Nya regler sätter press på tonårsutvisade

Flera unga som riskerar utvisning trots många år i Sverige påverkas av regeringens nya regler för den så kallade tonårsventilen. Samtidigt som vissa får en möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd på nya grunder varnar Migrationsverket för att utformningen kan skapa problem och leda till att vissa grupper hamnar utanför regelverket.

21-åriga Diya från Örebro är en av dem som inte omfattas av den nya ventilen eftersom hon redan har fyllt 21 år. Regeringen har uppgett att personer som är under 21 år och tidigare haft uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning ska kunna få nytt uppehållstillstånd efter att de fyllt 18 år. Justitiedepartementet meddelade den 1 juni 2026 att bestämmelsen ska bli permanent i utlänningslagen och att personer som fått lagakraftvunna utvisningsbeslut från den 1 januari 2025 och fortfarande befinner sig i Sverige ska kunna ansöka om uppehållstillstånd genom ventilen eller på andra grunder, exempelvis arbete eller studier.

För Diya återstår möjligheten att söka uppehållstillstånd för studier. Hon uppger att det alternativet blivit svårt att genomföra eftersom utbildningen medför höga kostnader. För sjuksköterskeprogrammet handlar det om studieavgifter på omkring 120 000 kronor per läsår, samtidigt som sökande måste visa att de har omkring 130 000 kronor per år för sin försörjning. Diya säger att hennes möjligheter ytterligare försämrats efter att nya regler infördes den 11 juni. Enligt Migrationsverket får personer som beviljats uppehållstillstånd för högre studier från och med det datumet arbeta högst 15 timmar i veckan under terminerna, även om arbete är tillåtet utan begränsning under sommarmånaderna juni, juli och augusti.

Diya kom till Sverige för åtta år sedan. Hon har arbetat med barn i utsatta områden i Örebro och hade tidigare som mål att läsa juridik. På grund av utbildningens längd riktade hon i stället in sig på sjuksköterskeutbildningen. Hon uppger att möjligheten att finansiera studierna genom heltidsarbete nu har försvårats och att hon blev överraskad av de nya reglerna.

Medan övriga familjemedlemmar får stanna i Sverige riskerar Diya och hennes 20-åriga syster Kani att utvisas till Irak. Kani fyller 21 år inom ett år och riskerar enligt familjen att hamna utanför regelverket om hennes ärende inte hinner avgöras innan dess. Även remissinstanser, däribland Kammarrätten, har framfört farhågor om att handläggningstider kan påverka vilka som omfattas av ventilen.

Migrationsverket uppger att myndigheten arbetar så snabbt som möjligt men att arbetsbelastningen är hög på grund av flera lagändringar. Presschefen Jesper Tengroth säger att besluten måste fattas på korrekt grund och att myndigheten inte kan skynda igenom handläggningen. Den 10 mars 2026 meddelade Migrationsverket dessutom att myndigheten tills vidare inte skulle fatta avslagsbeslut i vissa förlängningsärenden som rör unga vuxna. Generaldirektören Maria Mindhammar uppgav då att beslutet fattades i väntan på ny lagstiftning efter besked om att en ventilbestämmelse skulle tas fram. Pausen omfattade personer under 21 år som haft tidsbegränsade uppehållstillstånd som barn genom anknytning till sina föräldrar, men inte personer som redan hade fått utvisningsbeslut.

Migrationsverket varnar samtidigt för att den föreslagna ventilen kan få oavsiktliga effekter. I myndighetens remissvar anges att personer som tidigare fått avslag på grund av bristande vandel i vissa fall kan få möjlighet att lämna in nya ansökningar om uppehållstillstånd inifrån Sverige trots att utvisningsbeslut redan vunnit laga kraft. Myndigheten anser också att vissa tidsgränser i lagförslaget är allmänt formulerade och kan omfatta personer som inte längre har rätt till tillstånd på grund av anknytning.

Flera unga omfattas inte heller av ventilen eftersom deras beslut fattats före eller efter de datum som regeringen angett. En av dem är 26-årige Shahrdad, som ska utvisas till Iran efter tolv år i Sverige. Han fick sitt avslag före 2025 och omfattas därför inte av de nya reglerna. Han säger att lagstiftningen hade kunnat utformas så att fler personer som vuxit upp i Sverige omfattades.

Enligt Justitiedepartementet ska även personer som redan lämnat Sverige kunna ansöka enligt den nya bestämmelsen. Dessutom ska personer som haft uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning någon gång under de tre föregående åren kunna ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige fram till den 1 januari 2028. Regeringen har samtidigt meddelat att lagändringarna om skärpta villkor för anhöriginvandring föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026.

Jesper Tengroth säger att det vanligaste för personer mellan 18 och 21 år som får uppehållstillstånd genom anknytning sannolikt blir tillfälliga tillstånd på ytterligare två år. Därefter behöver de ansöka på andra grunder, exempelvis arbete eller studier. Han uppger också att Migrationsverket ännu inte har någon samlad analys av hur de många samtidiga lagändringarna kommer att påverka gruppen tonårsutvisade.

Migrationsverket har tidigare uppgett att bakgrunden till många av utvisningsärendena är övergången från permanenta till tidsbegränsade uppehållstillstånd år 2021. Myndigheten har även pekat på att bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter togs bort 2023 och ersattes av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt Jesper Tengroth är det svårt att avgöra hur många som skulle ha påverkats av den tidigare bestämmelsen eftersom någon sådan statistik inte förs.