Norrbotten avslår förslag om fler klimakteriemottagningar

Region Norrbotten kommer inte att öppna fler klimakteriemottagningar i egen regi. I stället ska kompetensen om klimakteriebesvär utvecklas inom primärvården, bland annat genom utbildning av särskilda rådgivare på hälsocentralerna.

Beslutet fattades av regionfullmäktige den 7 oktober 2026 i samband med behandlingen av motion 1-2026. Moderaternas Sara Cave och Linda Frohm hade föreslagit att regiondirektören skulle få i uppdrag att utarbeta en plan för fler klimakteriemottagningar vid länets hälsocentraler.

Vid omröstningen stödde 40 ledamöter regionstyrelsens förslag om att avslå motionen. Totalt 28 ledamöter röstade för att förslaget skulle godkännas.

Regionens inriktning är i stället att sprida kunskap om klimakteriet inom den befintliga primärvården. Camilla Friberg framhåller att arbetet behöver organiseras på ett annat sätt än genom att etablera ytterligare särskilda mottagningar.

Hittills har Region Norrbotten utbildat tre klimakterierådgivare. Fler ska tillkomma, och enligt regionstyrelsens svar på motionen planeras ytterligare utbildningsinsatser i länets södra område under 2027.

En av de utbildade rådgivarna är Petronella Bäck, som arbetar som sexolog och distriktsbarnmorska i Boden. Hon har påbörjat sitt arbete med klimakterierådgivning och beskriver ett omfattande behov av mer kunskap, både bland kvinnor som söker hjälp och hos vårdpersonalen.

Petronella Bäck anser att klimakteriebesvär i första hand ska hanteras på hälsocentralerna. Hennes önskemål är att varje hälsocentral på sikt ska ha tillgång till en särskilt utbildad klimakterierådgivare. Samtidigt återstår det att se om regionens valda arbetssätt är tillräckligt.

En verksamhet med särskild klimakterierådgivning finns redan vid Överkalix hälsocentral. Där arbetar barnmorskan Maria Karlström med rådgivning för kvinnor från hela Norrbotten. Mottagningen startade i april 2024 och tar emot patienter både genom fysiska besök och digitala kontakter.

Under hösten 2025 redovisade Region Norrbotten att Maria Karlström hade haft rådgivningskontakter med omkring 300 kvinnor sedan starten. Vid den tidpunkten var väntetiden ungefär två månader. Någon remiss krävdes inte för att få rådgivning.

Vid mottagningen används självskattningsformuläret Menopause Rating Scale för att kartlägga kvinnornas symtom. Inför rådgivningen genomförs också provtagning och kontroller av bland annat blodtryck och vikt på patientens egen hälsocentral.

Barnmorskorna vid klimakteriemottagningen har inte rätt att skriva ut hormonbehandling. Det medicinska ansvaret för förskrivningen ligger därför hos en läkare på hälsocentralen. Barnmorskan kan däremot föreslå behandling och följa upp hur den fungerar.

Behovet av vård vid klimakteriebesvär är omfattande. Socialstyrelsens uppgifter visar att sju av tio kvinnor i åldern 45–60 år upplever någon form av besvär i samband med klimakteriet. För ungefär var tredje kvinna är symtomen så uttalade att hon söker vård.

Undersökningar visar samtidigt på skillnader i tillgången till vård och brister i vårdpersonalens kunskaper. Socialstyrelsen har därför utarbetat nationella riktlinjer med sammanlagt elva rekommendationer. De omfattar bland annat identifiering av klimakteriebesvär, rådgivning, uppföljning och kompetensutveckling inom hälso- och sjukvården.

Den första versionen av riktlinjerna presenterades i oktober 2025. Den 16 april 2026 publicerade Socialstyrelsen den slutliga versionen.

Myndighetens statistik visar också att användningen av systemiskt verkande östrogenläkemedel har ökat. Andelen kvinnor över 45 år som hämtade ut sådana läkemedel steg från 5,1 procent 2021 till 8,4 procent 2025.

Skillnaderna mellan olika socioekonomiska områden är samtidigt stora. Under 2025 hämtade 3,2 procent av kvinnorna i områden med stora socioekonomiska utmaningar ut hormonbehandling. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var motsvarande andel 12,1 procent, enligt Socialstyrelsen.

Läkemedelsverket anger att menopausal hormonbehandling kan rekommenderas när klimakteriebesvär påverkar kvinnans livskvalitet negativt. Myndigheten betonar samtidigt att nyttan och riskerna med behandlingen alltid måste bedömas individuellt.

Tillgången till vissa hormonläkemedel är dock begränsad. I en lägesrapport den 6 oktober 2026 meddelade Läkemedelsverket att försörjningen av östrogenplåster fortfarande var ansträngd. Leveranserna under perioden fram till den 31 december 2026 bedömdes inte kunna täcka hela efterfrågan. Däremot uppgav myndigheten att tillgången till östrogen i form av gel och tabletter var god.

Frågan om vården för kvinnor med klimakteriebesvär behandlas även på nationell nivå. Regeringen meddelade den 27 augusti 2026 att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fått i uppdrag att undersöka hur den första vårdkontakten kan förbättras för flickor och kvinnor med olika hälsobesvär.

Utredningen omfattar bland annat klimakteriebesvär, endometrios, migrän och sköldkörtelsjukdomar. Myndigheten ska lämna en delrapport senast den 30 november 2027 och redovisa det färdiga uppdraget senast den 30 november 2028.

I Norrbotten fortsätter arbetet med att utbilda rådgivare inom primärvården efter regionfullmäktiges beslut. Petronella Bäck ser ett behov av att kompetensen blir tillgänglig på fler hälsocentraler, men någon utbyggnad med ytterligare särskilda klimakteriemottagningar har regionen inte beslutat om.

Gillar du den här personligheten?