Ny portal ska bredda tillgången på östrogenläkemedel

AI-genererad illustration

Nyheter

Ny portal ska bredda tillgången på östrogenläkemedel

Av RedaktionenPublicerad: 3 sep 14:243 min

Läkemedelsverket lanserar under torsdagen en digital portal som ska ge vårdgivare bättre överblick över östrogenläkemedel som är godkända i andra länder men inte marknadsförs i Sverige. Läkare som förskriver hormonersättningsbehandling ska där kunna hitta preparat som kan tas in genom licens. Socialminister Jakob Forssmed säger att enskilda kvinnor inte själva ska behöva söka efter tillgängliga läkemedel på marknaden.

Licensförskrivningen har redan ökat kraftigt under den pågående bristsituationen. Fram till och med den 6 augusti 2026 hade Läkemedelsverket fått 883 licensansökningar för östrogenpreparat. Av dessa godkändes 859 och 24 avslogs. Under hela 2025 kom totalt 485 sådana ansökningar in. Eva Pettersson, tillförordnad enhetschef på Läkemedelsverket, har uppgett att ökningen främst gäller östrogenplåster och att antalet ansökningar steg särskilt mycket från maj, när tillgången på flera styrkor av Estradot var mycket låg. Dermestril, som bland annat har tagits in från Spanien och Italien, har enligt Läkemedelsverket varit det mest sålda licensläkemedlet med östrogen under bristen.

Ett licensläkemedel saknar godkännande för försäljning på den svenska marknaden men kan säljas av apotek efter en särskild ansökan som Läkemedelsverket godkänner. Preparaten som visas i den nya portalen är godkända i andra länder. Möjligheten att använda licensläkemedel har hittills utnyttjats olika mycket i olika delar av landet. Jakob Forssmed säger att portalen ska ge vårdgivare samma tillgång till information om vilka alternativ som finns och beskriver satsningen som ytterligare ett sätt att öka inflödet av läkemedel till svenska kvinnor.

Bristen har pågått under flera år samtidigt som användningen av hormonbehandling har ökat. Socialstyrelsen redovisade att andelen kvinnor över 45 år som hämtade ut systemiskt verkande östrogen steg från 5,1 procent 2021 till 8,4 procent 2025. Omkring 205 000 kvinnor över 45 år behandlas med östrogen. Socialstyrelsen har också visat stora socioekonomiska skillnader. Under 2025 hämtade 3,2 procent av kvinnorna i områden med stora socioekonomiska utmaningar ut hormonbehandling, jämfört med 12,1 procent i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Läkemedelsverket uppgav den 28 maj att efterfrågan på östrogenplåster, spray och gel är större än tillgången både i Sverige och internationellt. Tillverkarna hade enligt myndigheten inte hunnit öka produktionen och leveranserna i samma takt som efterfrågan. Eva Pettersson uppgav i maj att bristen väntades fortsätta under resten av 2026 och hänvisade både till den långvarigt höga efterfrågan och till produktionsproblem. Tillgången på östrogen i tablettform är däremot god enligt Läkemedelsverket, och tabletter kan vara ett alternativ när behandlingen bedöms vara medicinskt lämplig.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för kvinnosjukdomar och förlossning rekommenderade i juni att transdermalt östrogen i första hand prioriteras till patienter med bland annat tidigare venös tromboembolism, stark trombosrisk, känd trombofili, ökad kardiovaskulär risk eller lever- och gallsjukdom. Expertgruppen bedömde samtidigt att östrogen i tablettform kan övervägas under restsituationen för kvinnor som inte har förhöjd risk för bland annat venös tromboembolism, metabol sjukdom eller lever- och gallsjukdom.

Regeringen gav den 6 maj Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ett formellt uppdrag, S2026/00899, om att arbeta för bättre tillgång till transdermala östrogenläkemedel. Läkemedelsverket ska bland annat undersöka om en nationell aktör kan tillverka lagerberedningar av transdermalt östrogen, hur apoteksutbyte till likvärdiga preparat kan underlättas och om centrala funktioner inom EU kan användas, exempelvis för gemensamma inköp.

Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska också undersöka hur fler företag kan fås att inneha försäljningstillstånd och faktiskt marknadsföra transdermala östrogenläkemedel i Sverige samt hur parallellhandel kan främjas. Myndigheternas slutredovisningar ska lämnas senast den 30 oktober 2026.

Priset på Estradot höjdes den 1 juli 2026 för att företaget bakom läkemedlet inte skulle välja bort den svenska marknaden. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets beslut omfattade styrkorna 50, 75 och 100 mikrogram per 24 timmar. Hur användningen av licensläkemedel påverkar kostnaden för patienterna är ännu inte klarlagt.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i stort sett mycket saklig och neutral i språkbehandlingen. Den presenterar information och uppgifter utan egna värderingar, överdrifter, spekulationer eller slutsatser från journalisten. Uppgifter och hårda uttryck är tydligt tillskrivna källor som Läkemedelsverket, Socialminister Jakob Forssmed, Socialstyrelsen och andra relevanta aktörer. Journalisten använder neutrala formuleringar och undviker att förstärka eller förminska händelser med egna ordval. Språket är informativt och beskrivande utan att försöka styra känslor eller vinkla innehållet. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende skriven, dock kan en mindre poängavdrag ske eftersom vissa formuleringar kunde varit något mer precisa i angivelser av osäkerhet, men detta är marginellt och saknar tydliga exempel på egen spekulation eller värdering.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikelns fokus på stärkt statlig styrning, myndighetslösningar och satsning på bred vårdinkludering, samt framställningen av människor med medicinska behov som beroende av offentliga lösningar, gynnar främst en vänsterinriktad ideologisk position. Samtidigt finns viss pragmatisk och balanserad framställning (mitten) men nästan ingen tonvikt på marknadslösningar eller individuellt ansvar, varför höger gynnas minimalt.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är en bristsituation på östrogenläkemedel där en statlig lösning (en ny digital portal) presenteras som en metod för att öka tillgången och jämställa vårdgivares möjligheter att hitta läkemedel. Regering och myndigheter framstår som ansvariga och aktiva lösningsaktörer, medan problematiken gäller en marknadsbrist och ojämn tillgång.

Språk och ton:
Artikeln använder neutralt och faktamässigt språk utan tydliga förstärkningar, men tonvikten ligger på myndighetsinsatser och socialminister Forssmeds uttalanden, vilket indirekt ger en positiv bild av statliga åtgärder.

Källbalans:
Mest utrymme ges till statliga aktörer (Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) och regeringsföreträdare. Patientperspektiv eller alternativa aktörer (t.ex. privata företag eller kritiska röster) saknas tydligt, vilket gör att artikeln står nära en officiell myndighetssyn.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas en diskussion om marknadslösningar eller privata initiativ som skulle kunna lösa bristen. Inga kritiska perspektiv på myndigheternas eller politikernas insatser ges, och frågan om kostnadseffektivitet eller patientberoende av statligt reglerade licenssystem berörs ej.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.