AI-genererad illustration
Ny strategi ska stärka Sveriges psykologiska försvar
Regeringen har beslutat om en nationell strategi för Sveriges psykologiska försvar. Strategin ska stärka samhällets motståndskraft mot påverkanskampanjer, cyberattacker och annan vilseledande informationsverksamhet.
Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin uppgav efter ett extra regeringssammanträde att åtgärder behövs för att stärka försvarsviljan. En central del av strategin är att utveckla användningen av AI-baserade verktyg, bland annat för att kartlägga nätverk av aktörer.
Regeringskansliet meddelade den 9 januari 2026 att strategin skulle ange riktningen för hela samhällets arbete och bidra till att motverka bland annat rysk informationspåverkan. Myndigheten för psykologiskt försvar uppgav i sin öppna årssammanfattning att främmande statliga aktörer under 2025 bedrev återkommande och långsiktiga påverkansaktiviteter mot Sverige. Icke-statliga aktörer använde samtidigt svenska händelser och nyheter för egna syften.
Enligt den instruktion som riksdagen har fastställt ska Myndigheten för psykologiskt försvar leda samordningen och utvecklingen av berörda aktörers verksamhet. Myndigheten ska även bidra till att stärka befolkningens motståndskraft.
Inför höstens svenska val meddelade Myndigheten för psykologiskt försvar den 6 maj 2026 att kommuner och regioner får särskilt kommunikationsstöd mot otillbörlig valpåverkan. Valmyndigheten uppgav att myndighetens Förmågeportal används inom valadministrationen för att utveckla organisationernas förmåga inom psykologiskt försvar.
Totalförsvarets forskningsinstitut uppgav 2025 att en stor majoritet av svenskarna stödjer att myndigheter bemöter eller korrigerar desinformation och annan vilseledande information. Myndigheten för civilt försvar har samtidigt framhållit att ny AI-teknik har gjort det enklare att skapa falskt innehåll och rekommenderar allmänheten att kontrollera information innan den delas.
Regeringskansliet gav i juli 2026 Nationellt cybersäkerhetscenter vid Försvarets radioanstalt i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter stärka Sveriges cybersäkerhetsarbete med anledning av utvecklingen av nya AI-modeller. Uppdraget ska redovisas muntligt senast den 13 november 2026.
Analys
Förklaring:
Texten är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan värderande eller laddade ord från journalisten själv. Artikeln återger fakta och uttalanden från olika myndigheter och regeringen utan att göra egna slutsatser eller spekulationer. Det finns inga exempel på överdrifter, förstärkningar eller förminskningar i journalistens egna formuleringar. Eventuella hårda uttryck eller bedömningar är tydligt tillskrivna källor, vilket inte sänker oberoendet. Den redovisade informationen är faktabaserad och återges utan känslomässigt eller styrande språk från journalisten.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en mittenorienterad syn genom att lyfta fram statens och myndigheternas roll i att hantera samhällsutmaningar som informationssäkerhet och desinformation, utan explicit ideologisk värdering. Detta pekar på en teknokratisk och institutionell lösning som fokuserar på samarbete och pragmatism. Vänsterinslag finns i framhävandet av statens roll och skydd mot yttre påverkansaktörer, men högerdimensionen är begränsad då individens ansvar eller marknadslösningar inte framhävs. Avsaknaden av kritiska röster eller alternativa perspektiv som skulle kunna stödja en mer ideologisk position förstärker bilden av en mittstyrd, pragmatisk framställning.
Rubrik och framing:
Regeringen och myndigheter framställs som ansvariga för att skydda samhället mot yttre hot som påverkanskampanjer och desinformation. Strategin ses som en lösning för att stärka det nationella försvaret och samhällets motståndskraft.
Språk och ton:
Neutral och saklig ton utan tydliga värdeomdömen som gynnar vissa aktörer, men fokuserar på statliga institutioners roll och behov av statlig styrning i säkerhetsfrågor.
Källbalans:
Artikeln ger utrymme främst åt myndigheter och regeringsrepresentanter. Det saknas tydliga röster från civilsamhälle, opposition eller andra aktörer som skulle kunna ge en annan bild av strategins påverkan eller konsekvenser.
Utelämnanden och kontext:
Ingen diskussion om risker med ökad statlig kontroll, integritetsfrågor eller kritik från exempelvis privacy-organisationer. Andra perspektiv som marknadens roll eller individens ansvar nämns inte, vilket skulle kunna ge artikeln annan politisk tyngd.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Man dog efter attack – en person anhållen
En person har anhållits misstänkt för mord efter att en man avlidit efter en attack...
Jonas Falk väntar dom i stort kokainmål
Stockholms tingsrätt meddelar på tisdagen dom mot Jonas Falk, 53, som står åtalad för flera...
Liberalerna vill begränsa föräldrars veto i skolan
Liberalerna vill ge rektorer rätt att besluta om stödinsatser utan vårdnadshavarnas godkännande. Förslaget presenterades den...
Förare misstänks efter krasch med livshotande skador
En man i 25-årsåldern vårdas med livshotande skador efter att två bilar kolliderade på väg...
