Ny polisradar avslöjade 768 fortkörare på två månader

Under två månader har polisen registrerat 768 hastighetsöverträdelser med ett nytt radarsystem i norra Sverige. Utrustningen testas sedan mars i år och gör det möjligt att kontrollera hastigheten kontinuerligt från polisens fordon.

Resultatet gäller Polisregion Nord, som omfattar Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Enbart den radarutrustade polisbilen i Umeå har använts för att rapportera 200 fortkörare. I samband med kontrollerna har polisen även omhändertagit 29 körkort.

Trafikpolisen Johan Löfstedt uppger att den nya tekniken har förändrat arbetssättet vid hastighetskontroller. Tidigare har mätningar genomförts vid särskilda tillfällen, medan radarn kan användas under hela arbetspasset. Enligt Löfstedt ökar därmed risken för förare som överskrider hastighetsgränserna att bli upptäckta.

De 29 körkort som omhändertagits vid kontrollerna med bilen i Umeå gäller enligt Johan Löfstedt förare som överskridit hastighetsgränsen med mer än 31 kilometer i timmen.

Polismyndigheten presenterade den nya radarutrustningen den 11 mars 2026. Systemet utför 18 hastighetsmätningar varje sekund och kan samtidigt följa flera fordon. Förutom hastigheten registreras fordonens färdriktning och avstånd.

Radarn är monterad framtill på polisbilen och mäter trafiken i färdriktningen. Den har en räckvidd på ungefär 200 meter och kan registrera såväl mötande fordon som bilar som kör framför polisfordonet. Uppgifterna visas på en skärm inne i bilen med en utformning som påminner om ett datorspel.

Polisinspektör Glenn Franklin vid trafikpolisen i region Nord har förklarat att själva radarenheten sitter under den främre registreringsskylten. Utrustningen är därför inte särskilt framträdande för den som betraktar polisbilen utifrån.

I en intervju den 7 oktober berättade Glenn Franklin att Luleå, Stockholm och Uppsala fanns bland de första orterna där tekniken prövades. Efter positiva erfarenheter hade ytterligare radarutrustade polisfordon börjat användas på andra håll i landet.

Även i Västerbottens inland har tekniken testats. Johan Löfstedt berättade för Sveriges Radio den 1 oktober att radarutrustningen användes vid trafikkontroller i området under den aktuella veckan.

Polisen använder sedan tidigare två andra metoder för hastighetskontroller. Den ena bygger på att ett fordons genomsnittshastighet beräknas mellan två mätpunkter. Den andra använder laser för att mäta hastigheten vid en kontroll.

Daniel Pettersson, chef för trafikpolisen i region Nord, uppgav den 1 oktober att lasermätningar fortfarande utgjorde den största delen av polisens hastighetskontroller. Han beskrev den nya radartekniken som ett komplement till de befintliga metoderna, inte som en ersättning.

Enligt Johan Löfstedt är polisen nöjd med hur radarsystemet fungerar under försöksperioden. Avsikten är att tekniken på sikt ska införas i ordinarie verksamhet och finnas i samtliga av polisens utryckningsfordon.

Polismyndighetens Ursula Edström har beskrivit hur utrustningen kontrollerar sin egen funktion. Automatiska tester genomförs både när systemet startas och återkommande medan det används. Därutöver granskar ett oberoende kontrollinstitut mätningarnas tillförlitlighet för att minska risken för felaktiga böter.

Fordonsmonterade radarhastighetsmätare omfattas också av särskilda kontrollbestämmelser. Enligt Swedac regleras utrustningen genom Polismyndighetens föreskrift FAP 331-1, PMFS 2023:1. Bestämmelserna omfattar bland annat typkontroll och granskning av kvalitetsledningssystemet vid serietillverkning.

Påföljderna vid fortkörning varierar beroende på hur mycket föraren överskrider hastighetsgränsen och vilken hastighet som gäller på vägen.

På vägar där högsta tillåtna hastighet är 50 kilometer i timmen kostar en överträdelse med 1–10 kilometer i timmen 2 000 kronor. Vid 11–15 kilometer över gränsen är bötesbeloppet 2 400 kronor och vid 16–20 kilometer 2 800 kronor.

För den som kör 21–25 kilometer i timmen för fort på sådana vägar är böterna 3 200 kronor. Beloppet stiger till 3 600 kronor vid en överträdelse på 26–30 kilometer i timmen och till 4 000 kronor vid 31–35 kilometer. Om hastighetsgränsen överskrids med minst 36 kilometer i timmen lämnas ärendet till åklagare.

På vägar med en tillåten hastighet över 50 kilometer i timmen gäller en annan bötesskala. Den börjar på 1 500 kronor vid överträdelser med 1–10 kilometer i timmen. För 11–15 kilometer är beloppet 2 000 kronor och för 16–20 kilometer 2 400 kronor.

Därefter uppgår böterna till 2 800 kronor vid 21–25 kilometer över gränsen och 3 200 kronor vid 26–30 kilometer. Den som kör 31–35 kilometer för fort får betala 3 600 kronor, medan överträdelser på 36–50 kilometer i timmen ger 4 000 kronor i böter. Vid minst 51 kilometer över hastighetsgränsen går ärendet vidare till åklagare.

Vid särskilt allvarliga hastighetsöverträdelser i trafikfarliga miljöer ska det även prövas om gärningen utgör vårdslöshet i trafik.

Fortkörning och andra överträdelser av trafikreglerna kan dessutom medföra att körkortet återkallas. I vissa situationer har polisen möjlighet att omhänderta körkortet direkt vid kontrollen.

Transportstyrelsen anger att en hastighetsöverträdelse på 31–40 kilometer i timmen normalt medför två månaders spärrtid. På vägar med en hastighetsgräns på högst 30 kilometer i timmen gäller motsvarande normala spärrtid redan vid överträdelser på 21–30 kilometer i timmen.

Myndigheten gör dock en individuell bedömning av varje körkortsingripande. Tidigare återkallelser och förarens behov av körkort i arbetet är exempel på omständigheter som kan påverka spärrtidens längd.

Johan Löfstedt framhåller att polisens hastighetskontroller inte genomförs för att öka statens intäkter från böter. Enligt honom är målet att få fler trafikanter att hålla hastighetsgränserna.

Trafikverkets beräkningar visar att hastighetsöverträdelser beräknas bidra till omkring 50 dödsfall i vägtrafiken varje år. Myndigheten bedömer också att ungefär 15 människoliv årligen skulle kunna räddas om medelhastigheten på vägarna minskade med en kilometer i timmen.

Den 13 januari 2026 presenterade Transportstyrelsen preliminära uppgifter om dödsolyckorna under föregående år. Totalt omkom 208 personer i 196 vägtrafikolyckor under 2025.

Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam konstaterade att antalet omkomna var historiskt lågt. Det gällde trots att både personbilsresandet och den tunga trafiken hade ökat med nästan tre procent jämfört med året innan.