Ny lag gör psykiskt våld straffbart

Den som från och med den 1 juli 2026 upprepade gånger utsätter någon för otillbörliga hot, tvång, övervakning eller andra allvarliga kränkningar kan dömas för det nya brottet psykiskt våld. Straffskalan sträcker sig från en månads fängelse till fyra år, och brottet är ett så kallat artbrott, vilket innebär att fängelse normalt ska vara utgångspunkten vid påföljdsbestämningen. Polismyndigheten har samtidigt klargjort att endast handlingar som begås från och med den 1 juli 2026 omfattas av den nya bestämmelsen och att det inte krävs medicinskt konstaterade skador hos den utsatta.

Riksdagen beslutade den 20 maj 2026 att anta regeringens lagförslag och avslog samtidigt samtliga motionsyrkanden i ärendet. Lagändringen har därefter fastställts genom Svensk författningssamling, SFS 2026:852, och bestämmelsen har enligt Åklagarmyndigheten införts i 4 kap. 7 b § brottsbalken. Regeringen har uppgett att regleringen bland annat kan omfatta ekonomiskt våld, tvång att bära religiös klädsel och omvändelseförsök som sker med hot eller tvång. Riksdagen har också slagit fast att psykiskt våld kan ingå som ett led i bland annat barnfridsbrott, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck.

Verner Viking, biträdande sektionschef för brott i nära relation vid polisområde Nord, säger att Polismyndigheten bedömer att den nya lagen kan leda till fler polisanmälningar. Enligt honom har vissa gärningar tidigare hamnat utanför det straffbara området trots att olaga hot, olaga tvång och övervakning redan varit kriminaliserade. Han säger att den nya bestämmelsen breddar möjligheten att ingripa när sådana handlingar sker upprepade gånger och att myndigheten hoppas kunna minska mörkertalet.

Enligt Brottsförebyggande rådet är psykiskt våld den vanligaste formen av våld i nära relationer, samtidigt som den anmäls i lägst utsträckning. Myndigheten uppger även att kränkningar och förödmjukelser är vanligare än fysiskt våld och att det totala antalet polisanmälningar om våld i nära relationer är lågt. Den nya lagen är dock inte begränsad till par- och familjerelationer. Jämställdhetsmyndigheten uppger att det inte finns något krav på att den misstänkta och den utsatta ska vara närstående, vilket innebär att bestämmelsen även kan användas i exempelvis skolor, på arbetsplatser, inom idrottsföreningar och i ungas relationer. Myndigheten uppger också att en enda övervakningsgärning kan omfattas om övervakningen är varaktig och ägnad att allvarligt skada den utsattas självkänsla.

Verner Viking säger samtidigt att det finns utmaningar när lagen nu ska tillämpas. Han pekar på att Polismyndigheten redan arbetar under högt tryck och har begränsade resurser, särskilt inom arbetet med brott i nära relationer. Han framhåller också att någon etablerad rättspraxis ännu inte finns och att det återstår att se hur åklagare och domstolar kommer att bedöma de första fallen. Eftersom lagen är teknikneutral kommer bevisning bland annat att kunna hämtas från telefoner, chattar, bilder och filmer. Jämställdhetsmyndighetens avdelningschef Lena Axelsson Örnerfors uppger samtidigt att utbildning och kunskap hos berörda verksamheter är nödvändiga för att den nya lagstiftningen ska kunna användas i praktiken.