende på vilka militära resurser som efterfrågas. Han utesluter inte att både nya nationella förmågemål och vissa justeringar av Natos försvarsplaner kan bli aktuella.

Enligt Michael Claesson är den viktigaste frågan vid toppmötet att Nato visar enighet och beslutsamhet. Han uppger att om Ryssland skulle uppfatta en bristande sammanhållning inom alliansen finns en risk att det tolkas som svaghet, vilket kan leda till ökad rysk riskbenägenhet.