NPF-elever halkar efter kraftigt i skolan

Sex av tio elever med adhd, add eller autism får inte det stöd de har rätt till för att klara en gymnasieexamen. När gymnasieminister Lotta Edholm konfronterades med uppgifterna beskrev hon resultatet som bedrövligt. Skolverket fastslår att elever som riskerar att inte nå de lägsta betygskriterierna skyndsamt ska få extra anpassningar och att rätten till särskilt stöd även gäller i gymnasieskolan.

Skillnaderna syns redan i grundskolan. Riksdagens utbildningsutskott konstaterade i rapporten Skolgång och studieresultat för elever med NPF att omkring 80 000 av cirka 587 000 elever som avslutade årskurs 9 under läsåren 2019/20–2023/24 hade registrerad adhd och/eller autism, motsvarande cirka 13,5 procent. Under läsåret 2023/24 hade dessa elever ett genomsnittligt meritvärde på 169,6 poäng, jämfört med 237,3 poäng bland elever utan diagnoserna. Av eleverna med adhd och/eller autism som lämnade årskurs 9 våren 2024 började 64 procent på ett nationellt gymnasieprogram samma höst. Bland elever utan diagnoserna var andelen 89 procent.

Riksförbundet Attention uppgav i sin skolrapport 2026 att 43 procent av eleverna med NPF i årskurs 9 inte blev behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Organisationen uppgav också att 27 procent saknade godkänt betyg i samtliga tre kärnämnen svenska, matematik och engelska, medan 21 procent inte hade något godkänt betyg alls. Rapporten bygger på svar från 1 963 vårdnadshavare till barn med NPF som gick i grundskola eller gymnasieskola under läsåret 2024/2025. Enkäten genomfördes i november och december 2025.

Den 1 september 2026 överlämnade Riksförbundet Attention rapporten till Lotta Edholm. Organisationen uppgav samtidigt att mer än var fjärde elev med NPF har så omfattande frånvaro att eleven knappt är i skolan. Regeringen har gett Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att stärka skolornas arbete mot omfattande frånvaro bland elever med NPF. Uppdraget ska slutredovisas senast den 26 maj 2027. Specialpedagogiska skolmyndigheten har i en delredovisning pekat på förbättrat skolklimat, tvärprofessionellt samarbete och involvering av vårdnadshavare som insatser som kan främja närvaro.

Skolinspektionen konstaterade efter en granskning av 30 högstadieskolor att två av tre skolor behövde utveckla arbetet med att göra undervisningen pedagogiskt tillgänglig för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Myndigheten observerade 125 lektioner och uppgav att lärare på flera skolor inte i tillräcklig utsträckning identifierade hinder som bristande struktur samt behov av påminnelser eller andra lärverktyg.

Skolverket fastslår att en diagnos som adhd eller autism inte får vara ett krav för extra anpassningar eller särskilt stöd. Det är elevens faktiska behov och risken att inte nå betygskriterierna som ska avgöra. Skolverket uppger också att huvudmannen kan besluta att en elev på ett nationellt gymnasieprogram får fördela undervisningen över längre tid än tre år om det finns särskilda skäl, exempelvis när eleven har svårt att koncentrera sig på många ämnen samtidigt. Autism Sverige uppger att särskilt stöd ska utredas skyndsamt när extra anpassningar inte räcker och att stödet bland annat kan bestå av resursperson, regelbundna specialpedagogiska insatser eller undervisning i mindre sammanhang.

En genomgång av riksdagens registerstudie visade att omkring 45 procent av eleverna med NPF hade fått särskilt stöd någon gång under högstadiet, jämfört med 8 procent bland elever utan NPF. Pojkar med NPF fick stöd både tidigare och oftare än flickor. Regeringen uppgav att staten under 2023 avsatte 27,5 miljoner kronor för förstärkt stöd till elever med NPF. Av beloppet gick 20 miljoner kronor till anpassade lärmiljöer med få elever och hög personaltäthet och 5 miljoner kronor till kompetensutveckling inom specialpedagogik.

Lotta Edholm uppgav i augusti 2026, i samband med regeringens arbete med en ny speciallärarutbildning, att regeringen inför ett nytt stödsystem för tidigare och mer relevanta insatser till elever som inte har utvecklat grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna.