Nya EU-kritiska ledare tar plats i Bryssel

Viktor Orbán deltar inte längre i EU:s toppmöten, men det innebär inte att motsättningarna mellan medlemsländernas ledare har försvunnit. Efter att ha varit Ungerns premiärminister i 16 år förlorade Orbán parlamentsvalet i april 2026 mot Péter Magyar, enligt Reuters. Kort därefter godkände det ungerska parlamentet den 15 juni en grundlagsändring som begränsar premiärministrars tid på posten till åtta år.

En av de ledare som nu väntas väcka debatt i EU-kretsen är Sloveniens premiärminister Janez Janša. Han godkändes av Sloveniens parlament den 22 maj med röstsiffrorna 51–36 och inledde därmed sin fjärde period som regeringschef, enligt Reuters. Janša har tidigare suttit som premiärminister i tre omgångar och dömts till fängelse för korruption kopplad till ett finländskt vapenköp. Från att ha varit aktiv inom kommunistpartiet som ung har han successivt rört sig längre åt höger politiskt. Han har återkommande hamnat i konflikt med journalistkåren och uppmärksammades när han gratulerade Donald Trump till segern i det amerikanska presidentvalet 2020, trots att Joe Biden senare stod som vinnare.

På EU-möten väntas Janša bland annat föra fram ett tydligt stöd för Israel. Den slovenska regeringen har hävt tidigare inreseförbud för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och två israeliska ministrar. Regeringen har också avskaffat restriktioner mot import från israeliska bosättningar samt avslutat ett vapenembargo kopplat till Israel. Trots att regeringen stöds av ett ryssvänligt ytterhögerparti bedöms Sloveniens starka stöd till Ukraina ligga fast.

Mer osäker är utvecklingen i Bulgarien. Landets nytillträdde premiärminister Rumen Radev har stoppat militärt stöd till Ukraina. Vid ett regeringsmöte bekräftade Radev att Sofia avbryter stödet till Kiev, samtidigt som försvarsminister Dimitar Stoyanov uppgav att inga fler vapen ska överföras från de bulgariska väpnade styrkorna till Ukraina. Radev har också argumenterat för samtal med Moskva och framhållit de historiska och religiösa banden mellan Bulgarien och Ryssland. Enligt uppgifter till bland andra TT motsätter sig Bulgarien nu även EU-sanktioner mot den rysk-ortodoxa kyrkans ledare patriarken Kirill. Trots detta har den tidigare stridspiloten under sin tid som president haft en relativt god relation till Bryssel.

I gruppen av mer EU-skeptiska ledare från det tidigare Östeuropa återfinns även Slovakiens premiärminister Robert Fico och Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš. Båda har genom åren varit mindre konfrontatoriska än Orbán. Robert Fico meddelade den 17 juni 2026, enligt Reuters, att hans regering skulle ställas inför en förtroendeomröstning efter ett beslut i Slovakiens författningsdomstol. För flera av EU:s nyare medlemsländer väger fortfarande det ekonomiska stödet från väst tungt i relation till politiska motsättningar.

Samtidigt har den politiska tyngdpunkten inom unionen förskjutits i takt med att fler högerregeringar och regeringar med stöd från ytterhögern tillträtt. Om utvecklingen fortsätter kan Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, som är en av endast tre socialdemokratiska regeringschefer inom EU, komma att framstå som en av de mest avvikande rösterna på framtida toppmöten.

Bland de ledare som deltagit längst tid på EU:s toppmöten återfinns Kroatiens premiärminister Andrej Plenković, som tillträdde i oktober 2016, följd av Frankrikes president Emmanuel Macron från maj 2017 och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez från juni 2018. Därefter kommer Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, båda tillträdda 2019. Sveriges statsminister Ulf Kristersson ligger på åttonde plats efter sitt tillträde i oktober 2022. Färskast bland deltagarna är Janez Janša, som återtog premiärministerposten den 4 juni i år.

Den äldste regeringschefen i kretsen är Tjeckiens 71-årige premiärminister Andrej Babiš. Yngst är Nederländernas premiärminister Rob Jetten, som är 39 år gammal. Enligt den nederländska regeringen är Jetten även minister för allmänna frågor och företräder partiet D66. När hans minoritetsregering tillträdde i februari 2026 blev han enligt AP den yngsta premiärministern i Nederländernas historia.