Nya misstankar om människohandel bland bärplockare

Flera misstänkta fall av människohandel och människoexploatering med koppling till utländska bärplockare har uppmärksammats i norra Sverige under de senaste veckorna. Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver situationen som förfärlig. I slutet av juli kallades polis och räddningstjänst till en adress i Västerbotten efter larm om en misstänkt brand. På plats uppstod i stället misstankar om människohandel eller människoexploatering. Under samma vecka kontaktade Ragunda kommun Polismyndigheten efter liknande misstankar. Totalt avvisades 24 thailändska bärplockare från Sverige eftersom de saknade tillstånd att arbeta i landet.

Migrationsverket meddelade den 10 juli 2026 att omkring 1 500 ansökningar från thailändska medborgare om säsongsarbete inom bärplockning hade avgjorts. Cirka 950 ansökningar hade beviljats och omkring 600 hade fått avslag. Sedan den 1 juni 2026 kan arbete som skogsbärplockare inte längre ligga till grund för ett vanligt arbetstillstånd. Bärplockare som är anställda av en arbetsgivare etablerad i Sverige kan fortfarande ansöka om tillstånd för säsongsarbete. Arbetsmiljöverket har efter myndighetsgemensamma kontroller i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland uppgett att flera personer identifierats som potentiellt utsatta för människohandel eller människoexploatering. Kontrollerna berörde bland annat arbetstider och friplockare och omfattade omkring 70 utlänningskontroller.

Liknande fall har tidigare lett till domstolsprocesser. Åklagarmyndigheten har uppgett att 155 thailändska bärplockare rekryterades till Sverige i ett mål med koppling till Åsele. Lycksele tingsrätt dömde den 11 juli 2024 en man och en kvinna för nio fall av grov människoexploatering. Brottsoffermyndigheten meddelade i oktober 2025 att 29 thailändska bärplockare från Åseleärendet hade fått 80 000 kronor vardera i brottsskadeersättning, sammanlagt drygt 2,3 miljoner kronor. Länsstyrelsen Västerbotten uppger samtidigt att kommuner och myndigheter varje år möter personer som beskriver att de utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden med koppling till bärindustrin. Länsstyrelsen har därför särskilt stödmaterial för att identifiera misstänkta offer för människohandel och människoexploatering inom bärplockningen.

Regeringen föreslog den 24 juni 2026 att brottet olaga tjänsteutnyttjande ska införas. Förslaget innebär att det ska bli straffbart att använda en tjänst som utförs till följd av människohandel eller människoexploatering. Maximistraffet föreslås bli fyra års fängelse och lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Gunnar Strömmer har också redogjort för vilka åtgärder han vill se mot utnyttjandet av bärplockare.

Under årets säsong uppgav Nordlivs Produktion att 140 thailändska bärplockare arbetade i Herrskog i Kramfors kommun. Företaget använde ett system där ansiktsskanning registrerade arbetstider. Integritetsskyddsmyndigheten har framhållit att reglerna för användning av ansiktsigenkänning på anställda är mycket strikta.