Ny metod ska mäta landsbygd mer detaljerat

Sigurd Melin från Hudiksvall har utvecklat ett nytt mått för att beskriva hur glest eller tätt människor bor på olika platser. Metoden kallas rurix, en förkortning av engelskans rurality index, och gav honom första pris på 30 000 kronor i företagsinkubatorn Movexums tävling Jag har en idé.

Rurix bygger på att befolkningen mäts inom ett bestämt avstånd från varje punkt på kartan. Sigurd Melin beskriver metoden som ett alternativ till beräkningar som utgår från invånare inom större geografiska områden, eftersom förhållandena kan variera kraftigt inom exempelvis en kommun. Han uppger att avsikten är att skapa ett mer rättssäkert underlag, medan beslut om hur måttet ska användas är en politisk fråga.

Idén väcktes enligt Sigurd Melin för omkring 20 år sedan. Tillsammans med geomatikern Peter Jäderkvist tog han fram ett fungerande verktyg, men projektet blev därefter liggande fram till våren 2026. Movexums tävling pågick mellan den 11 och 31 maj och bidragen bedömdes efter innovationshöjd, genomförbarhet och utvecklingspotential.

Vinnarna offentliggjordes den 7 juli och priset för RURIX delades formellt ut den 19 augusti vid Movexums communityfrukost på Norra Kungsgatan 1 i Gävle. Förstapriset uppgick till 30 000 kronor.

Flera svenska myndigheter använder i dag andra geografiska indelningar för statistik och landsbygdsfrågor. Statistiska centralbyråns DeSO-system reviderades 2025 och omfattar 6 160 områden. I de flesta av dem bor mellan 700 och 3 000 personer. Områdena delas in i tre geografiska kategorier: A för områden huvudsakligen utanför större befolkningskoncentrationer och tätorter, B för tätorter utanför kommunens centralort och C för områden huvudsakligen i centralorten.

Sveriges Kommuner och Regioner använder en indelning med nio kommungrupper samlade i tre huvudgrupper. Den version som började gälla 2023 var en revidering av 2017 års modell och medförde att 33 kommuner bytte kommungrupp. Klassificeringen bygger bland annat på tätortsstorlek, pendlingsmönster och närhet till större tätorter.

Tillväxtverket har samtidigt en kommuntypsindelning med sex kategorier, där tre betecknas som landsbygdskommuner. För en tätortsnära landsbygdskommun ska mer än hälften av invånarna bo i rurala områden samtidigt som en majoritet har mindre än 45 minuters bilresa till en tätort med minst 50 000 invånare. I glesa landsbygdskommuner är motsvarande restid längre än 45 minuter.

I kategorin mycket glesa landsbygdskommuner ska hela befolkningen bo i rurala områden och samtliga ha mer än 90 minuters bilresa till en tätort med minst 50 000 invånare. Tillväxtverket publicerade en uppdaterad kommuntypsindelning för 2026.

Den bakomliggande landsbygdsindelningen togs enligt Tillväxtanalys fram inom ett regeringsuppdrag och presenterades 2014 i rapporten Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik. Rapporten innehöll 14 förslag till förbättringar av den regionala och landsbygdsinriktade statistiken.

Regeringens utredning SOU 2025:85 anger att omkring 17 procent av Sveriges befolkning bor i de tre kommuntyper som klassificeras som landsbygdskommuner. Underlaget bygger på koordinatsatta uppgifter på kilometerrutenivå, vilket enligt utredningen gör det möjligt att analysera variationer även inom enskilda kommuner.

Tillväxtverkets indelning används också i statliga stöd. Regeringen uppgav i februari 2026 att kommuntypsindelningen ligger till grund för det nya kommuntypsstödet för tandvård och att en ändring av en kommuns klassificering hos Tillväxtverket även kräver en ändring i den förordning som reglerar stödet.