Liberalerna vill begränsa föräldrars veto i skolan

AI-genererad illustration

Nyheter

Liberalerna vill begränsa föräldrars veto i skolan

Av Sofia NilssonPublicerad: 28 juli 10:423 min

Liberalerna vill ge rektorer rätt att besluta om stödinsatser utan vårdnadshavarnas godkännande. Förslaget presenterades den 27 juli 2026 och ingår i rapporten Slutstökat, som innehåller åtta vallöften om studiero och klassrumsdisciplin.

En rektor ska enligt partiets förslag kunna besluta om obligatorisk extra studietid eller lovskola även om föräldrarna motsätter sig insatsen. Socialtjänsten ska kunna kopplas in om eleven uteblir eller om vårdnadshavarna motarbetar åtgärderna. I dag kan föräldrar bland annat säga nej till samarbete om barnets uppförande, diagnosutredningar och extra studietid.

Skolpaketet omfattar även förslag om en statlig skola, högst 20 elever i lågstadieklasser, särskilda hjälpklasser för elever med utåtagerande beteende och trygghetsteam på samtliga skolor. Liberalerna vill dessutom pröva särskilda ordningsskolor i områden med omfattande problem med studieron.

Partiet föreslår också att studiebidraget ska kunna dras in för gymnasieelever som återkommande hotar eller kränker andra. Enligt tidningen Vi Lärare innehåller Liberalernas valmanifest 99 politiska förslag, varav en majoritet rör förskola, skola och vidareutbildning.

Bland förslagen finns även 100 timmars obligatorisk högläsning per år i förskolan, språkscreening genom barnavårdscentralerna och utbildning för förskolepersonal i att upptäcka barn som far illa. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson presenterade i april 2026 hjälpklasser som en prioriterad fråga efter valet. Eleverna ska där undervisas av speciallärare i mindre grupper.

Flera förändringar av skolans ordnings- och stödregler har redan börjat gälla från juli 2026. Skolverket uppger att lärare har fått större möjlighet att visa ut störande elever och att rektorer kan omplacera elever inom skolan i fler situationer.

De nya bestämmelserna ger också elever med konstaterade stödbehov rätt till stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Eleverna är samtidigt skyldiga att delta. En lärare eller mentor ska skriftligen anmäla behovet av en stödutredning till rektorn, som därefter ska utreda elevens behov skyndsamt.

Enligt Vi Lärare har den möjliga avstängningstiden för elever förlängts från en till två veckor. Antalet möjliga avstängningar har samtidigt höjts från två till tre per halvår. Reglerna omfattar även mobilförbud under hela dagen i skolan och fritidshemmet, med undantag när telefonen behövs i undervisningen eller som individuell anpassning.

Liberalerna presenterar samtidigt nya förslag inom jämställdhetspolitiken. Partiet vill höja ersättningen för vård av barn under de första fem dagarna från 80 till 90 procent. Liberalerna uppger att förändringen ska göra det lättare för föräldrar att dela på VAB-dagarna och minska risken för att mamman automatiskt stannar hemma när barnet är sjukt.

Försäkringskassan uppger att den nuvarande VAB-ersättningen är något lägre än 80 procent av den vanliga inkomsten och begränsas av ett inkomsttak på 7,5 prisbasbelopp. I Socialförsäkringen i siffror 2026 redovisar myndigheten att kvinnor tog ut 63 procent av dagarna med VAB-ersättning i den senast redovisade statistiken.

Liberalernas företrädare Nina Larsson, Carl-Otto Engberg och Cecilia Rönn har tidigare uppgett att endast 16 procent av föräldraparen delar lika på VAB-dagarna. De har även presenterat förslag om en jämställdhetsbonus för föräldrar som fördelar föräldraledigheten jämnare och om större möjligheter att överföra statlig pension och tjänstepension mellan makar.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Alla laddade eller värderande uttryck är korrekt återgivna från källor, såsom partiet Liberalerna, Skolverket, Försäkringskassan och tidningen Vi Lärare. Det finns inga tecken på förstärkningar, förminskningar eller emotionellt språk som kan styra läsarens känslor. Texten gör inga egna slutsatser eller spekulationer och håller en konsekvent neutral ton genom hela artikeln. Den enda anledning till att poängen inte blir 100 är att en del formuleringar har en något informativ ton, men detta påverkar inte den neutrala framställningen i någon meningsfull grad.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
10%
30%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar högerns politiska riktning genom att främja ordning, disciplin och ökad statlig kontroll i skolans vardag, men med fokus på individuellt ansvar och auktoritet snarare än utökade sociala skydd. Framing och källurval betonar marknadslösningar och individens ansvar i jämställdhetspolitiken snarare än strukturella jämlikhetsåtgärder. Avsaknaden av kritiska eller vänsterinriktade röster och kontext gör att artikeln tydligt lutar åt höger.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas handlar om ordning, disciplin och auktoritet i skolan där rektorer ges mer makt för att genomföra stödinsatser utan föräldrars godkännande. Problemet framställs som bristande studiero och föräldrars veto, medan lösningen är ökade befogenheter för skolledningen och hårdare sanktioner mot elever med problematiskt beteende. Inom jämställdhet betonas individuellt ansvar och ekonomiska incitament för familjer att dela på föräldraansvaret.

Språk och ton:
Artikeln använder ordval som lyfter fram ordning, kontroll och disciplin som positiva mål. Exempelvis ord som 'obligatorisk', 'sanktioner', 'trygghetsteam' och 'hårdare regler' förstärker en bild av behov av striktare styrning i skolan. Förslagen om VAB-ändringar betonas som ett praktiskt och ekonomiskt incitament för jämställdhet hemma, utan att framställa statliga insatser eller strukturella åtgärder i fokus.

Källbalans:
Huvudutrymmet ges åt representanter från Liberalerna och myndigheter som Skolverket och Försäkringskassan, som beskriver utbildningspolitiska förändringar och statistiska underlag. Det saknas tydliga röster från exempelvis fackförbund, elev- eller föräldraorganisationer med kritik eller alternativa perspektiv, vilket gör källurvalet ensidigt från reformvilliga och institutionella aktörer.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om möjliga negativa konsekvenser av att minska föräldrars inflytande, t.ex. risken för ökade konflikter eller bristande rättssäkerhet för elever. Det finns inga perspektiv från utsatta eller marginaliserade grupper som kan påverkas av hårdare disciplin. Ekonomiska eller sociala faktorer bakom skolproblem tas inte upp, vilket skulle kunna ge en mer vänsterinriktad kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.