Nya AI-krav börjar gälla i hela EU

Nya delar av EU:s AI-förordning börjar gälla den 2 augusti 2026. Reglerna ska bland annat göra det tydligare när människor kommunicerar med ett AI-system och när innehåll har skapats eller manipulerats med artificiell intelligens.

EU-kommissionens AI Act Service Desk anger att leverantörer av AI-system som kommunicerar direkt med människor måste upplysa användarna om detta, såvida det inte redan är uppenbart. AI-genererat och manipulerat material ska dessutom kunna identifieras som artificiellt framställt.

AI-förordningen införs stegvis och samtliga skyldigheter börjar därför inte gälla samtidigt. EU-kommissionen uppger att modeller för allmänna ändamål som lanserades på EU-marknaden före den 2 augusti 2025 ska uppfylla de aktuella kraven senast den 2 augusti 2027. Även vissa regler för AI-system som klassas som högrisk börjar tillämpas först under 2027.

Myndigheten för digital förvaltning uppger att förordningen gäller både privata och offentliga aktörer som utvecklar, tillhandahåller eller använder AI-system. Reglerna riktas därmed inte enbart mot stora internationella teknikföretag.

Överträdelser av transparenskraven i artikel 50 kan enligt EU-kommissionens AI Act Service Desk leda till administrativa sanktionsavgifter på högst 15 miljoner euro eller tre procent av företagets globala årsomsättning, beroende på vilket belopp som är högst. För små och medelstora företag ska det lägre beloppet användas.

Överträdelser kan bland annat bestå i att AI-genererat innehåll inte märks korrekt. Förordningen innehåller också förbud mot vissa användningsområden, däribland okontrollerad insamling av bilder från internet eller övervakningskameror för att bygga databaser för ansiktsigenkänning.

EU delar in användningen av AI i fyra risknivåer. System som bedöms innebära en oacceptabel risk för människors säkerhet, försörjning eller rättigheter förbjuds. Ett exempel är AI-baserad social poängsättning.

Högriskkategorin omfattar bland annat AI inom kritisk infrastruktur, utbildning, rekrytering, brottsbekämpning samt migration, asyl och gränskontroll. Sådana system måste uppfylla strikta krav innan de får lanseras. Chattbotar räknas normalt till kategorin begränsad risk, där användaren ska informeras om att kommunikationen sker med en maskin. AI i exempelvis datorspel och skräppostfilter betraktas som minimal risk och får användas friare.

Integritetsskyddsmyndigheten uppger att dataskyddsförordningen GDPR fortsätter att gälla parallellt när personuppgifter behandlas vid utveckling, träning eller användning av AI-system.

Regeringen gav i juni 2026 Post- och telestyrelsen, Integritetsskyddsmyndigheten, Finansinspektionen, Läkemedelsverket och Swedac i uppdrag att fungera som svenska nationella behöriga myndigheter enligt AI-förordningen.

Flera teknikföretag har samtidigt tagit olika ställning till EU:s frivilliga uppförandekoder. Meta meddelade den 28 juli 2026 att bolaget ska underteckna koden om transparens för AI-genererat innehåll. Bolaget hade tidigare avstått från den separata koden för AI-modeller för allmänna ändamål.

OpenAI uppgav i juli 2026 att bolaget anslutit sig till både uppförandekoden för modeller för allmänna ändamål och transparenskoden för AI-genererat innehåll. Elon Musks AI-bolag xAI meddelade att det skulle skriva under kapitlet om säkerhet och säkerhetsskydd, men inte delarna om transparens och upphovsrätt. Beskedet gällde xAI och inte den sociala medieplattformen X.

EU:s reglering har mött kritik från aktörer som anser att omfattande krav kan bromsa den tekniska utvecklingen. Förespråkare för en striktare hållning har samtidigt hänvisat till riskerna med AI-system som kan agera självständigt. AI-förordningen ingår även i EU:s så kallade omnibusarbete, där regler ses över för att minska administrationen och förenkla tillämpningen.