Nya regler kan införa idrottskön

Svenska Fotbollförbundet arbetar med nya riktlinjer för transpersoners deltagande i svensk fotboll. Ett förslag från förbundets medicinska kommitté och vetenskapliga grupp innehåller bland annat det nya begreppet idrottskön och gäller behörighet i förbunds- och distriktstävlingar för damer och flickor.

I förslaget har hänsyn till könsidentitet och inkludering vägts mot sportslig rättvisa och säkerhet. Svenska Fotbollförbundet anger att de sistnämnda principerna ska väga tyngst när behörigheten till dam- och flicktävlingar bedöms.

Begreppet idrottskön kvinna avser enligt riktlinjerna en spelare som inte har genomgått manlig könsutveckling eller pubertet, oavsett juridiskt kön och könsidentitet. Definitionen ska enbart användas för att avgöra vilken tävlingskategori en spelare får delta i och innebär enligt förslaget ingen värdering av juridiskt kön eller könsidentitet.

Från och med det kalenderår en spelare fyller 13 år ska idrottskön kvinna krävas för deltagande i förbunds- och distriktstävlingar för damer och flickor. Barnfotboll till och med 12 års ålder omfattas inte. Spelare som har genomgått manlig könsutveckling ska enligt förslaget inte vara behöriga, oavsett hormonbehandling eller testosteronnivå.

Undantag kan göras för personer med XY-tillstånd som inte har genomgått någon form av manlig pubertet. Som exempel nämns komplett androgenokänslighet, andra sällsynta diagnoser utan androgen effekt och personer vars pubertetsutveckling blockerats tidigt med hormonbehandling. Sådana fall ska bedömas individuellt med stöd av Svenska Fotbollförbundets medicinska kommitté.

En spelare som inte uppfyller villkoren för dam- eller flicktävlingar ska enligt förslaget kunna delta i herr-, pojk- samt andra öppna eller mixade kategorier. Förbundet och distrikten ska också kunna kräva dokumentation om det på saklig grund finns anledning att ifrågasätta behörigheten. Tävlingsnämnden får då begära att spelaren styrker att kriterierna för idrottskön kvinna är uppfyllda.

Hanteringen ska omfattas av sekretess. Svenska Fotbollförbundet anger dessutom att uppgifter som lämnas i ond tro för att misstänkliggöra en spelare kan leda till disciplinära åtgärder.

Mats Börjesson, ordförande för Svenska Fotbollförbundets medicinska kommitté, har tidigare beskrivit arbetet bakom förslaget. Han uppgav att gruppen diskuterat vilka principer som ska gälla, gått igenom forskning om bland annat testosteronets betydelse för muskelutveckling under manlig pubertet och analyserat skillnader i idrottsprestation. Han sade också att en omvärldsanalys genomförts och att utvecklingen sedan ett tidigare förslag påverkat arbetet.

Göteborgs universitet beskriver Mats Börjesson som professor i idrottsfysiologi och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Universitetet uppger även att han har arbetat som läkare för det svenska damlandslaget.

Svenska Fotbollförbundet uppgav redan under beredningen inför Representantskapet 2025 att flera avdelningar på förbundskansliet arbetade med frågan tillsammans med Medicinska kommittén och en extern forskargrupp. Ett första utkast till riktlinjer hade då redan tagits fram.

I den fortsatta beredningen under 2025 framhöll Svenska Fotbollförbundet också behovet av förankring med andra specialidrottsförbund för att eftersträva en enhetlig och rättvis hantering. Förbundet uppgav samtidigt att särskilda informationsforum för beslutsfattarna kunde behövas inför ett beslut.

Riksidrottsförbundet har tagit fram nationellt vägledande riktlinjer om inkludering av personer med transerfarenhet och intersexvariationer. De ska fungera som stöd för specialidrottsförbund och föreningar i frågor som bland annat gäller träning och tävling. Riksidrottsförbundet framhåller samtidigt att könsindelning inte är fastslagen i idrottsrörelsens övergripande regelverk, utan kan regleras genom varje specialidrottsförbunds tävlingsbestämmelser.

Internationellt anger FIFA:s regler för könsverifiering att rutinmässiga obligatoriska könstester inte ska användas i FIFA-tävlingar. En verifieringsprocess ska i stället hanteras individuellt när det finns en underbyggd tveksamhet och med respekt för spelarens integritet och värdighet.

UEFA:s regler för Women’s Champions League 2026/27 kräver samtidigt att en spelare är korrekt registrerad hos sitt nationella förbund enligt det förbundets regler och FIFA:s bestämmelser. Nationella behörighetsregler blir därmed relevanta även vid registreringen av spelare som senare deltar i UEFA:s klubbtävlingar.

Förslaget ska behandlas vid Svenska Fotbollförbundets Representantskapsmöte den 27 november 2026. Förbundet har bekräftat att mötet hålls på Scandic Klara i Stockholm och att handlingarna ska skickas till de röstberättigade i slutet av oktober.