Nya regler kan stoppa barns streams

En stor del av dagens streaming av svensk barn- och ungdomsidrott riskerar att behöva stoppas eller förändras. Integritetsskyddsmyndigheten har tagit fram en ny vägledning för hur sändningarna ska följa dataskyddsreglerna. Fredrika Evans, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, säger att det inte handlar om ett generellt förbud, men att streaming i många fall inte kommer att vara tillåten.

Streaming har blivit omfattande inom svensk idrott. Svenska Fotbollförbundet räknade inför 2025 med omkring 10 000 sända matcher från cirka 3 000 föreningar, medan Svenska Ishockeyförbundet uppskattade antalet hockeysändningar till 50 000 matcher från 300 hallar. För ishockeyn har verksamheten samtidigt blivit en intäktskälla.

En granskning i december 2025 pekade på flera problem med systemet. Barn uppgavs ha stängts ute från idrott, verksamheten inom barn- och ungdomsidrotten hade påverkats och bilder på grova överfall samt andra kränkande situationer hade spridits via tjänsterna. Dataskyddsexperter och barnrättsorganisationer varnade för brister, och ett test av Svenska Ishockeyförbundets skyddssystem visade 26 överträdelser under en timme.

Riksidrottsförbundet avrådde redan då från streaming av matcher för barn under 13 år. Förbundet definierar barnidrott som verksamhet för deltagare under 13 år och ungdomsidrott som verksamhet för personer mellan 13 och 19 år. I sina riktlinjer pekar organisationen även på att exponering genom streaming bland annat kan innebära risker för matchfixning och påverka barns långsiktiga idrottsutveckling.

Integritetsskyddsmyndighetens nya vägledning ställer krav på den som filmar. Alla personer som kan förekomma i bild, även publik och funktionärer, ska informeras om bland annat varför inspelningen sker, vilken rättslig grund som används, hur länge materialet sparas, vilka som får tillgång till det och vilka rättigheter personerna har enligt GDPR. Myndigheten anger att informationen exempelvis kan lämnas genom tydliga och lättbegripliga skyltar utanför det område som filmas.

Svenska Fotbollförbundet uppgav i december 2025 att lagens ansvariga ledare skulle informera spelarna. Svenska Ishockeyförbundet hänvisade samtidigt till att streaming genom Svensk Hockey TV var etablerad och att informationsskyltar fanns i ishallar. Vid ett besök i en hall i Bromma saknades dock sådana skyltar, och kamerautrustningen kunde lätt förväxlas med vanlig övervakningsteknik.

Föreningar och förbund som sänder barnidrott måste även kunna ta emot och hantera begäranden från personer som finns eller har funnits med i materialet. En sådan begäran ska vara kostnadsfri och behandlas inom 30 dagar. Under 2025 hänvisade Svenska Fotbollförbundet dessa frågor till distriktsförbunden, medan Svenska Ridsportförbundet hänvisade till tre olika parter.

I vissa fall kan det dessutom krävas en konsekvensbedömning innan streaming inleds. Integritetsskyddsmyndigheten anger att det kan vara aktuellt när behandlingen innebär hög risk för enskildas rättigheter och friheter, exempelvis vid stora cuper, långvarig streaming eller användning av intelligent videoanalys och AI-teknik. Svenska Fotbollförbundet hade i december 2025 inte genomfört någon sådan analys av konsekvenserna för barn.

För att streaming av ett idrottsevenemang för barn ska vara tillåten måste den ansvariga aktören enligt Integritetsskyddsmyndigheten i praktiken kunna luta sig mot samtycke, berättigat intresse eller att behandlingen är nödvändig för en uppgift av allmänt intresse. Vid samtycke krävs godkännande från samtliga som filmas, däribland spelare, publik och funktionärer.

Ett giltigt samtycke måste enligt myndigheten lämnas frivilligt genom en aktiv handling och med förståelse för vad godkännandet innebär. Det ska också kunna återkallas när som helst. En möjlighet att säga nej är därför inte tillräcklig. Vid granskningen i december 2025 uppfyllde inget av de tillfrågade idrottsförbunden det kravet. I appen Min Fotboll behövde exempelvis lag med spelare som hade skyddade personuppgifter själva stoppa filmningen av sina matcher.

