NPF-elever halkar efter redan före gymnasiet

Elever med adhd, add och autism har betydligt svagare skolresultat än elever utan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Socialstyrelsens registerstudie omfattar omkring 103 000 personer födda år 2000 och följer deras skolresultat från sju till 25 års ålder. Personer med intellektuell funktionsnedsättning ingår inte. Studien visar att sex av tio elever med NPF inte får gymnasieexamen. Christian Wettergren, ordförande för föräldranätverket Rätten till utbildning, uppgav dessutom att var tredje elev med NPF som börjar gymnasiet avbryter utbildningen.

Skillnaderna syns redan i mellanstadiet. Socialstyrelsens studie visar att 22 procent av barnen med NPF var underkända i matematik, jämfört med 6 procent av barnen utan NPF. I svenska var motsvarande andelar 23 respektive 13 procent. Riksdagens utbildningsutskotts uppgifter för läsåret 2023/24 visar samtidigt att omkring 60 procent av eleverna med NPF var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, jämfört med omkring 90 procent bland elever utan NPF. Det genomsnittliga meritvärdet var 170 poäng för elever med NPF och 237 poäng för övriga elever. Utbildningsutskottet konstaterar också att resultaten försämrades mellan läsåren 2019/20 och 2023/24, tydligast bland flickor med NPF.

Jennie Kumpula har två barn med autism och adhd. Hennes 19-årige son går gymnasiet på ett reducerat program och har ingen intellektuell funktionsnedsättning. Han är godkänd i sex ämnen men underkänd i fler än hälften av gymnasiekurserna. Under grundskolan var han i princip hemma från vårterminen i årskurs fyra och hade minst 80 procents frånvaro under högstadiet. Jennie Kumpula beskriver att han har svårt att vistas i miljöer med stark belysning och stök och behöver mindre och lugnare sammanhang.

Jennie Kumpulas dotter avslutade årskurs nio i våras med godkända betyg i bild och geografi. Även hon har autism och adhd. Jennie Kumpula beskriver dottern som högt begåvad, men anser att barnens styrkor och förmågor inte har kunnat komma till uttryck i skolan. Riksdagens utbildningsutskott visar att 64 procent av eleverna med NPF som avslutade årskurs nio våren 2024 var inskrivna på ett nationellt gymnasieprogram följande höst. Bland elever utan NPF var andelen 89 procent.

Autism Sveriges Skolrapport 2025 visar att 97 procent av de autistiska elever som ingick i organisationens enkät behövde anpassningar eller stöd. Endast 33 procent av vårdnadshavarna ansåg att stödet gavs i tillräcklig omfattning. Organisationen uppger också att 23 procent av eleverna med autism hade varit frånvarande från skolan i minst 40 dagar under det senaste året. Bland flickorna uppgav 45 procent att de trivdes i skolan, jämfört med 62 procent av pojkarna. Autism Sveriges kartläggning pekar ut högstadiet som en särskilt problematisk period.

Jennie Kumpula säger att skolpersonalen försöker hjälpa barnen, men riktar kritik mot att extra stöd ofta ges av elevresurser utan pedagogisk utbildning i stället för av lärare. Specialpedagogiska skolmyndigheten anger att elever med adhd gynnas av en strukturerad och lugn lärmiljö och att elever med autism behöver individuella anpassningar för att lärmiljön ska vara inkluderande. Camilla Rosenberg, förbundsordförande för Autism Sverige, har efter de nya resultaten efterlyst tidigare stödinsatser, mer tillgängliga lärmiljöer samt bättre resurser och kompetens i skolorna.

Jennie Kumpula är psykiatrisjuksköterska och driver ett företag som har utvecklat en app för personer med NPF och deras anhöriga. Hon anser att skolans sätt att bedöma kunskap behöver förändras. Jennie Kumpula beskriver att dagens kunskapskrav i högre grad omfattar analys och förmågan att läsa mellan raderna, vilket enligt henne kan vara särskilt svårt för personer med autism.

Hon har kontakt med barnens skolor flera gånger i veckan och beskriver arbetet med att få rätt stöd som mycket krävande. Jennie Kumpula har själv varit sjukskriven i flera perioder och uppger att det har varit svårt att samtidigt se barnen må dåligt och känna sig maktlös inför deras situation.

Föräldranätverket Rätten till utbildning vill med anledning av resultaten bland annat se mer distansundervisning för elever med långvarig skolfrånvaro, verksamheter som kan motverka social isolering samt högre kvalitetskrav på särskilda undervisningsgrupper och annat särskilt stöd. Regeringen gav i maj 2026 en utredare i uppdrag att föreslå hur skolan och socialtjänsten bättre ska kunna följa upp stödinsatser för enskilda barn, sedan Skolverket och Socialstyrelsen konstaterat rättsliga hinder för gemensam uppföljning på individnivå.

Som nationell jämförelse uppger Skolverket att 82,6 procent av eleverna på högskoleförberedande program och 75,9 procent på yrkesprogram tog gymnasieexamen inom tre år våren 2025. Jennie Kumpula bedömer att hennes barn kommer att få en svårare väg vidare utan fullständig examen och att de kommer att behöva fortsatt stöd. Hon säger samtidigt att hon tänker fortsätta hjälpa dem så länge hon kan.