Nio Göteborgspolitiker drabbade samman i sex valfrågor

Nio gruppledare i Göteborgspolitiken möttes den 2 september i Politikshowen på Stora Teaterns Stora scen. Samtliga nio hade inför arrangemanget tackat ja till att delta, enligt Göteborgs-Posten. Programmet leddes av Teddy Paunkoski från P4 Göteborg och Josefin Marjomaa från den medarrangerande tv-redaktionen. Sveriges Radio uppgav att det var första gången P4 Göteborg, tv-redaktionen och Göteborgs-Posten arrangerade en gemensam valkväll i Göteborg. Sändningen gick direkt i P4 Göteborg.

Evenemanget var slutsålt och ordinarie biljettpris var 150 kronor, enligt Stora Teatern. Politikshowen genomfördes elva dagar före valdagen den 13 september 2026. Valmyndigheten hade fastställt datumet för valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige, medan förtidsröstningen inleddes den 26 augusti.

Bostadsfrågan var ett av kvällens sex ämnen. Demokraternas Martin Wannholt ville stoppa kostsamma nybyggen av hyresrätter och i stället ombilda befintliga hyresrätter till äganderätter, vilket han beskrev som ett sätt att minska segregationen. Socialdemokraternas Jonas Attenius motsatte sig ombildningar och förespråkade en aktiv markpolitik med 400 billigare folkradhus som skulle kosta under fyra miljoner kronor. Centerpartiets Emmyly Bönfors ville planera för 1 000 nya radhus i Frölunda och Tynnered samt bygga trygghetsboenden för äldre för att få till fungerande flyttkedjor.

Boplats Väst redovisade för 2025 att 6 853 lägenheter förmedlades och att den genomsnittliga kötiden för dessa bostäder var 2 493 dagar. Vid årets slut fanns 307 593 registrerade personer i kön. Bostadsbristen och de långa kötiderna stod i centrum för politikernas diskussion om att barnfamiljer lämnar Göteborg.

Även resultaten i Göteborgs grundskolor ledde till tydliga motsättningar. Jonas Attenius ville genomföra en småskolereform med högst tolv elever per lärare, stärka pengagarantin och stoppa vinstjakten. Han prioriterade fler behöriga lärare, mer kringpersonal och ökad trygghet. Liberalernas Axel Darvik ville lägga resurser på utbildade lärare och riktiga läromedel. Han motsatte sig Socialdemokraternas planer på nya stora skolor i utsatta områden och nedläggningar av fungerande mindre skolor. Kristdemokraternas Dan-Ove Marcelind ville minska klasstorlekarna, ta bort mobiler och skärmar i låg- och mellanstadiet samt minska administrationen. Han förespråkade färre chefsled och mindre skolenheter för att ge rektorer större utrymme att leda verksamheten och lärare mer tid för eleverna.

I trafikdebatten argumenterade Miljöpartiets Klara Holmin för minskad biltrafik för att nå klimatmålen, förbättra luftkvaliteten och frigöra utrymme för bland annat cykelbanor, kollektivtrafik och uteserveringar. Hon framhöll att en växande stad inte kan ge obegränsat utrymme åt bilar och hänvisade till utvecklingen i andra europeiska städer. Moderaternas Axel Josefson ville i stället säkra framkomligheten för samtliga trafikslag och stoppa vägavstängningar. Enligt Josefson skapar bilförbud och den nuvarande trafikstrategin problem även för kollektivtrafiken, samtidigt som boende i ytterområden måste kunna nå centrum med bil. Martin Wannholt kritiserade vad han beskrev som en bilfientlig politik och ansåg att boendeparkeringar inte bör tas bort och vägar inte stängas innan kollektivtrafiken byggts ut. Han ville minska biltrafiken i centrum först när fungerande alternativ finns.

Trygghetsfrågan visade också skillnader mellan partierna. Sverigedemokraternas Jörgen Fogelklou förespråkade fler kameror och ordningsvakter samt skärpta straff för kriminella. Han lyfte samtidigt behovet av att stoppa nyrekryteringen till kriminella nätverk och ansåg att trygghetsfrågor ska vägas in i kommunala beslut, från brottsbekämpning till digital övervakning inom äldreomsorgen. Emmyly Bönfors ville skapa mer befolkade stadsmiljöer med bostäder och restauranger i bottenplan och kombinera detta med riktad kamerabevakning, en stark skola och meningsfull fritid. Hon kritiserade Sverigedemokraternas retorik om bakgrund och kriminalitet för att enligt henne skapa polarisering, men ville samtidigt se hårdare straff för personer som rekryterar unga till kriminalitet. Klara Holmin prioriterade förebyggande insatser och ansåg att kamerabevakning främst har effekt mot egendomsbrott. Hon ville därför lägga större vikt vid sociala och trygghetsskapande åtgärder.

Vänsterpartiets förslag om sex timmars arbetsdag med bibehållen lön för undersköterskor i äldreomsorgen blev ett annat konfliktområde. Vänsterpartiets Marie Brynolfsson ansåg att kortare arbetstid behövs för att värna välfärden och kopplade bättre arbetsvillkor och hälsa bland undersköterskor till högre kvalitet i verksamheten. Axel Josefson avvisade förslaget och ansåg att kortare arbetstid inte löser arbetsmiljöproblemen när det redan råder brist på undersköterskor. Han förespråkade bättre scheman och 1 400 fler anställda. Jörgen Fogelklou, som själv har arbetat som undersköterska, ville i stället prioritera fler anställda i vården och ställa krav på att fler medarbetare kan svenska.

Göteborgs Stad har i sin uppföljning av stadens kompetensförsörjningsplan beräknat ett underskott i hemtjänsten motsvarande 485 underskötersketjänster. Dessa tjänster var bemannade med personal med annan kompetens. Staden kopplade bristen till svårigheter att uppfylla kraven på fast omsorgskontakt och på hur stor del av arbetstiden som ska utföras av undersköterskor. Sveriges Kommuner och Regioner har samtidigt tillsatt en oberoende utredning om arbetstidsförkortning. Den ska bland annat analysera kostnader, bemanningsmöjligheter, arbetsmiljö, sjukfrånvaro och konsekvenser för välfärdstjänsterna och ska slutrapportera senast den 1 november 2026.

Det sjätte debattområdet handlade om hur Göteborg kan bli mer levande och attraktivt. Axel Darvik prioriterade trygghet, tillgänglighet och stöd till det lokala kulturlivet. Han ville bland annat se fler små scener för lokala band, bättre trafiklösningar och en tryggare innerstad under kvällar och nätter. Marie Brynolfsson ville slopa extraavgiften för konserter på Liseberg och satsa på avgiftsfria arrangemang som Kulturkalaset och aktiviteter under sommarlovet. Hon kritiserade samtidigt Liberalerna för nedskärningar av stödet till studieförbund där unga band kan utvecklas. Dan-Ove Marcelind föreslog nya gröna stadsmiljöer, däribland konstgjorda öar i Frihamnen för rekreation, biologisk mångfald och paddling, med inspiration från Köpenhamn.