Integritetsskyddsmyndigheten bedömer samtidigt att samtycke kan vara svårt att använda inom lagidrott och andra idrotter där många aktiva syns samtidigt. Om ett enda nej kan hindra hela sändningen kan det uppstå social press, vilket innebär att samtycket inte längre behöver vara frivilligt. Myndigheten anser att modellen kan vara lättare att använda inom individuella idrotter där endast ett fåtal deltagare syns åt gången, och nämner rid- och kampsport som exempel.

Streaming kan också motiveras med ett berättigat intresse. Vid granskningen 2025 hänvisade olika förbund bland annat till intäkter, möjligheten för anhöriga att följa tävlingar på distans, sportsligt betydelsefulla nationella tävlingar och ambitionen att locka fler barn och unga till idrotten.

För att ett sådant intresse ska kunna användas som rättslig grund kräver Integritetsskyddsmyndigheten att streamingen är nödvändig för att uppnå syftet och att intresset väger tyngre än intrånget i barnens integritet. Den ansvariga måste också undersöka om samma mål kan nås med en mindre integritetskänslig metod.

Bedömningen ska bland annat ta hänsyn till barnens ålder, tävlingsnivå, klädsel, förekomsten av skyddade personuppgifter, vilka som kan se materialet och om inspelningen ligger kvar i efterhand. Faktorer som kan minska integritetsintrånget är exempelvis omfattande skyddsutrustning, avsaknad av närbilder och möjligheten att pausa en sändning vid skador eller bråk.

Fredrika Evans säger att en simhoppstävling exempelvis kan innebära ett större integritetsintrång än en ishockeycup. Hon betonar också att barnens ålder påverkar bedömningen och att varje verksamhet måste analyseras utifrån sina egna förutsättningar.

I två exempel från Integritetsskyddsmyndigheten bedöms en lokal innebandymatch för 13-åringar, där materialet publiceras utan begränsad åtkomst, inte kunna stödjas på en intresseavvägning. Däremot bedöms streaming av en final i en nationell fotbollscup för 16-åringar kunna godtas när bland annat en fördröjning används för att göra det möjligt att ta bort oönskade sekvenser.

Myndigheten anger ingen exakt åldersgräns, men framhåller att barns integritetsintressen väger tyngre ju yngre de är. Skyddet för yngre tonåringar och barn kommer därför ofta att väga tyngre än intresset av att streama. Sändningar av idrott för barn under 13 år bedöms generellt som olämpliga, medan ungdomstävlingar kan sändas om tillräckliga tekniska skyddsåtgärder har införts och det inte finns andra omständigheter som gör att barnens integritet väger tyngre.

I december 2025 saknade både Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet en generell åldersgräns för sina sändningar. Fredrika Evans säger att streaming för barn under 13 år inte automatiskt förbjuds, men att barnets intresse ofta kommer att väga tyngre och att det därför krävs ett starkare skäl för att sända yngre barn.

Hur stor publik en sändning når kan också påverka bedömningen. Fredrika Evans framhåller att situationen är annorlunda när tillgången begränsas till en mindre krets. En stor del av materialet hos Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet kan i dag nås av samtliga abonnenter. Det exakta antalet är inte offentligt, men fotbollens plattform har över en halv miljon aktiva användare per månad och Svenska Ishockeyförbundet uppgav 2,5 miljoner unika tittare under verksamhetsåret 2024/25.

Material som kan ses i efterhand ska enligt Integritetsskyddsmyndigheten raderas om ett samtycke återkallas. Om publiceringen grundas på berättigat intresse ska den tas bort när den inte längre är nödvändig för sitt syfte. Ett större allmänintresse kan enligt myndigheten motivera längre lagring än om materialet främst ska göra det möjligt för familj och vänner att följa evenemanget.

Vid granskningen i december 2025 hade varken Svenska Fotbollförbundet eller Svenska Ishockeyförbundet någon tidsgräns för hur länge sändningarna låg kvar. Ishockeyförbundet beskrev dessutom sina sändningar som helautomatiska, med datorstyrda kameror installerade i hallarna.

Integritetsskyddsmyndigheten anger att kameror som inte styrs från platsen där evenemanget sker kan omfattas av reglerna om kamerabevakning. Då kan materialet även omfattas av tystnadsplikt och får inte obehörigen föras vidare. Fredrika Evans beskriver frågan som juridiskt komplicerad och säger att det kan krävas en prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen.

Det finns omkring 300 fjärrstyrda kameror i hockeyhallar, varav många är kommunala. Fredrika Evans kan inte ge ett generellt besked om när sådant material får lämnas ut, men säger att det inte råder något absolut förbud och att möjliga sekretessbrytande bestämmelser måste undersökas.

Hon beskriver regelverket kring streaming som komplicerat och rekommenderar ideella ledare att sätta sig in i vägledningen och de regler som gäller innan de börjar filma. Eftersom barnens integritet berörs krävs enligt henne ordentliga avvägningar i varje enskilt fall.

Information om den nya vägledningen uppges skickas ut inom idrottsrörelsen under tisdagen. Fredrika Evans vill inte förutse exakt vilka konsekvenser den får, men säger att vägledningen ger verksamheterna bättre möjligheter att bedöma vad som är tillåtet. Hon framhåller också att en felaktig bedömning i slutänden kan leda till sanktionsavgifter om Integritetsskyddsmyndigheten granskar verksamheten.

Ett undantag gäller streaming som huvudsakligen sker för journalistiska ändamål. Integritetsskyddsmyndigheten anger att begreppet ska tolkas brett men att omständigheter som talar för journalistiskt syfte bland annat är ett stort allmänintresse och redaktionell bearbetning genom exempelvis kommentatorer, grafik eller analyser.

På Svenska Ishockeyförbundets plattform förekommer samtidigt barnmatcher utan kommentatorer, grafik eller analyser och med ett begränsat allmänintresse. Myndigheten framhåller att det journalistiska undantaget endast gäller när det journalistiska ändamålet är det huvudsakliga. Om syftet i första hand är att låta familj och vänner följa barnens idrott räcker inte enstaka journalistiska inslag för att undantaget ska kunna användas.

Flera specialidrottsförbund har samtidigt valt olika vägar inför 2026. Svenska Friidrottsförbundet har beslutat att tävlingar för deltagare under 13 år inte ska streamas på Friidrottskanalen. För aktiva mellan 13 och 18 år får sändningar endast genomföras när de efter särskilda överväganden bedöms vara motiverade.

Svenska Handbollförbundet har inte infört någon generell åldersgräns. I stället används en modell där lag med yngre spelare ska kunna välja bort streaming och där publicering ska ske på kontrollerade plattformar med begränsad åtkomst.

Svenska Fotbollförbundet anger i sina regler för medierättigheter 2026 att en förening som sänder barn- och ungdomsmatcher på någon annan plattform än Min Fotboll själv ansvarar för att följa reglerna om integritet och dataskydd. Föreningen behöver dessutom ett skriftligt godkännande från det berörda distriktsförbundet.

Svenska Ishockeyförbundet har i tävlingsbestämmelserna för säsongen 2026/27 fastslagit att en förening måste ha skriftligt tillstånd från förbundet innan den tecknar avtal med en tredje part om sändning av rörliga bilder och ljud från ett eget matcharrangemang.

Svenska Ridsportförbundets förbundsstyrelse har efter en genomgång av Riksidrottsförbundets rekommendationer konstaterat att ridsporten behöver ta fram egna riktlinjer för streaming och fortsätta behandla frågan inom organisationen.

Dataskydd för barn och unga är dessutom ett av Integritetsskyddsmyndighetens tre prioriterade områden för vägledning och tillsyn under 2026. Myndigheten motiverar prioriteringen med att barns personuppgifter bedöms vara särskilt skyddsvärda.